Av , , Bli först att kommentera 1

I morse fick vi ett glädjande besked av vår sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson. Sedan också pressträff av partiföreträdarna i regeringsunderlaget.

Regeringen har sett att många regioner går på knäna och satsar 6 miljarder för att stärka upp. I landet har man sett varsel inom vårdpersonal på 5600 personer. Regeringens satsning motsvarar 7000 sjuksköterskor så regeringen med Kristdemokraterna i spetsen tar sitt ansvar att satsa på vårdpersonalen.

Detta innebär att region Västerbotten får ytterligare 166 miljoner kronor till verksamheten. Nu är det viktigt att dessa medel används på rätt sätt och inte stoppas i något svart hål.

Vi Kristdemokrater har en tydlig åsikt och vädjan till den rödgröna majoriteten i regionen med Peter Olofsson i spetsen. Vi måste satsa på primärvården. Primärvården står inför stora utmaningar med den nära vården och vi behöver anställa både kuratorer, psykologer för att primärvården ska klara sitt uppdrag inom första linjens psykiatri samt att vi behöver fler distriktsköterskor och anställa fler läkare om socialstyrelsens 1100 listade/läkare ska vara möjligt.

En tydlig vädjan till ledningen i Region Västerbotten från oss Kristdemokrater: – Låt inte regeringens satsade medel gå till ett stort svart håll utan satsa på personalen och primärvården så det kommer Västerbottningarna till del säger gruppledare Hans-Inge Smetana i Region Västerbotten.

Underlätta för gruvnäringen.

Av , , Bli först att kommentera 4

Ändringar i minerallagen ska effektivisera tillståndsprocesserna för gruvverksamhet

Regeringen har fattat beslut om en lagrådsremiss som föreslår ändringar i minerallagen. Ändringarna innebär att ett Natura 2000-tillstånd inte längre ska vara en förutsättning för att en ansökan om bearbetningskoncession ska kunna beviljas. Detta är ett led i regeringens arbete med att effektivisera tillståndsprocesserna och göra dem mer förutsebara.

– Det är prioriterat för regeringen att Sverige har moderna, effektiva och förutsebara tillståndsprocesser. Genom ändringarna i minerallagen effektiviseras tillståndsprövningen för gruvor samtidigt som de EU-rättsliga kraven gällande Natura 2000-områden tillgodoses, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

I lagrådsremissen föreslås ändringar i minerallagen som innebär att ett Natura 2000-tillstånd, i de fall ett sådant tillstånd krävs, inte ska vara en förutsättning för att en ansökan om bearbetningskoncession ska kunna beviljas. Prövningen av ett Natura 2000-tillstånd kan i stället göras i samband med prövningen av ett miljötillstånd. I det skedet av processen är hela omfattningen av gruvprojektet känd och de EU-rättsliga kraven på en fullständig, exakt och slutlig prövning av verksamhetens påverkan på livsmiljöer eller arter i ett Natura 2000-område kan tillgodoses fullt ut.

Det föreslås också att det införs ett förtydligande i minerallagen om att uppgifterna i miljökonsekvensbeskrivningen ska ha den omfattning och detaljeringsgrad som behövs för prövningen av koncessionsansökan.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.

Natura 2000
Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden med arter eller naturtyper som i ett europeiskt perspektiv betraktas som särskilt skyddsvärda. Natura 2000-tillstånd krävs för verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område.
Minerallagen
Minerallagen syftar till att reglera formerna och förutsättningarna för undersökning och bearbetning av särskilt utpekade ämnen, så kallade koncessionsmineral. Koncessionsmineral är industriellt användningsbara och förekommer i Sverige i en sådan utsträckning att utvinning framstår som meningsfull och kräver systematisk letning och undersökning för att kunna påvisas.

Vännäs kommun har nåt extra…

Av , , Bli först att kommentera 4

#Vännäs imponerar på #VästerbottensKurirens ledarskribent.

Läs artikeln här: https://www.vk.se/2024-02-24/nordebo-skelleftea-vaxer-snabbast-men-vannas-imponerar-mest-9687a

Och visst vi har fördelen att ligga nära #NorrlandsHuvudstad #Umeå. Vi har bra förbindelser både tåg och buss. Och nu är vi över 9000 invånare igen. Legat runt gränsen men nu hoppas vi passera den närheten o ha lite marginal.

