Ekergårds mat & biologi

Vår tjära, jag menar jordgubbar, bäst i Europa

Av , , Bli först att kommentera 0

Här är ett foto från i somras. Det är en åker med jordgubbar omgiven av barrskog

Jag gillar kontrasten mellan natur och civilisation. Nu är naturligtvis skogen planterad, inte ”naturlig”, men den ser fortfarande vildare ut än bondens åker. I cafeterian på jobbet ligger ett exemplar av boken Västerbotten på Grand hotel. Boken hävdar redan på första sidan att vi här i Västerbotten har det bästa jordbruket i Europa. Vi ligger långt norrut vilket både betyder mycket sol under sommaren samt att isen försvann relativt nyligen och lämnade ung jord med mycket mineraler i sig. För mig låter det dumt, men vem vet, kanske kan de sälja dessa jordgubbar som ”bättre” än de som växer utan ljusa nätter och mineralrik jord. Som vi lärde oss redan i grundskolan, normalt kan du inte ha jordbruk så här långt norrut, detta borde vara tundra. Andra platser i världen med ljusa sommarnätter är för kalla för jordbruk. Som tur var för oss fraktar våra gamla vän golfströmmen värme till oss. Förresten, vet folk att detta tydligen också är varför Moder natur var tvungen att uppfinna blondiner? Förhistoriska jordbrukare hade en diet med låg innehåll av vitamin D. Eftersom golfströmmen tog jordbruket långt norrut, var evolutionen tvungen att bleka människor för att de skulle ta upp maximalt med d-vitamin, bleka människor så mycket att t.o.m. håret blev blont. Intressant, om sant, eller hur?

Relaterat har jag insett att jag har börjat dagdrömma om en trädgård på samma sätt som jag långt tidigare dagdrömde om att resa och skriva. Att äga en trädgård är mer uppnåelig än att skriva en roman och ärligt talat är det mer sannolikt än att jag kan resa ensam. Problemen är pengar och igen, hur man gör det ensam. En trädgård jag kan göra ensam, det är mer att man behöver ett hus för en trädgård och att man normalt inte skaffar ett hus själv.

Vi kom till Umeå (närmast från Västergötland) när jag var sex år. Av olika skäl har jag frågat mig själv om det var ett äventyr att komma hit? Svar, visst var det så. Solen på sommaren, snön på vintern. Nu är ju vädret under vintrarna galet, men mitt andra år här var det till och med så mycket snö att älgar svält. Snön var för tjock för att de kunde hitta något att äta. Sedan för att nämna en slumpmässig och dum sak som var ny för mig här uppe. Min svåger, nämnde nyligen det finska lakrisgodiset som smakar som tjära: Terva Leijona. Jag kan tillägga att jag inte hade smakat finsk lakrits som smakar som tjära innan jag kom hit. Om vi tänker efter, finsk lakrits som smakar som tjära, det låter äventyrligt. Samma företag gör tydligen sprit numera. Det fick mig att tänka. Kanske borde man besöka Absolut vodkafabriken och fråga om de är intresserade av att göra Absolut tjära?

Bli först att kommentera
Etiketter: ,

Annorlunda inlägg : en dikt

Av , , Bli först att kommentera 0

Borde jag ha förberett ett inlägg om Emmanuelle Charpentier? Vi visste att hon förr eller senare skulle få Nobelpriset tillsammans med Jennifer Doudna och hur ofta kommer Umeå universitet att vara kopplat till ett Nobelpris? Nåja, jag kom på att hon typ spelar en roll i en dikt jag skrev om Umeå. Det är en av dikterna på temat natur – civilisation jag skrev som arbetsprov till en folkhögskolekurs. (Huvudtemat i arbetsprovet var natur – civilisation, medan denna dikt var om Umeå.) Som Umeå-bo är det naturligt att en text på det temat refererar till Emmanuelle Carpentier.

