Ekergårds mat & biologi

Inspiration till life science : tio exempel av hundra

Av , , Bli först att kommentera 0

Life science är ett stort ämne. Sedan jag gick på högstadiet har jag hört påståendet att bioteknik är nästa stora grej. Att biologi under detta århundradet kommer att spela samma roll som fysik gjorde under förra. Vad jag kan göra är – som jag alltid skriver – att inspirera. Jag är inte i utvecklings-branschen, inte i undervisnings-branschen, utan i inspirations-branschen. Det är något som jag skulle kunna göra person till person. Att göra det här, på en blogg, har nackdelen att man får så lite respons att det är svårt att vet om man verkligen är inspirerande.

Nåja vad jag funderar på, och här påbörjar, är en lista med 100 uppslag på vad vi kan göra med life science. I alla fall inom 5-10 år. Dessa förslag ska läsas som inspiration inget annat. Jag skulle kunna skriva en lång text med brasklappar. Men kort, jag säger inte att detta är den bästa idéerna för att utnyttja tekniken. Och jag uppmanar ingen till att göra följde. Det finns t.ex. lagstiftning att ta hänsyn till.

Hur som helst här följer första delen i en serie blogginlägg med idéer – skämtet är att jag sedan kan översätta det hela till engelska och ge ut på Amazon:

1. Alla har tatueringa – varav en del säger “memento mori” – om du ska sticka ut måste du hitta på ett sätt att använda genteknik till att odla leopardpäls på din arm. Vad är det värsta som kan hända? Förutom cancer? Så är det med sol och anabola steroider också.

2. Ta FN-stadgan koda den i DNA och för in koden i genomet till duvor. Tillverka ett ordagrant embryo till fredsduvor. Dröm om att föda upp fredsduvor och släpp ut utanför Erich Maria Remarque-Friedenzentrum, Osnabrück, Niedersachsen, Tyskland

3. Du kan i DNA syntetisera en kod för orden “eat drink and be mary because tomorrow ‘panic like the house in on fire’”, blanda i en lösning med andra molekyler, injicera i dina egna armar tills dina levande celler säger “panik som huset stod i ljusan låga”

4. Om vi ska editera gener förknippade med mänskligt beteende, varför inte börja med krigargenen? Krigargenen är ett populärt namn för monoaminoxidas a, som kan ha någon koppling till våld. Gör en utställning med flera provrör. Ett rör med en lösning av HeLa-celler. De andra rören med “ready to use CRISPR-Cas9 kits” med olika funktioner. Kit som klipper sönder genen. Kit som klistrar in ny information i genen. Kit som ändrar metalyseringen av genen … Om allt detta är tillgängligt för besökare, kan du göra en poäng av att fresta besökaren till att hälla lösning från ett kit till lösningen med människoceller, HeLa.

5. Det finns bakterier som kan utvinna energi från vätgas. Börja med en solcell, använd strömmen från den till att dela upp vatten i syre och väte, mata bakterierna med väte.

6. Utvinn socker från vätgas-uppfödda bakterie. Använd sockret som föda för labbodlat-virke.

7. Forma labbodlat virket till pyramider, täck pyramiderna med kompost, gödsel, bokashi, sand, biokol, träflis, kokosfibrer, löv, gräsklipp, pimpsten, torv (fast helst inte torv, av klimatskäl) … vilken blandning du vill och odla potatis på pyramiden. Pyramiden av koldioxid bundet med elektricitet från sol och kisel.

8. Gå tillbaka till basic, tillverka en blå ros.

9. Eller kanske ännu mera basic, för in gener från mammutar till elefantceller. Det görs redan, men ingen kan väl ha patent på det?

10. Sitt på ett cafe, där du till priset av en kopp kaffe kan arbeta på en plan för att skap nya arter till en öde ö i världshaven. Lika lätt som tidigare generationer satt på cafeer och skrev manus till sina vloggar.

Bli först att kommentera

Lekar för en man eller kvinna, utveckling för mänskligheten

Av , , Bli först att kommentera 0

År 1957 byggde paret Eameses en soldriven do-nothing-machine, gör inget maskin.

År 1957 använde man solenergi till att driva en leksak. Idag är solenergi en storindustri. Från leksak till storindustri. Ett anat exempel på vad som händer när en teknik blir en leksak är maskinen du läser detta på. Eventuellt känner någon läsare igen detta som exemplet den engelsk-amerikanska fysikern Freeman Dyson (1935-2020) ide om att tekniker utvecklas snabbt när teknik blir en leksak. Hans exempel var ju datorer. Datorer utvecklades snabbt efter att datorer hade blivit leksaker. Och han menade då att samma sak nu de senaste tiotalen har hänt med biologi. Saker som tidigare bara kunde göras i labb i universitet eller stora företag, kan idag vara leksaker för allmänheten. Just därför kommer biologirelaterad forskning och teknik att utvecklas snabbt. Nåja, jag är rädd att det är en lite väl romantisk att tänka så, men vad vet jag.