Började min politiska bana förra årtusendet, 5 kommunalråd och 5 kommunchefer tidigare. Och på den tiden pratade vi om att vara 10 000 invånare redan vid sekelskiftet. Men då hade vi inte räknat med de år där födelsenettot skönk och de äldre ökade rejält. Vännäs bedömdes för en tid sedan av SVT ha Norrlands bästa förutsättningar. Det var också då som villorna ökade i värde procentuellt mest i hela Sverige och från att tidigare ha tvingats ge bort bostadsrätter blev prislappen istället flera hundra tusen.

Vad är då receptet? Finns många men nämner tre.
🔹️Närheten till Umeå
Vi är en pendlingskommun så många jobbar i Umeå. Dessutom har vi hela Umeås handel och kulturutbud inom räckhåll. Och bra förbindelser.

🔹️Avsaknad av politiskt skäbbel.
Har sagt det förr. I Vännäs ser vi pragmatiskt på saker o ting och försöker lösa det mesta i samförstånd. Självklart har vi åsiktskillnader men vi låter inte det gå ut över våra relationer. Här umgås vi över partigränserna.

🔹️Ett fantastiskt civilsamhälle.
För trivsel att leva o bo är civilsamhället en oerhört viktig parameter. Här finns allt ifrån stora o starka föreningar inom idrott, motor, teater o musik, men också starka krafter inom kyrka, hjälporganisationer etc. Har sagt det förr att ett samhälle klarar inte samhällsbygget utan civilsamhället. Och det är Vännäs ett tydligt exempel på.

Så välkommen till Vännäs du också. Du kommer trivas. Har ca 55 års erfarenhet. (Säg det inte till nån har bott i Umeå också några år..)

S bär ansvaret för att regionen lånar pengar för att betala ut löner

Av , , 6 kommentarer 6

I december var Region Västerbotten tvungen att låna 350 miljoner för att kunna betala ut löner till sina anställda. Detta ledde till att regionens skuldbörda ökade till totalt 2220 miljoner. En sådan utveckling kan tillskrivas flera år av politisk försummelse från de styrande Socialdemokraternas sida. Behovet av ytterligare lån är direkt kopplat till det rekordstora underskottet i sjukvården, som för år 2023 uppgick till 1015 miljoner kronor.

En betydande del av förklaringen till dessa underskott är de ökade pensionskostnaderna. Detta är dock endast en del av problemet. Under de ekonomiskt gynnsamma åren har regionen misslyckats med att göra nödvändiga besparingar och har skjutit svåra beslut på framtiden. Vidare visar en analys att antal medarbetare inom regionen har ökat med 20,8 procent sedan 2013, vilket motsvarar nästan 2000 fler heltidsanställda, största ökningar har skett inom den administrativa överbyggnaden.

Det politiska ledarskapet i regionen har satt sig på läktaren och blivit passiva åskådare till en verksamhet som gradvis försämras. Om inga åtgärder vidtas, riskerar NUS att förlora  status som ett fullvärdigt universitetssjukhus, och vår förmåga att erbjuda likvärdig vård till alla länets invånare blivit ännu sämre. Det är dags för Socialdemokraterna, tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, att gå från åskådarplats till handling. De fyra borgerliga partierna har redan visat att det går att åstadkomma mer. Under den senaste budgetprocessen föreslog vi åtgärder för att minska budgeten med 515 miljoner, jämfört med de rödgrönas 106 miljoner och SD 173 miljoner. Vi föreslog även åtgärder för att förbättra ledning, styrning och personalens arbetssituation.

Efter nästan 50 års oavbrutet socialdemokratiskt styre har problemen med ekonomin, den administrativa överbyggnaden, den bristfälliga personalpolitiken och de långa vårdköerna förvärrats. Utan förändring kommer länets invånare att bli allt mer skuldsatta för att finansiera utbetalningen av vårdpersonalens löner. Denna negativa trend måste brytas genom ett nytt borgerligt politiskt ledarskap.

 

Nicklas Sandström (M), regionråd i opposition

Ewa-May Karlsson (C), gruppledare

Hans-Inge Smetana (KD), gruppledare

Maria Lundqvist Brömster (L), gruppledare

 

Linnea Åström pendlar mellan Umeå o Lycksele.

Av , , Bli först att kommentera 3

Gynekologen som pendlar mellan Umeå och Lycksele – ”Jag brinner för inlandet”

Operation av framfall ena dagen. Undersökning av en äldre kvinna med blödning andra dagen. Plötsligt uppstår en akut förlossningssituation och fokus skiftas helt. Så här kan en vanlig arbetsvecka se ut för Linnéa Åström som är specialistläkare på gynekologisk mottagning i Lycksele.

