Har just sett ett program på tv´n som handlade om en kvinna med världens största ben. Helt otroligt…..vilken kämpe! Hon är hur stark som helst. Bara hennes ben vägde över 90 kg. Hon brottades med beslut om hon skulle amputera eller ej. En amputatione skulle kunna kosta henne livet….

När man ser denna typ av program får man sig sannerligen en tankeställare. Tänk ändå att vi klagar så mycket, vi som faktiskt inte har något att klaga över! Helt galet egentligen!

Igår pajade vår digitalbox och det gick inte att se TV i vardagsrummet! Detta skrev jag på min status på Facebook och döm om min förvåning då jag två timmar senare fick ett meddelande från en vän som skrev att de hade en mottagare som låg liggande och som de inte behövde då de hade kopplat upp sig mot kabeltv.

Gissa om vi blev glad…..idag fick vi dessutom denna mottagare levererad direkt hem till dörren….här snackar vi service.

Tack familjen Dahlqvist och tack Facebook….nu funkar alla TV apparater i huset och vi slapp bege oss in till stan för att köpa en ny! Tänk ändå vad sociala medier kan göra!

Nu ska jag kolla om det är några bättre program på denna nya mottagare jämfört med den gamla. Tyckte att den gamla hade börjat visa mest repriser och rätt dåliga program….

Håller som bäst på att packa ner mitt jobb i lådor för att byta kontorslokal.

Det är mycket konstigt att det finns så mycket onödigt som man inser att man sparat på. Och ändå så är det ju faktiskt bara 2 år sedan som jag flyttade detta kontor sist. Den gången var det en tillfällig flytt då vi var p.g.a renovering flyttade ut ur våra lokaler under 3 månader.

Denna gång är den en mer permanent flytt. Det konstiga är att i samband med flytten för två år sedan slängde jag ju en massa och sorterat om i hyllorna. Och trots detta finns det hur mycket som helst som jag egenligen inte behöver. I och för sig är ju denna flytt lite annorlunda, då jag i samband med detta byter arbetsuppgifter också i och med det kan sortera bort mycket som jag inte kommer att behöva framöver i mitt arbete.

Nu har jag i alla fall fått iväg allt skräp till pappersinsamlingen. Nu återstår att imorgon ge mig på att sortera upp och få in allt i rätt pärmar så att jag sedan hittar det jag söker. Det brukar ju vara så när man storstädar att det kommer fram en massa som man glömt att man har. Idag har jag fått ett och annat glatt skratt då jag hittat gamla artiklar och foton som jag helt glömt bort.

Dessutom så hittade jag min språkkurs i italienska som jag inköpt privat för att jag tänkte att jag skulle ha dessa skivor i bilen på väg till och från jobbet och på så sätt utnyttja tiden i bilen till något nyttigt. Av någon konstig anledning hade dessa skivor hamnat på kontoret. Antagligen har jag väl i något obevakat ögonblick slängt ner dem i väskan och de följt med mig in. 

Men det värsta var att jag när jag för ett tag sedan letade dessa skivor hemma och inte kunde finna dem beskyllde min man för att ha tagit dem……oj då det det var ju inte bra….förlåt mig Mikael för att jag så felaktigt beskyllde dig! Jag ska bättra mig och försöka hålla bättre ordning på mina prylar!

Men jag kan ju också konstatera att det är bra att flytta ibland….."det som har gömts i glömska kommer fram vid en flytt"…

Idag startar jag upp året med nya arbetsuppgifter på jobbet!

Tänk om man bara kunde byta ut ett chip och liksom bara omprogrammera sig. Så att allt gammalt man har i huvudet och som man inte behöver i det nya jobbet kunde försvinna och allt som man borde veta och kunna lagrades istället!

Ja, nu är ju inte livet så lätt….och tur är väl kanske det. För tänk om man skulle råka "delita" något som man kan komma att behöva längre fram. Nej, det blir nog att göra på det traditionella sätter glömma det gamla och traggla in det nya!

Lycka till…till mig!