Bli först att kommentera

Dvärgvete är från 1800-talet

Av , , Bli först att kommentera 0

Förra hösten lanserats för första gången sk gmo-vete på öppna marknaden. Det är i Argentina bönder får odla vete modifierat till att tåla torka på sina åkrar. Grejen med det är att man länge har kunnat läsa om ”gmo-vete”, trotts att det alltså inte har funnits förrän nu. I ett tidigare inlägg på en annan blogg, nämnde jag en artikel som dök upp på min facebookvägg: Modern wheat old diet staple turned modern health nightmare. En artikel som kopplar samman rädslan för gluten med den anti-vetenskapliga rädslan för GMO, och påstår att dvärgvete är framtaget med “primitiv genmodifiering”. Det är av flera skäl löjligt. Första gången en gen från en annan organism fördes över till en växt var 1983. Modernt dvärgvete togs faktiskt fram i Japan redan på artonhundratalet. Och nej, i detta fallet var japanerna inte 100 år förre alla andra.

I samma inlägg skrev jag också om följande artikel från 2014. En artikel med Luleå hockeys dietist som bl.a. påstod: “Speciellt amerikanskt vete är extremt genmanipulerat för att bli tåligt och ge stora skördar”.

Om han bara hade kollat wikipedia hade han sett att det inte fanns genmanipulerat vete på marknaden. Det skulle alltså dröja sex år innan det kom. Pga den hårda lagstiftningen var, och är, det egentligen ganska få grödor tekniken tillämpas på.

Sedan, dietisten i Luleå, får det att låta som om det är dåligt med hög avkastning och tåliga grödor. Jordbrukets uppgift är att producera näring till oss, självklart är grödorna förädlade till att ge så stor skörd som möjligt. Det säger något om hur långt vi moderna stadsbor är ifrån modernäringen att man behöver förklara något så självklart för oss. Vi känner alla till Karl-Oskar och Kristina, de i likhet med undernärda människor i dagens låginkomstländer, skulle antagligen offra kroppsdelarna för grödor som ger större skördar. Vi klagar på att skördarna är för stora? Nej, samtidigt får vi förstå kritikerna. Problemen vi har här är inte undernäring eller svält, problemen är övervikt, icke hållbara jordbruksmetoder, matsvinn, med mera.

Bli först att kommentera

Udda krukväxt från frö

Av , , Bli först att kommentera 0

Bland alla fröer jag sått som har varit svårstartade återfinns bl.a. Prosopis chilensis, Chilean Carob Tree. Ett träd i familjen ärtväxter. Och det latinska namnet skvallrar om att det är släckt med carob/johannesbrödsträd och som är känt, eller ökänt, för att säljas som ett choklad-substitut. Saken är den att jag inte fick fröna att gro, så jag tänkte att de kanske behöver genomgå en vinter. Jag grävde ner kokos-krukan jag hade satt fröna i en pallkrage. Och nu på senvåren verkar det faktiskt ha grott.

Sedan kan jag lägga till att frukten är ätlig. Tydligen kan de malas till mjöl. (Om de är godkända att sälja som livsmedel inom EU är en annan fråga.)

Bli först att kommentera
Etiketter:

Grundläggande om Crispr-Cas9 : eller om renar

Av , , Bli först att kommentera 0

Ja, vem är jag att undervisa om gensaxen CRISPR-Cas9? De som är intresserade vet redan, om inte annat ytligt, vad CRISPR-Cas9 är. De har fått det förklarat för sig av personer som är mer kunniga än jag. Samtidigt som de som inte är intresserade kanske inte ens öppnar denna länk. Därför skriver jag bara om ett mönster jag har hittat.

Ni vet, Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna jobbade på Umeå universitet respektive University of California, Berkeley(?), och de delade ett nobelpris. Vad de två forskarna gjorde var att de skrev en artikel om hur CRISPR-Cas9 kan användas för att editera gener. Vilket visade sig vara billigare och effektivare än äldre metoder (zinkfingrar och TALEN är väl de metoder som fanns innan?). Vad jag har noterat är att Jennifer Doudna grundade företaget Caribou biosciences. Caribou betyder ren och Caribou biosciences har i likhet med Umeå universitet renhuvud som loga. Är det någon som vet, är det en tillfällighet eller är renar något av en referens till hennes kollega och därmed till oss Umeåbor?