När jag såg etiketten till en
Marinella-flaska
minns jag en barndomsvän
hade jag sett varumärket
den aperitifen från öster
hemma hos honom?
han bodde med sin mamma
hade ett finsk efternamn

när migration är som bäst är den entropi
sannolikheten att alla individer
i en population ska stanna på sin plats
närmar sig noll
boende i staden döp efter älven
måste tro på
migration som bäst
till 63 breddgraden reser du inte för att frysa till stoft
inte för att festa som en vikning
norrut reser
forskare som
serveras vindaloo på renkött
ser Veronica Mars på folkets bio
och vässar gensaxar till växtceller
tills vi kan odla vin, inte Marinella, på vår breddgrad
frosttåliga grödor
odla vår trädgård eller vårt varumärke
Venedigs vapen föreställer ett lejon med vingar
Västerbottens vapen en ren utan vingar
västerbottniskt vin
djur med vingar
odla vår trädgård och vårt varumärke

 

Är det ide att läsa in en sådan här dikt till en video och dela här? Nej, för att vara ärlig misstänker jag att få ens läser hit. Förövrigt, folkhögskolan var en folkhögskola jag egentligen visste att jag inte skulle komma in på, nämligen Biskop-Arnö. Lite fåfängt att tro de skulle ta in mig.

Pippi Långstrump inte Pippi Lockdown

Av , , Bli först att kommentera 1

Kulturverket i Umeå lade på sin hemsida upp en video under rubriken Karantänspoesi uppläsare Anders Ekergård, dvs jag. Fast det stämmer inte helt, det är en kollektivdikt med även andra uppläsare, andra skribenter.

Det jag vill ta upp här är att dikten innehåller jämförelser mellan krig och covid, posttramatisk stress och covid. (Det sista något som jag tog upp i ett inlägg den 26 mars.) I alla fall i börja av pandemin var det vanligt med krigsmetaforer.

Okej, om jag som vuxen började leka med tanken på postramatisk stress pga pandemin kan det naturligtvis vara värre för barn. Här följer en skärmdump om hur barn blivit skrämda i onödan.

“Du kan ta av dig masken när du pratar med mig.” Skakar på huvudet. “Är du rädd?” ”Ja.” ”För vad.” “Jag vill inte dö”. Skärmdumpen skyller elevens obefogade rädsla på WHO, Imperial college, New York Times, med flera. Jag vill lägga till hobby-epidemiologer i sociala media, med deras memer och tillhörande svartvit världsbild, polarisering, samt fula retoriska knep.

Jag förstår twitter-användarens aggregation. Skrämma barn. Jag antar också att det trotts allt kan kännas skönt att posta det på Twitter. New York Times, WHO, med flera, pekade finger åt oss. Vi kan peka tillbaka för att deras metoder skrämmer barn. Hämnd. Samtidigt är skärmdumpen ett väldigt banalt exempel på hur barn drabbas. Anges Wold länkade nyligen till denna artikel med en deprimerande titel: As Covid-19 closes schools, the world’s children go to work. Hon påpekade att de vuxna som stängde skolor visste att barn sällan blir svårt sjuka*. De stängde skolorna för att det eventuellt skulle minska risken för vuxna. De krävde att barn skulle göra uppoffringar för vuxna. Då kommer vi tillbaka till pandemin och krigsmetaforer: ”Vi är i krig”. Jag kan inte vara den första som har gjort följande jämförelse, men konstigt nog har jag inte sett den formulerad av någon annanstans. I krig brukade det finnas en uppfattning om att män skulle göra uppoffringar för att rädda kvinnor och barn. I detta specifika fallet med skolan vågar jag skriva att de flesta länder kan anklagas för att ha gjort tvärt om. Om du vill kan detta tas längre. Sedan i mars eller så har experter varnat att barn offrar mycket för att rädda en i ett globalt sammanhang inte speciellt stor grupp** äldre. I långinskomstländer, kanske också medelinkomstländer, gick det så långt att de ställde in barnvaccinationer. Om de hade kört krigsmetaforer på allvar kunde de istället ha kommenderat ut sjukhuspersonal (militär eller civil) på det ”farliga” uppdraget, vaccinera barn.

