Vissa dagar undrar jag vad jag gör hela dagarna för det känns inte som jag får något gjort.

Det kan jag nu berätta för både er och mig själv. Jag har i år skrivit mer än 50 avtal, bokat drygt 400 annonser och fyllt 3 pärmar med totalt 60 genomförda event och aktiviteter. Och så har jag ju även köpt in 8000 pennor och 50 kg chokladfudge, bland mycket annat.

Inte så illa pinkat ändå när jag tänker efter :) Alla skulle må bättre av att stanna upp lite oftare och titta på allt som man faktiskt uträttar, snarare än att stirra sig blind på högen som aldrig blir gjord.

Jag kan inte låta bli att reflektera kring  Stefan Begmarks inlägg i debatten kring kyrkans beslut om att låta samkönade par gifta sig i kyrkan. Han menar nämligen att framtiden för äktenskapet borde vara en civilrättslig process. Även om jag kan se fördelarna, en utav dem blir uppenbart att de som är vigselförrättare måste viga alla som så vill. Ändå kan jag inte låta bli att tycka att när jag gifter mig så gör jag det i kärlek, med hjärtat och att i enlighet med min tro, med min gud och på det sätt som jag önskar, varför skulle jag vilja ha ytterligare ett "bröllop" med staten?

När kyrkan tidigare talade om att skilja på cermoni och giftermål så var det ett kryphål för att slippa ta det obekväma beslutet. Att enas om att inte enas. Det borde stå som självklart att kyrkan ska stå för allas lika rätt och att kyrkan ska hålla kärleken högst. Det är vid de tillfällen i historen som man har glömt bort bibelns viktigaste budskap som det har gått riktigt snett, alltifrån häxjakter, enorma krig och rena utrotningar. Därför är det riktigt och viktigt att Svenska kyrkan inte dragit fram något dravel om att skilja på ceremoni och giftermål.

Heja svenska kyrkan för att ni har stått upp för kärleken, för att man visar att man inte tolererar att vissas kärlek stängs ute ur kyrkan. Med ett wishy-washy beslut om att separera ceremonin hade kyrkan aldrig lyckats få fram detta viktiga budskap.

Jag är helt snurrig i huvet jag över allt som är på gång. Tyvärr verkar Maria som jag som mest jobbar med känna samma sak så jag känner en liten oro för i vilket tillstånd vi kommer att vara i under slutet på veckan. Idag har det iof skett något mycket trevligt, kulturwebben på VK har lanserats och kuturredaktör Sara har kickat igång sin kulturblogg. Åh så fint!

På marknadsavdelningen är det många trådar att hålla i, vi planerar för fullt inför torsdagens VK-grej på flygplatsen, fredagens stora VF-event på torget med pappersarenor (hoppas vi får in många!) och måndagens VK-frukost på Coffeehouse.

I RFSL är det också massor att rodda, snart får vi upp en ny skylt och ikväll ska vi besluta om styrelsens förslag till nya stadgar. Det kommer nog att bli en lång kväll.

Glädjen är för mig fortsatt stor över att kyrkan sagt ja till samkönade äktenskap. Man kan på Svenska Kyrkans hemsida läsa följande:

"Inga par kommer att nekas att gifta sig. Varje församling har ansvar för att viga både par med samma kön och par med olika kön. Välkommen att kontakta din församling om du går i giftastankar!"

Åh, underbara vackra bröllop! Jag vill gå. Jag vill, jag vill! Kan ingen gifta sig snart!? -Och bjud för guds skull med mig på bröllopet!

Idag hände något högst märkligt. Jag låg i morse etta på mest lästa bloggarna på VK och hade ungefär 700% fler besök än vanligt. Vem är det som har länkat till mig? Vart kommer alla från? Jag känner mig högst konfunderad!

Det här lär vi inte få se igen. Det här var första och troligen enda gången som jag kommer att befinna mig med bild på sportsidorna (kolla travbilden). Något att skryta med på ålderns höst tänker jag. Lustigt nog så var jag tydligen på sporten i VK samma dag som jag talade om kyrkobröllop i VF. Den som är riktigt observant kan även se mig ståta vid ett hus av papier maché lite här och där på VFs hemsida...

