Ett Tack och ett Farväl

Idag är det begravningsgudstjänst och minnesstund för vår älskade och saknade granne! Och jag kan inte vara där! Det känns så fel att jag ligger här hemma och inte finns med bland de sörjande! 

Som tur är så är både min man och mina två barn på plats. Men jag känner mig så otillräcklig! Inte för att jag kunnat göra det hela ogjort genom att delta. Men jag vill vara med. Jag hade så mycket som jag hade velat säga men som nu inte blir sagf!
Men då jag inte orkar vara uppe mer 1-2 timmar/tillfälle så funkar det ju inte.

Jag tror trots allt att familjen och de närmaste känner att jag finns med dem idag.
Även om jag inte rent fysiskt finns där!

Klockorna ringa så sakta till ro

Nu har Du funnit ett ljusare bo

Aftonens stjärna lyser såblid

Vila i frid. Vila i frid