Ps. Varning, facktermer. Crispr står för ”clustered regularly interspaced short palindromic repeats”. Rätta mig om jag har fel, men om du kan något om ämnet och tittar på renhornen i Caribou biosciences logga, ser du just palindrom.

Meningslöst experiment i pallkrage

Av , , 2 kommentarer 1

Jag hade tidigt bestämt mig att det enda jag, i år, ska odla utomhus i pallkrage är bönor. Samtidigt kommer kanske någon ihåg att jag tidigare gjorde biokol av nötskal. Biokolet väger nästan exakt 700 g, varav mycket vatten och näringslösning för att ladda biokolet. Det som är synd är att jag inte hade så mycket framförhållande att jag tänkte på hur mycket näring det var i näringslösningen. Då hade jag kunnat dela upp pallkragen på mitten. Hällt ut biokolet i ena delen och i andra delen av pallkragen tillsätta motsvarande del näring utan biokol. Sedan skulle det bara var att plantera bönor jämt över hela pallkragen och vänta. Skulle vara intressant om det fanns en tydlig skillnad i hur bönorna skulle växa.

Vad jag istället kommer att göra, det mindre meningsfulla experimentet, är att jag tänkte dela pallkragen i två delar. En halva som jag tillsätter 700 g biokol till, en halva med 700 g maskkompost. Eftersom jag inte vet hur mycket näring det finns i biokolet kommer experimentet inte säga mycket. Näringen jag använde till biokolet var miniralnäring, rena salter. Om jag hade haft både framförhållning och en EC mätare, som mäter joner i vatten, hade jag kunnat testa näringen och utifrån det, om inte annat ,kunnat höfta om hur mycket maskkompost som skulle motsvara näringen i biokolet. Det hade varit ett mer givande experiment. Men så blev det inte. Om du vill experimentera, lär dig från mina misstag.

2 kommentarer
Etiketter: , ,

Uppdatering om libanesisk spenat

Av , , Bli först att kommentera 1

Här följer två foton som visar hur bra det går att odla libanesisk spenat (Corchorus olitorius) i hydro. Det är 20 dagar mellan dessa två bilder. Jag tycker det är imponerande.

I övrigt jag har skrivit några grejer som jag kanske inte kommer att posta, eftersom jag här vill fokusera mer på odling och de inläggen handlar om andra ämnen. Samtidigt har jag inte haft tid att skriva speciellt mycket med bloggen. Jag jobbar på ett manus, till ett bokförlag.

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Fröbollar, Chilensk vinpalm

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag tycker det är kul att gör och skriva om ovanliga idéer. Om du gör något originellt finns alltid en lite, liten chans att ens egen metod fungerar bättre än tidigare metoder. Eller jag ska inte överdriva. Jag gillar ovanliga idéer för att det är kul. Det är därför jag fick med frön till Jubaea chilensis, aka Chilenian wine palm, när jag beställde frön från Tyskland, varpå jag bestämde mig för att göra några fröbollar med de fröna. Men först, det roliga med den palmen är att den ska klara -16 C, vilket i och för sig knappast är tillräckligt för att överleva vintrar i Västerbotten, utomhus. Dessutom en snabb online sökning säger mig att köldrekordet i Skåne är -25 C, så palmer på friland behöver inte vara en bra idé ens i vårt sydliga landskap*. Jag ska ha palmerna som krukväxter, naturligtvis förutsatt att jag får fröna att gro.

Samtidigt köldtåligheten är inte det enda med palmerna. Jag gillar också att dess frö är ätliga. Igen just palmer har vissa problem, men i vanliga fall kan fleråriga växter som år efter år leverar skördar av kaloririka frön ha sin plats i matförsörjningen. Sedan måste vi kommentera namnet: Chilean wine palm. Man kan göra vin på den söta saven i palmen. Det är egentligen inte oväntat. Sav är sött, alla sockerkällor kan jäsas till alkoholdrycker. Alla träd – utom de giftiga – kan vara vinträd, eller?

Sedan ska jag inte gå händelserna i förväg. Som sagt var, jag har inte ens fått frö att gro ännu. De flesta fröna planterade jag som vanligt. De fick först ligga i vatten, som jag försökte hålla ljummet, i 48 timmar innan jag planterade i blomjord eller i kokosfibrer. Men tre frön lade jag i en burk tillsammans med en blöt pappersservett och ställde undan ovanför kylskåpet. Och med tre frön gjorde jag, som tidigare nämnt, fröbollar av innan jag planterade. Fröbollar, seedbombs, är antagligen mest känt som en metod för gerillaodling. För att plantera växter på svåråtkomliga ställer kan du tillverka kullor av fröer, lera och kompost. Sedan är det bara att slänga ut dessa fröbollar där du vill odla. Samtidigt vad jag har förstått görs fröbollar ibland bara för att de ger fröna en bra miljö. Så jag gjorde några fröbollar med palmfrön, det finns en liten, liten chans att det är den ultimata metoden för att får palmfrön att gro. Det sagt, fröbollar med palmfrön blir nog inte nästa trend som sveper över riket, men jag har provat något nytt.

