Framtids-ätning och gör-det-själv biologi

Självskadebeteende, varför det kan vara svårt att skriva om

Av , , Bli först att kommentera 2

Har ni sett påståendet att rökare blir röksugna varje gång de ser en rökning förbjuden skylt? Skylten påminner helt enkelt rökaren om cigaretter. Plus, eventuellt också att skylten gör cigaretter till en förbjuden frukt. Vi alla att förbjuden frukt smakar bäst.

Jag skriver detta eftersom jag nyligen postat två inlägg om självskadebeteende. Om ovanstående stämmer kan man fråga sig om det finns något sätt att skriva om självskadebeteende utan att riskera att uppmuntra någon? Svaret får bli att läsare får ta ansvar för sitt eget liv. Jag kan inte ta ansvar för den hypotetiska situationen att någon skulle ha inspirerats till att skada sig själv, av mitt förra blogginlägg.

Förresten det finns ett mer extremt exempel på samma fenomen som rökning förbjuden skylten. Om en treåring är helt ointresserad av en leksak, t.ex. en boll, kan du hålla upp bollen och säga: “Du får inte leka med denna”, varpå treåringen kommer att bli besatt av bollen. Gå fram några år i tiden, tills samma barn går på mellanstadiet. Om det fortfarande går till som på min tid, kommer läraren en dag att vissa bilder på cigaretter, sprit och knark och säga: “Detta är cigaretter, sprit och knark, det får ni inte leka med”.

Bli först att kommentera

Historien om ölflaskan

Av , , 1 kommentar 2

Jag har nyligen varit nere på västkusten, eftersom en svåger till mig fyllde jämnt. Jag kan berätta en händelse som demonstrerar problem med det sociala samspelet. Under minglet före middagen trodde jag att jag skulle passa in om jag, liksom de flesta andra, hade en drink i min hand. Jag tog en öl från en låda och öppnade ölen, innan jag insåg att de ölen inte var för oss gäster. Lådan med öl och en del tilltugg var en present till min svåger. Jag satte tillbaka kapsylen på ölflaskan och låtsades som om ingenting hänt. Jag försökte passa in, men gjorde fel och kände mig ännu mer utanför. Incidenten fick mig att må lite dåligt i över en timme.

Bild: Förberedelser till min svågers födelsedagskalas.

Nu kan man tycka att det inte var ett stort socialt felsteg. Det är säkert rätt, det var inte så farligt. Men både mitt misstag och att jag oroade mig för hur andra kunde döma mig för mitt misstag, kan säkert bero på ASD. Alla vet att vi är dåliga på socialt samspel och vi oroar oss över vad andra tänker. Eller så var det verkligen ett så stort faux pas (hopas jag använder frasen rätt)  som jag trodde det var …

1 kommentar

Vad kommer efter webb 2.0?

Av , , Bli först att kommentera 2

Av nyfikenhet tittade jag på Medborgerlig samlings blogg. Jag noterade följande mening om EUs föreslagna nya upphovsrättslag: “Detta kommer att drabba hela internet, Facebook, alternativmedia och enskilda bloggare”. Min spontana tanke var: “Menar in att det skulle vara något dåligt?” Facebook har haft massvis med skandaler, inklusive rysk propaganda. Alternativmedia berättar att Sverige är en “failed state”. Alternativmedia berättar att global uppvärmning inte existerar och att masskjutningar i USA är falska. Alternativmedia säger att jag och sådana som jag är misslyckade medicinska experiment, eftersom vår autism skulle bero på vacciner. Ska jag fortsätta? Även om det finns bra sidor av sociala media, har jag svårt att tycka synd om facebook och alternativmedia.

Nåja, allvarligt talat, förr eller senare kommer sociala medier och alternativmedier att förlora sin makt, oavsett EU-lagar. Det är så kapitalism fungerar. Kreativ förstörelse. Nya företag kommer alltid som konkurrerar ut de gamla. Det är som Douglas Coupland skrev i sin biografi över Marshall McLuhan. Bill Gate var och är ett geni. Han var till och från världens rikaste man. Han umgicks med geniala, fruktansvärt rika och inflytelserika människor. Och han missade hur stort google och sociala media skulle bli. Samma sak kan hända igen. Google, kinesiska google, facebook, samt, i mindre skala, alternativmedia, kan att bli omsprungna av något helt nytt. Det kan vara intressant att tänka på.

För att visa att webb 2.0 och dess efterföljare, är en fråga som ligger i tiden kan jag nämna ännu ett namn. Just nu läser jag You are not a gadget av Jaron Lanier (2010). Det relevanta för detta inlägg är att Lanier nyligen har sagt att de som tar bort sitt facebook-konto är pionjärer. Han skulle inte ha sagt så om han inte tror, hoppas, vi snart kommer att få ett nytt internet.

Bli först att kommentera

Om självskadebeteende, varning handlar om just det

Av , , 2 kommentarer 2

Jag har nyligen nämnt att jag, för åratal sedan, fick vård (på NUS) för några ärr från självskadbeteende. Det rör sig om tre större ärr efter skärsår på min vänsterarm. Behandlingen bestod av två sjukhusbesök med en kortisoninjektion per ärr, och besök. Ärren är inte borta men mycket av ärrvävnaden har bytit ned och de är inte lika röda som tidigare. Det finns andra metoder, en flyktig bekant till mig fick någon annan behandling. Jag tycker mig ha hört laser eller slipning nämnas.