För att gå tillbaka till det mer triviala. En gång jag i våras såg en presskonferens och jag faktiskt kände mig stolt var när Anders Wallensten sa att barn får sporta. Jag tror exemplet var fotboll. Idrott är så viktigt och risken så minimal att vi inte kan förbjuda det. Barn måste få vara barn. På detta tema försökte jag skriva en dikt med titeln: Pippi Långstrump inte Pippi Lockdown. Det sagt, vi måste undvika att debatten om covid bara blir retorik. Omsorg om barn får inte bli ett sätt för oss att hämnas och peka tillbaka på de som anklagade oss. Notera att jag inte, trotts titeln, heller kommenterar det mest kontroversiella som munskydd och lockdowns. Eller för att vara petnoga, naturligtvis skrev jag om de ämnena, men jag tog av denna anledning bort de meningarna. Jag klagar i detta inlägg på amatörer, så det skulle vara lite för hycklande att själv göra sådana uttalande. Jag tycker i alla fall att jag varit bra på att hålla mig till att bara kritisera just amatörer på social media. Det har varit enklare att acceptera när experter uttalar sig väldigt pessimistisk om pandemin. Jag har ytligare en personlig anekdot. På jobbet fick jag i början av sommaren ordna med ett massutskick till personal på medicinska fakulteten Umeå universitet. Bland personalen där återfinns en barndomsvän till mig, en kollega till mamma, några gamla lärare till mig, mamman till en tjej från gymnasiet, samt Joacim Rocklöv. Rocklöv som fick medieutrymme för sin pessimistiska modell över pandemins framtida utveckling. Självklart hoppades man att han hade fel, men det var hans jobb att ta fram sådan modeller. Det skulle vara fånigt att vara arg på honom.

* Om du reagerade på det. Visst ingenting i livet är helt säkert, ibland händer osanolika saker, det är sorgligt om ett barn blir svårt sjuk i covid. Det är inte mindre sorgligt om ett barn är med i en bilolycka. Kan vi enas om att utbildning är viktigare än bilar? När det kommer till omsorg om barn, skulle jag förbjuda bilar innan jag förbjuder skolor.

** WHO har ju gått ut med uppgiften att 2 miljoner kan dö i covid-19. Varje år dödar TBC 1,5 miljoner, det är inte mindre sorgligt, men får mindre uppmärksamhet. Det sägs ju också att det varje år fortfarande dör en halv miljon barn pga att de inte har tillgång till rent vatten. Om vi fixade rent vatten till alla barn i världen, kan vi på bara fyra år rädda just två miljoner barn. Skulle rent vatten också kosta mindre än att ta fram ett vaccin mot covid?

Bli först att kommentera

Mogna gröna tomater, med kemi

Av , , Bli först att kommentera 1

För över tusen år sedan, visste kineserna att omogna päron blir mogna om du bränner rökelser i samma rum som de omogna päronen. I år lärde jag mig om hur du mognar omogna tomater enligt samma princip. För några år sedan försökte jag mogna gröna tomater genom att ha de liggande på fönsterbrädan, i solen. Det fungerade inte. Det jag gjorde i år – och eftersom jag inte kände till detta förrän i år, tänker jag anta att detta kan vara en nyhet även för andra – var att jag i en plastpåse lade en grön bifftomat från min pallkrageodling, tillsammans med ett svensk äpple från ICA. Då mognade tomaten på några dygn.

I både det kinesisk tricket med rökelser och “vår” metod med äpple utsätts den omogna frukten för gasen eten. I alla kolväten som bildas när du bränner rökelser ingår eten och även en hel del frukter avger eten. Saker är den att gasen här fungerar som ett växthormon. Eten signalerar till frukten att den ska mognas.

Jag är långt från säker, citera mig inte på detta, men jag har läst en förklaring till att eten mognar frukt och att frukter avger eten. Det skulle bero på att det synkroniserar mognaden av frukten. Genom att en frukt avger eten och att gasen får andra frukter att mogna, mognar alla frukter i ett träd, eller kanske till och med ett större område samtidigt. Därmed lockar de mycket effektivt till sig fruktätare, t.ex. en björn, som sedan sprider fröna i frukten. Ett äppelträd där samtliga frukter är röda, syns bättre, är mer lockande, än ett träd där bara någon enstaka frukt är röd.