Bild: tre fröbollar som i värsta fall ser lite äckliga ut.

* Nja, om du vill vara petnoga får vi ta hänsyn till mikroklimat, det kan finnas ställen i landet där det går att odla palmer, men det är utanför detta inlägg.

Fiske, mock meat, datingappar

Av , , Bli först att kommentera 0

Nu har jag på tre olika ställen sett kvinnor, i skrift, klaga på att män på dejtingappar laddad upp bilder där de poserar med nyfångade fiskar. Så tydligen är det viktigt att inte göra så. Samtidigt jag är inte evolutionsbiolog. Jag misstänker däremot att en evolutionsbiolog skulle tycka det är väldigt intressant, både om män använder fiskebilder som påfågelfjädrar och om kvinnor inte gillar dessa påfågelfjädrar.

Jag har också sett Seaspiracy på Netflix och jag lite svårt för dokumentärer på Netflix. Det är nästan som om många av deras dokumentärer är underhållning, eller i värsta fall propaganda, snarare än dokumentärer. Men även om jag, motiverat eller ej, tittar kritiskt på Seaspiracy finns det en sak jag gillar. I slutet av filmen presenteras företag som tagit fram vegetariska fisk- och skaldjurssubstitut. Jag är helt för att big-science nu är involverad i att ta fram växtbaserade köttsubstitut som inte förstör vår jord, så som kött- och fiskeindustrin gör.

Om vi nu kombinerar dessa två saker. Evolutionsbiologi säger att dagens sofistikerade kvinnor ogillar fiske, så för att imponera på de, måste du äga ett företag som tillverkar köttsubstitut, eller?

Ps. när jag skriver om internetdejting och fiske. Följande låter i värsta fall som jag just fiskar efter komplimanger, men man kan skämta om det faktumet att den enda jag har träffat på en datingsida hade prosopagnosi, ansiktsblindhet.

Bli först att kommentera
Etiketter: ,

Fleråriga alternativ till spenat i jord och hydro : moringa samt libanesisk spenat

Av , , Bli först att kommentera 0

Om du söker på ”moringa as houseplant” hittar du sidor som påstår att moringaträd är lätta att krukodla inomhus. Men det är inte min erfarenhet. Mina moringa-plantor har inte trivts i min lägenhet. Jag har sammanlagt satt 30 frön av moringa. Moringa (Moringa oleifera) är ett tropiskt träd som jag skrivet mycket om tidigare. Samtliga delar av trädet går att äta. Fröna påminner om jordnötter. Bladen ska smaka som spenat och roten smakar oväntat som pepparrot (ett svenskt namn är pepparrotsträd och namn med samma betydelse finns både i engelskan och i tyskan).

Mina plantor har inte brytt sig om att dessa hemsidor påstår det är lätt att odla moringa. Jag skulle snarare säga att jag aldrig har varit med om en växt som är så känslig. Direkt något var fel, skrumpnade de ihop och dog. Jag testade olika odlingsmedium: blomjord, kokosfibrer, hydro. Jag testade med de starkaste växtlamporna jag har hemma. Inget hjälpte, de flesta plantorna dog innan de var 15 cm höga. Sidor på engelska påstår att moringa växer ”1 foot” per månad. Den plantan som jag fick att leva längst klarade sig i ca 18 månader. När den gav upp, fällde sina löv och föll ihop var den kring 40 cm hög.

Bild: Moringaplanta, ett och ett halvt år gammal. (Just den lampan är lite klen men plantan får också ljus från fönster och även plantor jag har haft under starkare belysning har dött.)

En annan växt som också jämförs med spenat är libanesisk eller egyptisk spenat (Corchorus olitorius) Det är egentligen samma växt som jute tillverkas av. Det råkar bara vara så att växten inte bara används till växtfibrer. Den är också ätbar och löven lär påminna om spenat. Som framgår av följande bilder lyckas jag bättre med dessa växter. Min erfarenhet är att om du vill ha en buske vars blad smakar spenat, satsa på detta inte på moringa.

”Libanesisk spenat”, i hydro, två månader efter sådd.

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,