Ja, igår var jag på min drömmatch i hockey, det var Skellefteå AIK mot Södertälje.
Riktigt spännande var det nog egentligen, men eftersom jag på intet sätt har något som helst hockeyblod i ådrorna, stod jag inte upp och skrek när något av lagen gjorde mål, som jag förstår det så får alla Skellefteåbor någon typ av tidig AIK-influens redan från spädbarnsålder, kan vara något i det kommunala vattnet kanske…
Hur som helst, det var en annorlunda upplevelse, spelet har jag inte alls tänkt att nämna i mitt referat, förutom att alla spelarna säkert var duktiga, men det är ju knappast jag rätt person att bedömma, publiken däremot, det är de som är de riktiga experterna. Vi satt på långkant, bland ett antal småtjocka, tunnhåriga, medelålders gubbar och gummar, vars hjärtan och kärl färmodligen skulle ha mått bättre av en lugn promenad i vitberget än att hetsa upp sig över domsluten och spelarinkompetensen.
Här är ett utvalt citat som beskriver stämmningen runt mig:
"Din jävla idiotsatan, lär dig åka skridskor"
Det här är alltså riktat till en spelare i det egena laget, jag förstår inte riktigt grejen med hela, jag trodde nog att energin skulle gå till att stötta sitt lag inte klaga varje gång de inte är nog bra eller gör något fel. Gubbarna och framför allt en av tanterna var så sjukt agressiva, och det visste verkligen exakt hur de skulle spelas för att vinna. Men det är väl förmodligen så det ska vara, och den stackare till domare ska dessutom under hela matchen få höra vilen idiot han är.
Det roligaste var nog ändå när en av gubbarna skrek utöver sig hur partisk dommaren var. Själv så är jag rätt säker på vem i sammanhanget om var den som var partiskt…
Sammanfattningen på det hela är nog att hockey är en trevlig sport att titta på men publiken var en stor besvikelse, verkligen, jag tycker inte om sura, gnälliga människor som bara klagar och om det nu göra att jag inte passar in i en Hokeyarena så må det väl vara, då går jag väl helt enkelt inte på match nån fler gång!
//Alex
Senaste kommentarerna