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Europeisk sci-fi

Av , , Bli först att kommentera 1

Försöker Netflix öka den europeiska integrationen genom att visa oss bl.a. sci-fi från våran egen kontinent, från länder som Tyskland och Frankrike? Det är ändå så att jag har förknippat just sci-fi med anglosfären. Men tack vare netflix har jag sett den tyska serien Biohackers samt den franska serien Osmosis. Båda om teknik och biologi. I Osmosis följer vi ett ungt syskonpar som har tagit fram ett hjärnimplantat som hjälper dig att hitta ditt livs kärlek. När det gäller teknik och dating, web 2.0’s datingappar är naturligtvis dumma och designade till att minska ditt självförtroende – hjärnimplantat is the way forward (hur mycket jag skämtar när jag skriver det får du avgöra). Den typen av teknik fick mig att kalla Osmosis för en fransk Black mirror. Biohackers handlar om tyska studenter och i serien är biohackning, t.ex. ta fram kraftigt självlysande cannabisplantor, lika enkelt som Hollywood-hackare tar sig in i typ Pentagon.

Om jag utvecklar följande mer, skulle det bli en spoiler, men huvudpersonen i den tyska serien lyssnar till det svenskklingande namnet Mia Akerlund. Också när jag skriver “självlysande”. Plantorna i serien är bioflourescerande, det vill säga de lyser under blacklight. På universitet fick vi göra bioflourecerande bakterier, så jag vet något om det. Eller förresten, jag har faktiskt sett fluorescerande växter, när jag besökte Ars Electronica, Linz, Österrike. Fast det var Nicotiana tabacum, inte cannabis. Och ja, N. tabacum är precis den växten du tror det är. Den används ibland som “modellorganism”.

Mitt foto av tobaksplanta med GFP i Österrike.

Om jag får föreläsa mer, proteinet som används i detta sammanhang kommer från en manet och heter grönt fluorescerande protein (GFP). GFP används som markör och anses så viktig att metoden belönades med Nobelpris i kemi 2008.

Växter som lyser lite svagt, inte bara under blacklight, har förövrigt också gjorts. Då används en gen från eldflugor.

Att konstruera Fredsträd är också att odla vår trädgård

Av , , Bli först att kommentera 0

Böcker på tema bioteknik-konst-design. De säger att man bygger en relation med läsare genom att lägga upp bilder på sig själv. Fast som medelålders man kanske det bara är ett skämt.

Jag är långt ifrån en expert men jag gillar kombinationen konst och bioteknik. Jag har nämnt ämnet flera gånger och det är kul att skriva om. Det verket som jag nu tänker nämna skapades av forskaren och konstnären Joe Davis vid Harvard i Boston. Ett av hans konstprojekt var Kunskapens träd. Han syntetiserade i DNA en kod som kodade hela engelska Wikipedia. Varpå han förde in sin syntetiserade DNA-molekyl i ett träd. Om du gör det på rätt sätt, vilket Joe Davis som forskare säkerligen gjorde, kommer hela trädet att växa från celler som tagit upp den syntetiserade koden. Det ger kunskapens träd.

Inte för att det är speciellt originellt, men om jag hade haft möjligheten att göra något liknande, skulle jag i DNA koda den delen av folkrätten som förbjuder angreppskrig (FN-stadgans artikel 2, paragraf 4, nej, jag hade inte det i huvudet, fick söka på nätet). Om man för in den koden i ett träd får man Fredens träd. Visst det skulle på sätt och viss passa bättre att föra in DNA:et i en duva, och få en “fredsduva”. Problemet är helt enkelt att djur kan känna lidande, det är svårare att motivera försök som kan leda till lidanden, än att göra samma sak med växter. Bättre ett fredsträd. Jag har alltid gillat Erich Maria Remarques författarskap, det var han som skrev På västfronten intet nytt. Det råkar vara så att det i hans hemstad, Osnabrück, Niedersachsen, Tyskland finns ett Erich Maria Remarque-Friedenszentrum. Det är ingen vågad gissning att att sista ordet i namnet betyder ”Fredscentrum”. Därför skulle jag plantera fredstädet utanför Erich Maria Remarque-Friedenzentrum. (Osnabrück var också en av städerna där freden som avslutade 30-åriga kriget, 1618-1648, förhandlades fram.)