Det har varit lite mycket på sistone måste jag nog sammanfatta. Men om jag var ett företag, tänker jag, så skulle jag ha jäkligt bra PR just nu :)

Idag har jag fortsatt att tycka att Svenska kyrkan är toppen för Västerbottens Mediaslukande befolkning. Dessutom har jag fått ett brev från en bekant om att tydligen Centern och Folkpartiet var lite sura över att de inte blivit inbjudna till Umeå Pride och dessutom att Paraden hade kantats av idel vänsterflaggor.

Jag svarade såklart som sanningens sanning var, att alla partier var inbjudna och att jag tyvärr inte kunde göra något åt att vänstersympatisörer har en flagga för varje tillfälle att hissa till någras förtret. Nästa år kanske vi får ha ett Pridepysselcafé för de borgerliga partierna så att de kan komma förberedda med lite större plakat :)

Så var det dags igen. Idag handlade det om att säga ja inför Gud och hela församlingen i radio!

Så självklart egentligen, att tycka i kyrkan tycka att kärleken är störst. Ändå är det så svårt. Tur att vi har världens kanske mest progressiva, älskande och inkluderande kyrka.

Dagens smycke.

En flickvän att hemligt dingla runt halsen.

Nu är det gjort! Jag har vi sagt upp lägenheten och sagt ja till den Väst på stan. Nu ska vi göra oss ett riktigt gemensamt hem för två, med massor av plats för skor, väskor och underbara kläder. Och mat, inte att förglömma mat! -Vi får ju en hel kyl och en hel frys :) -Åh, underbara framtid!

Huset är dessvärre fult -men lägenheten fin!

Igår var jag på kick-off med jobbet. Galet. Men skojigt. Matmässigt var det väl ingen höjdare för en vegetarian.Tur att jag precis har börjat äta lite fisk, lite väl magstarkt kanske att det inte fanns några tillbehör mer än sås. Jag är inte den som klagar, jag hade vansinnigt kul ändå, och efterätten var fantastisk!

Igår var jag på travet och delade ut priser till vinnarna av VK-mästarförsöken. Väl där så vann jag storkosing på hästar (säkert 3 kr mer än när jag kom) och höll på att bli skallad av en häst. När jag inte gjorde något av ovanstående (vann pengar eller stod bredvid hästar) så frös jag. Jäklar vad kallt det var, och jag som hade klackeskorna på mig. Tur då att jag hade min storsta supporter Ann med mig att bära grejer och hålla reda på mig.

Apropå reda så hade det nog blivit lite oreda på travet igår för när jag annonserades ut som prisutdelare hade jag plötsligt blivit marknadschef på VK och VF. Det ska bli mycket spännande att titta i lönekuvertet denna vecka, kanske ligger det en lika stor överraskning där!? :)

Skriver lite lite nu. Det är en galen tid, värsta stressen på hela året. Igår var jag på Vid världs ände för att bjuda på snacks och läsk innan VKs föreställning. Mycket märklig, fin och lustig historia var det vi såg på teatern. Imorgon är det dags för VK-mästaren på travet och det är fullt med förberedelser för det. Men värst av allt med förberedelser är det inför VF-eventet vi planerar. Helt utmattad blir jag. Önskar ibland att jag hade en assistent :)

Helgen var förresten fylld av trevliga aktiviteter. Jag var på privatmarknads tjejfest i fredags och vi var inte hemma förrän vid 3 efter att ha kört hem folk över hela Umeå och hela vägen bort åt Holmsund. På lördagen kom min vän Suvi från stockholm och bodde över. På kvällen kom Eva förbi och vi spelade Guitarr Hero och Sing star halva natten. Upp på söndag morgon och köra Suvi till flyget och sen till jobbet för att fixa lite som jag inte hunnit under förra veckan. 

Hårt schema nu för tiden, men jag hoppas att jag är hemma vid 10 imorgon kväll iaf!

Det här var det roligast jag hört. Fantastiskt faktiskt. När kan vi flytta dit!? :-D

Det mest förvånande är att jag inte hört talas om den här lesbiska staden, det vore ju ett utmärkt ställe att värva medlemmar. Någon som vet vart det ligger? :)

Idag skulle jag ha byggt ett hus i Papier maché med Tomas och Clara, men tyvärr har Claras bil gått sönder så vi gör det på tisdag istället. Istället så ska jag försöka hinna med att... [paus] Nej vet ni, det är för mycket för att hinna räkna upp.