Men hon har en annorlunda anställningsform. Varannan vecka jobbar hon nämligen även inom förlossning, BB och specialistmödravård på Norrlands universitetssjukhus i Umeå, där hon även bor med sin man och fyra barn. Det kan hon göra tack vare att allt ingår i Centrum för obstetrik och gynekologi Västerbotten, CFOG, som finns i Lycksele, Umeå och Skellefteå.

Linnéa är uppvuxen i Vännäs som ligger cirka tre mil utanför Umeå och gick läkarutbildningen på Umeå universitet. Hon träffade sin man i Etiopien där hon praktiserade på en förlossningsklinik direkt efter utbildningen.

När de bestämde sig för att tillsammans åka tillbaka till Sverige ville hon prova på att arbeta på ett mindre ställe – någonstans där det kändes tryggt och där hon som ung läkare kunde testa sina vingar. Så hon sökte sig till Lycksele lasarett – först som AT-läkare, sedan som ST-läkare och nu är hon inne på sitt andra år som specialistläkare.

Familjär arbetsplats

Lycksele lasarett är ett gemytligt litet sjukhus med familjär miljö där alla hälsar på varandra, oavsett om du är lokalvårdare, fastighetsskötare, läkare eller undersköterska.

– Jag minns när jag kom tillbaka från föräldraledigheten att jag stötte på en av fastighetsskötarna som sa ”Oj, vad jag har saknat dig Linnéa!”. Man ser varandra på ett annat sätt på ett litet sjukhus, det är speciellt, säger Linnéa Åström.

De veckor hon jobbar i Lycksele pendlar hon dagligen med bussen. Linnéa upplever att det finns en lyhördhet på arbetsplatsen för att privatlivet ska fungera tillsammans med arbetslivet och att de är måna om varandra.

– Mina kollegor vill att pendlandet ska fungera för mig och min familj. Man kan lätt tro att pendling ska innebära att mina dagar blir mycket längre, men i slutändan har jag ungefär lika långa arbetsdagar oavsett om jag är i Lycksele eller Umeå, berättar hon.

– Med fyra barn under 11 år så är det bara skönt att få in lite extra egentid i vardagen, säger Linnéa och skrattar.

Möjlighet till kirurgisk erfarenhet

I snitt opererar Linnéa tre dagar per vecka när hon är i Lycksele. Det ger henne mycket kirurgisk träning och erfarenhet, vilket hon menar är viktigt att få tidigt i sin karriär. Det är också något hon upplever är svårt att få någon annanstans. Övriga dagar arbetar hon med patienter på gynekologisk mottagning.

– I Lycksele får du hela bredden inom gynekologi och förlossningsvård och det är ganska unikt. Ofta är du bred till en början i din utbildning men sedan nischar du in dig när du väl börjar jobba. Men i Lycksele kan du fortsätta att vara bred och du får verkligen känna dig behövd, förklarar Linnéa Åström.

– Men jag tycker om att kombinera det med att arbeta i Umeå, där har jag också trevliga kollegor och får fokusera på att vässa min specialistkompetens inom obstetrik. Det blir en perfekt blandning, fortsätter hon.

Även fast Linnéa inte bor i Lycksele så brinner hon för inlandet. Hon menar att i och med att upptagningsområdet är stort blir det en härlig blandning av patienter som söker sig till sjukhuset och ofta är de mycket tacksamma för den vård de får.

– Vi är en liten arbetsgrupp i Lycksele och det innebär att vi har korta kommunikationsvägar. Behöver jag konsultera andra på sjukhuset går det snabbt att få svar. Vi kan även följa patienterna hela vägen, från exempelvis upptäckt av cancer till behandling och friskförklaring, avslutar hon.

Centrum för obstetrik och gynekologi Västerbotten

Gynekologisk mottagning i Lycksele är en del av Centrum för obstetrik och gynekologi Västerbotten. Som gynekolog får du ofta träffa personer i ytterligheterna, i sina mest positiva och negativa stunder i livet. Det gör att du behöver ha en hög social kompetens och bra samarbetsförmåga. Att kunna fatta snabba beslut är också viktigt. Låter det som något för dig? Här kan du läsa mer om hur det är att arbeta på:

Centrum för obstetrik och gynekologi Västerbotten.

Viktigt för att förbättra tillgängligheten av läkemedel!