Det jag funderar på nu är ett ärr som är helt obehandlat och sitter på mitt bröst. Det är minst lika stort och rött som ärren jag fick behandling för tidigare. Det är en ordentlig keloidbildning. Jag har fått kommentarer om det när jag badat. Frågan är om jag (mitt under pågående sjukhuskris, hur allvarlig den nu är) ska boka en ny tid hos plastiskkirurgen? Jag funderar på det i alla fall.


Photo by Pixabay on Pexels.com

Självskadebeteende, ett tag trodde jag att jag hade något att säga om det ämnet. Jag har som synes själv erfarenhet av det, men jag har inte gjort något sådant sedan våren 2005 (första gången jag gjorde det var våren 1996). Jag har ett hum om varför jag gjorde det, men jag vill inte skriva något om det här, av samma anledning som jag inte vill skriva mer exakt vad jag gjorde, det skulle kunna vara triggande för läsare.

Låt mig bara skriva följande, det var många år sedan jag läste Tom Jones av Henry Fielding men om jag minns rätt finns det en scen där Jenny faller av en häst. Hon verkar ok men för säkerhet skull bestämmer man sig för att åderlåta henne, så att säga i profylaktiskt syfte. En ung kvinna har just varit med om något traumatiskt och lösningen är att skära. Det är möjligt att människor länge, paradoxalt nog har uppfattat skärande som läkande.

 

2 kommentarer

Arbetsförmedlingen har sina egna klassifikationer

Av , , Bli först att kommentera 2

Jag blir trött. I veckan var jag på arbetsförmedlingen. Tydligen står det i deras papper att jag har “generella inlärningssvårigheter”, att jag är dålig på problemlösning och inlärning. Och att jag har en personlighetsstörning med fobisk karaktär.

Jag hade mvg i kemi. Jag har slutfört universitetskurser i kemi på heltid. Låter det som mina problem är inlärning och problemlösning? Nej, de papperna stämmer helt enkelt inte. Jag har mina egna problem, de behöver inte hitta på nya problem åt mig. Man har en svaghet, en neuropsykiatrisk diagnos och de skriver ner dig. Man skulle kunna skämt att man ibland undrar om de aktivt försöker göra oss bittra på samhället? Tills vi en dag kontaktar militanta extremister och säger: “Hej! Är ni militanta extremister? Jag är bitter på samhället och jag är duktig på kemi…” Varpå extremisterna – i en referens till den där Lorry-sketchen där nazister hatar österrikare – kommer att förklara att det är österrikare som har förstört det här landet och allt är deras fel*.

Nej, jag vet inte varför det är på detta sättet. Det kan vara att ovanstående, helt enkelt är vad arbetsförmedlingen skriver om sådana som jag. Du har en neuropsykiatrisk diagnos. Vi skriver att du har inlärningssvårigheter, var i sig det stämmer eller inte. Men det förklara inte var de har fått “personlighetsstörning” ifrån. Jag kan inte påminna mig att en enda psykolog har sagt jag skulle ha en personlighetsstörning. Kanske är problemet någon läkare som jag träffat i femton minuter och inte förstått någonting (en läkare som med största sannolikhet inte kommer från Österrike). Eller kan det vara att både sjukhuset och arbetsförmedlingen använder koder och det blir fel när man översätter en kod till en annan. Det sista är långsökt, jag skulle inte ha tänkt på det om det inte var för att jag själv har arbetat på sjukhuset med just de där koderna och kan tänka mig det blir fel. Hur som helst, jag ska inte överdriva, men visst är det naturligt att blir irriterad när en myndighet har information om en som inte stämmer.

* Om du undrar, nej, jag har inget emot österrikare. Ett par av mina facebook-vänner är österrikare. (En var en tjej jag försökte imponera på genom att berätta jag hade läst Robert Musil. Jag tror inte det fungerade.)

Bli först att kommentera

Hellre en ny mittenpolitik än populism : eller Hasse & Tage II

Av , , Bli först att kommentera 2

Anledningen till att ha en blogg är att man tror man har något att säga och man vill bli hörd. Därför är det inte optimalt att skriva om något man inte vet så mycket om. Jag syftar på europeisk politik. Som vi har konstaterat, det jag kan något om är Hasse & Tage. Så när Frankrike hade en presidentkandidat, nuvarande president, som pratade om en mittenpolitisk revolution, tänkte jag på scenen med Gösta Ekman som extremcenterpartist i Hasse och Tage revyn Glaset i örat (1973).

Ovannämnda sketch innehåller referenser jag inte förstår och jag vet inte hur relevant den är för Macron. Däremot har jag läst en i artikel att Emmanuel Macron vill fortsätta i Europa vad han startade i Frankrike, nämligen starta en ny center-politisk rörelse som ska ersätta de traditionella partierna (artikeln är från Spiegel och journalisterna heter Peter Müller och Christian Reiermann). Man undrar om han kan lyckas och om det kan hända i Sverige? Visst i detta val kommer vi inte få en svensk Marcon. Det finns det för lite tid till. Det får, i sådana fall, bli i nästa val.

Själv är jag försiktigt positiv. Visserligen känner jag mig som en gråsosse, men det har skrivits mycket om att socialdemokratiska partier har kollapsat i andra europeiska länder. Om det skulle hända även här, finns det värre alternativ än en ny mitten politisk rörelse. Populism är värre än en återfödd Gösta Ekman-karaktär, det är min ringa mening. Jag gillar också att Emmanuel Macron är för ett starkt Europa. Jag gillar att vara en Europeisk patriot. Och rent praktiskt, vi måste tillsammans ordna upp t.ex. klimatkrisen och migrationskrisen. Visst måste Bryssel och Strasbourg ha större resurser till problemlösning än vad Rosenbad har.

Bli först att kommentera
Etiketter:
Senaste inläggen
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se