Igår var iaf min sambo vänlig nog att hjälpa mig att förbereda Papier Maché-huset, tydligen är hon nån sorts expert på just PM. Inte illa att ha en Papier maché expert i sitt eget hem. Apropå hem så börjar jag mer och mer mentalt flytta in i lägenheten väst på stan som vi var och tittade på. Det var lite lagom mycket pyssel för oss att fixa med också så det känns mycket spännande! Hoppas, hoppas vi får nytt i badrum och ny kyl och frys, då är vi så redo att flytta in! :)

Igår, samma dag som VK.se firade 700 000 besök på en endaste vecka så firade även jag med totalt 5000 besök på min blogg. Mycket fint av er att hälsa på tycker jag.

Idag känner jag mest paniken och har inte så mycket tid att fira. När jag satt vid mitt skrivbord här på eftermiddagen och kände paniken komma över mig beslutade jag mig för att skriva en "att göra denna vecka-lista" och den slutade på 3 A4-sidor. Paniken övergick då i apati. Sen beslutade jag mig för att highlight de saker på listan som jag verkligen måste göra denna vecka och ungefär 7 punkter försvann men typ 70 var kvar. Jag känner mig aningen bekymrad över läget men det är väl bara att tuffa på som vanligt egentligen.

Igår var jag förresten på mitt livs första Hockeymatch. Björklöven, kunde till och med jag konstatera, spelade mycket dåligt periodvis, särskilt de första 10 minuterna då de verkade missa allt hela tiden. Tråkigt att min första match gick så ebarmerligt dåligt att vi förlorade på hemmaplan mot ett mediokert lag. Dessutom förlorade jag 10 kr på att jag satsade på att Björklöven skulle vinna 3-1. Nåväl, bättre lycka nästa gång :)

Nu för tiden är allt mycket stressigt, men framförallt väldigt romantiskt. Efter att ha gått och kliat mig i ögonen i flera veckor har jag nämligen fått en massa salvor och droppar så allt blir som insmetat i en vacker Vaselindimma. Min sambo är faktiskt nu för tiden farligt lik en flygvärdinna jag såg en gång på framsidan på en Harlequinroman jag ägde. Det är synd att jag inte har kvar mina Harlequinböcker längre, annars hade jag kunnat högläsa ur den för Ann på kvällarna. Eller förresten, det går ju ändå inte för jag ser ju nästan ingenting. Ingenting mer än min vackert suddade flickvän så klar.

Här hos oss är det fortfarande sorg. Igår tog sig Ann knappt ur sängen, det är hårt med helg och ingen hund att gå upp för. Jag har också svårt att vänja mig vid att inte mötas av lilla hunden som viftar på stumpen när man kommer hem.

En sak har vi dock som får tankarna på annat. Vi har varit och tittat på två lägenheter. Först var vi och tittade på en trea i det hus där vi bor nu, men det var en mycket märklig lägenhet. Ett av rummen hade bara ett litet källarfönster längst upp, så det gick bort för där skulle vi aldrig trivas (fast lägenheten hade en klädkammare!). När jag meddelade att den lägenheten inte riktigt var för oss så fick vi erbjudande om en annan lägenhet fast Väst på stan. Läget är perfekt, lugnt men centralt och jättenära båda våra jobb. Hyran är bra och lägenheten är stor men kök och badrum är inte roliga alls. Ann är också mycket kritisk till tvättstugan som inte ens har en torktumlare och hotar med att tvättstrejka. Men det svåraste är nog att vi egentligen trivs så vansinnigt bra i den lägenhet vi bor nu, även om vi har för lite plats för både oss och alla grejer.

Vi får se hur det blir med den sista lägenheten vi kollade på. Vi får göra en plus- och minuslista och höra efter med Lerstenen vad de kan fixa i lägenheten och ta ställning efter det.

Jag har inte skrivit på ett litet tag nu. Igår var vi nämligen och tog bort vår lille Dinio. Han hade det inte så lätt i slutet, han hade blivit rädd för nästan allt här i världen under de sista dagarna av sitt liv. Han var rädd att bli lämnad själv, han var rädd för när det knäppte i stereon, han var rädd för sovrummet, han var rädd för mörker. Då är det inte lätt att vara en liten hund. Sista natten sov Dinio framför duschen för han var så rädd. Han försökte till och med öppna ytterdörren ett flertal gånger under kvällen för att fly fältet. Då insåg vi att det var dags att göra något drastiskt, och igår så somnade lilla hunden in i Anns armar.

Jag saknar att inte snubbla över dig. Hej då lilla hunden!