Av , , Bli först att kommentera 3

Ny läkemedelsstrategi med fokus på förbättrad tillgänglighet, användning och utvecklingen av nya läkemedel

Regeringen har beslutat om en ny läkemedelsstrategi som innehåller regeringens förslag till inriktning av arbetet för den innevarande mandatperioden, det vill säga för perioden 2024–2026. Den nationella läkemedelsstrategins vision är som tidigare rätt läkemedelsanvändning till nytta för patienten och samhälle.

– Med den här strategin vill regeringen lyfta viktiga frågor inom läkemedelsområdet så att vi kan åstadkomma bättre läkemedelsbehandling för Sveriges medborgare. Utgångspunkterna är att patientsäkerhet ska vara en självklar grund för alla delar i den dagliga hanteringen av läkemedel, att läkemedlen finns tillgängliga och att vi ska kunna ta nästa steg i behandlingen av svåra sjukdomar genom tillgång till nya och innovativa produkter, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Strategin för 2024–2026 bygger på tre fokusområden:

  1. tillgänglighet till nya och gamla läkemedel,
  2. läkemedelsbehandling och läkemedelshantering, samt
  3. utveckling av nya läkemedel och kliniska prövningar.

Frågor om tillgänglighet är viktiga bland annat utifrån perspektivet att antalet restsituationer av läkemedel fortsätter öka. Inom området läkemedelsbehandling och läkemedelsanvändning går det att notera ett stort antal olika frågor såsom exempelvis frågor om kompetens om läkemedel och läkemedelsbehandling hos dem som arbetar nära patienterna, men också att kompetens inom läkemedelsområdet nyttjas på rätt sätt. Frågor om läkemedelsforskning och kliniska prövningar är prioriterade för regeringen och även detta lyfts i strategin.

I likhet med tidigare strategier är genomförandet avhängig såväl en aktiv samverkan med, som delaktighet från berörda aktörer. Läkemedelsverket har fått i uppdrag att samordna och följa upp arbetet inom ramen för regeringens nationella läkemedelsstrategi och ska årligen lämna en redovisning med uppföljning.

Kommer ni ihåg eran?

Av , , Bli först att kommentera 7

Ni som minns ni minns när man fick ledigt från skolan när han åkte. Och ni som minns när radio o tv-försäljarna vände tv:n i skyltfönstret så förbipasserande kunde se. Ni som minns när Sverige stannade en stund vid varje åk.

Jobbade på Ica-Stinsen o det var på den tiden den största Ica butiken till försäljning i hela Västerbotten o var belägen i Vännäs. (Numera Ica Vännäs) Om det var någon enstaka kund som irrat sig kvar i butiken den stunden var hen glad att tillsammans med personalen titta på åken i personalrummet.

Ja självklart åkte man på Elan skidor och hade mössa med den rätta looken. Och hittade för en tid sedan pärmen med anteckningar på mellantider och sluttider för Stenmark, Piero Gross, Gutavo Thöni. Stig Strand och de andra gossarna i pisterna i Garmich Parten kirchen o de andra backarna under åren.

Hade också noterat då dom gjorde regelförändringar. För det råkade vara en person som vann hela tiden. Stig Strand berättade vid ett konvent jag ordnade när jag jobbade på 4:an att då satt gossarna i lobbyn på hotellet och ojade sig att dom ändrade reglerna. Ingemar var aldrig med då. Han satt på sitt rum o funderade hur han nu skulle vinna. Han var mentalt redan där. Och han vann också, dom lyckades inte knäcka honom. Och vi ser än idag prov på denna tystlåtne vinnarskalle via sociala medier göra saker som många 67 åringar bara drömmer om.

Stig Strand berättade på samma konvent på sitt humoristiska sätt varför han inte nådde samma nivå som Ingemar. Det var hans mammas fel. Det var nämligen så att hans mamma lät honom vara i Ingemarbacken till kl 22 på kvällarna sen skulle han hem. Medan Ingemars mamma lät Ingemar köra till 23. Så det var den timmen det berodde på enligt Stig .😃

Det härliga uttrycket håller än till den journalist som tyckte Ingemar hade tur kom ett klockrent svar från den fyndige Västerbottningen: – Jo ju mer jag tränar ju mer tur får jag…….

Tror det är ingen idrottare som så ”gått genom rutan” och det blir nog knappast någon heller. Utbudet är så mycket större idag så man drunknar i mängden.

Ja ni som minns ni minns. Trevlig Helg! 👍

Gruvnäringen stärks om klimatomställningen ska fungera.

Av , , Bli först att kommentera 2

Historisk satsning på kartläggning och främjande av mineralutvinning

Regeringen ger Sveriges geologiska undersökning (SGU) i uppdrag att förstärka sitt arbete med att kartlägga malmpotentiella områden. Syftet är att trygga försörjningen av mineral och metaller som är kritiska för samhällets funktion samt att bidra till den tekniska utvecklingen och omställningen till grön energi.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2024 beslutat om ett tillskott på 70 miljoner kronor till SGU för att myndigheten ska utveckla sitt arbete med att främja mineralutvinning i Sverige. Regeringen beslutar nu att 46 miljoner kronor av dessa medel ska användas till att förstärka SGU:s kartläggning av malmpotentiella områden.

– Genom detta uppdrag gör regeringen den största satsningen på flera decennier för att kartlägga malmpotentiella områden i Sverige. Det visar att arbetet med att stärka och utveckla svensk mineralnäring är en prioriterad fråga för regeringen, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

En säker, trygg och hållbar mineral- och metallförsörjning är avgörande för samhällets utveckling och beredskap samt en förutsättning för att lyckas med klimatomställningen.

Uppdraget till SGU ligger i linje med EU:s industristrategi och kritiska råmaterialakt som anger att tillgången på metaller och mineral framöver kommer att vara en strategisk säkerhetsfråga för EU. Sverige har stor potential att utvinna de metaller som spelar en nyckelroll i Europas industriprocesser. I nuläget är dock Sverige underprospekterat. En förstärkt kartläggning av de metaller och mineral som finns i Sverige kommer att främja intresset för prospektering och innebär därmed grunden för uppbyggnaden av säkra och hållbara värdekedjor för kritiska råvaror.

Regeringen beräknar att 46 miljoner kronor per år 2025–2026 kommer att avsättas för uppdraget, under förutsättning att riksdagen anvisar medel för anslaget.

Äntligen besked om att BB öppnar!

Av , , Bli först att kommentera 5
hero image

Nu är det klart att förlossningsavdelningen vid Lycksele lasarett kan öppna igen. Från och med måndag den 19 februari finns tillräcklig bemanning för att starta upp verksamheten och att genomföra förlossningar i södra Lappland igen

Förlossningen i Lycksele har varit stängd under hela 2023 till följd av personalbrist och gravida i upptagningsområdet har i stället hänvisats till Norrlands universitetssjukhus i Umeå och till Skellefteå lasarett för att föda. Efter ett intensivt rekryteringsarbete står det nu klart att bemanningen är stabil och tryggad för första halvåret och verksamhetsledningen kan fatta beslut om att öppna igen.

– Det känns oerhört bra, vi är så glada alla vi som jobbar på förlossningen och BB i Lycksele! Vi har arbetat hårt för att det här ska bli verklighet och vi känner oss positiva inför framtiden, säger avdelningschef Ellinor Berglund.

Sedan den 22 januari är gynjouren bemannad i Lycksele och den 19 februari klockan 08.00 öppnar förlossningsavdelningen fullt ut. Det avtal med hyrpersonal som tecknats gäller under hela våren men ledningen anar samtidigt en ljusning på bemanningsfronten.

– Målet är att bemanna fullt ut med egen personal och vi upplever att intresset för vår verksamhet har ökat, säger Ellinor Berglund.

Under hösten öppnar också Umeå universitet ett decentraliserat barnmorskeprogram vilket gör det möjligt att studera på fler orter – bland annat i Lycksele.

– Det är åtminstone fem sjuksköterskor från Lycksele som ska gå utbildningen och det är jättepositivt. Det stärker oss i förhoppningen att vi kan bygga en bra och långsiktigt hållbar verksamhet här i Lycksele, säger Ellinor Berglund.

Oklart kring sommaren

BEmanningen för våren är klar men några exakta besked kring sommaren kan inte ges i dagsläget.

– Vi är en länsklinik med verksamhet i Lycksele, Umeå och Skellefteå och där vi samarbetar mellan klinikerna. Det är ett stort och svårt pussel att få till bemanningen på helheten så att vår personal får sin välförtjänta semester samtidigt som verksamheten ska vara patientsäker och tillgänglig. Det kan mycket väl bli så att vi behöver hålla stängt här i Lycksele periodvis under somrarna för att det råder brist på barnmorskor och att konkurrensen med andra regioner är så stor. Idag kan jag inte svara exakt på hur det blir nu till sommaren men vi ska göra allt vi kan för att försöka lösa det, säger Ellinor Berglund.

Nya lokaler och nya arbetssätt

Under året har chefer och medarbetare i Lycksele arbetat med verksamhetsutveckling för att bland annat kunna erbjuda barnmorskeledda förlossningar enligt en egen Lyckselemodell. Lokaler har också byggts om och anpassas för en modern förlossningsvård och framtida behov. Förlossningssalarna har renoverats, det har byggts om för läkemedelsrum och badkar har installerats för vattenförlossningar. Alla ombyggnationer är inte helt klara men verksamheten kan komma i gång ändå.

– En spännande nyhet är våra latensrum som är en plats där födande med partner kan vara i en fas innan den aktiva förlossningen. Här erbjuds bland annat smärtlindring och massage, i en miljö som ska kännas lugn och hemtrevlig, säger Ellinor Berglund.

Arbetet med att utveckla barnmorskeledda förlossningar och vattenförlossningar pågår för fullt och det ska bland annat skrivas vårdprogram och processbeskrivningar innan det kan tas i drift.

– Det finns ett stort engagemang i medarbetargruppen kring att utveckla det här arbetssättet och vårt utökade erbjudande till födande. Vi tror på det här och vi tror på en stabil förlossningsverksamhet i Lycksele, säger Ellinor Berglund.

Bakgrund

Det var vid sitt sammanträde i januari 2023 som hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Västerbotten beslutade att påbörja arbetet att upphandla ett konsultbolag för att bemanna verksamheten i Lycksele. Det innebar ett totalansvar för bemanning av såväl läkar- som barnmorskekompetens som komplement till nuvarande personalstab, med uppdrag att succesivt växla över till bemanning i egen regi. Detta mot bakgrund av att verksamheten haft svårigheter med bemanningen och periodvis tvingats hålla stängt.

Förlossningsavdelningen vid Lycksele lasarett har hållits helt stängd sedan i januari 2023 och gravida i upptagningsområdet södra Lappland har hänvisats till Skellefteå lasarett eller Norrlands universitetssjukhus. Barnmorskor anställda i Lycksele har under perioden arbetat på roterande scheman i Skellefteå och Umeå.

I slutet av oktober 2023 beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden att avbryta upphandlingen på grund av att antalet inkomna anbud inte ansågs konkurrenskraftiga. Beslutet innebar att verksamheten nu i stället ska bemannas i egen regi.

Sedan den 22 januari 2024 är gynjouren i gång och den 19 februari öppnar man alltså förlossningsverksamhete

Så bra!

Av , , Bli först att kommentera 4

Framgångsrikt projekt för god och nära vård i glesbygd fortsätter

Regeringen beviljar Norra sjukvårdsregionförbundet 16 miljoner kronor för det pågående projektet Samordnad utveckling för god och nära vård i glesbygdsperspektiv. Projektet har visat framgångar när det gäller att göra vård för boende i glesbygd mer tillgänglig och ligger väl i linje med den pågående primärvårdsreformen.

– Projektet Samordnad utveckling för god och nära vård i glesbygdsperspektiv är ett gott exempel på hur fördjupad samverkan mellan kommuner och regioner kan utveckla arbetssätt som fungerar i verkligheten och är helt i linje med regeringens prioriteringar, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Befolkningens behov av en tillgänglig och nära vård ska tillgodoses oavsett var i landet man bor och invånare i alla delar av landet ska ha tillgång till en vård med god kontinuitet och delaktighet för patienterna. Förutsättningarna för hälso- och sjukvården att uppnå detta varierar dock mellan olika delar av landet.

Regeringen har beslutat att bevilja Norra sjukvårdsregionförbundet 16 miljoner kronor för det pågående projektet Samordnad utveckling för god och nära vård i glesbygdsperspektiv. Projektet består av femton kommuner och fyra regioner i norra Sverige. Hittills har projektet lett till positiv utveckling så som till exempel fördjupad samverkan mellan regioner och kommuner, utveckling av digitala arbetssätt inom primärvården och den specialiserade vården och gemensamma arbetssätt för tidiga samordnade insatser mellan skola, primärvård, socialtjänst och i vissa fall polis.

Regeringens beslut att fortsatt finansiera projektet motiveras av att projektet ligger väl i linje med den pågående primärvårdsreformen, med överenskommelsen God och nära vård 2024 som staten och Sveriges Kommuner och Regioner har ingått samt Tidöavtalets samarbetsprojekt för Hälso- och sjukvården.