Notera att jag inte skriver om lagar. Min invändning mot fredsduvor är moralisk (och komihåg jag är inte en expert). Jag har heller inte nämnt något om teknik som behövs. I andra delen av ett tidigare inlägg gick jag väldigt ytligt igenom teknik och ännu ytligare lagstiftning: Recept smart GMO-kaffe med kultiverat getsmör Förresten den beskrivna metoden i inlägget kan i dagens läge vara gammaldags. Idag kan du lägga till mer precis geneditering, den mest kända metoden är med CRISPR Cas9, en metod tillräckligt ny för att inte finnas med i mina gamla universitetsböcker.

Teaser, nästa gång jag postar om detta ämnet kommer jag att namedroppa den serbiska konstnären Marina Abramovic, den amerikanska sci-fi författaren Kim Stanley Robinson, samt Robinsons landsman “biohackaren” Josiah Zayner.

Bli först att kommentera
Etiketter: ,

Mammuten Greta väntar på artificiell livmoder

Av , , Bli först att kommentera 0

Stands of Zanzibar (1968) av John Brunner (britt, 1934-1995) är en dystopisk science fiction bok som jag inte har lyckats läsa från pärm till pärm (om man säger så även om e-böcker). Boken utspelas år 2010 och är känd för att en handfull korrekta förutsägelser t.ex. religionens återkomst och vansinnesdåd. I förbifarten nämns faktiskt en religiös konflikt i Malmö (katoliker mot protestanter).

Malmö och sci-fi leder oss till denna recension av Petter Larsson om novellsamlingen Malmö 2048. Precis som titeln anger handlar novellerna om hur Malmö kan tänkas se ut år 2048. Näst sista meningen i recensionen kommenterar artificiella livmödrar med orden: “Redan i dagens verkliga värld finns metoden för djur, och jag skulle tippa att det, precis som i novellen, mer är moral (och kostnad) än teknik som står i vägen för spådomens förverkligande”. Saken är den att jag är tveksam till att vi verkligen har artificiella livmödrar redan i dag. I alla fall på det sättet som nämns i novellen, att vi skulle kunna göra bebisar/djurungar så att säga från scratch. Att befruktade ägg från dag ett skulle kunna växa utanför en kvinna. Antagligen syftar Larsson på en studie från 2017 då ett forskarlag från Philadelphia lät ett för tidigt fött lam utvecklas i en ”artificiell livmoder”. Imponerande, men är det inte snarare teknik för att rädda just för tidigt födda barn, än en metod för att ta bort kvinnor helt från fortplantningen? Sjukvården blir bättre och bättre på att behandla tidigt födda bebisar, att ta ett steg till är en gradskillnad inte en artskillnad?

Vad har då detta att göra med mammuten Greta? Och varför vill forskare döpa en mammut till Greta? Jo ett av de stora problemen med att ”återskapa” mammutar är att vi inte har just artificiella livmödrar. Att ta gener från mammutar och förra över till en cell från en elefant är något som görs även i ”dagens verkliga värld”. Det är första steget till att återskapa mammutar – eller snarare ett djur som liknar en mammut, men för enkelhetens skull skriver jag bara ”mammut”. Inom en inte allt för avlägsen framtid skulle dessa elefantceller med extra gener för päls, mindre öron, etc. kunna bli ett bokstavligt embryo till en återskapad mammut. Problemet är hur man ska födda upp dessa embryon. Det finns två problem med att använda elefanthonor som surrogatmödrar. Dels frågan om det finns tillräckligt med elefanter i världen för att vi ska kunna använda elefanthonor på det sättet. Dels att mycket kan gå fel med en sådan här procedur och det skulle orsaka lidande för elefanthonor. Därför menar genetikern George Church i Boston (och säkert andra) att vi behöver artificiella livmödrar för att födda upp bokstavligt mammut-likande embryo. Just Church (igen med flera) menar också att mammutar i Sibirien tillsammans med andra gräsätare skulle återskapa biotopen som fanns innan mammuten försvann, den så kallade mammutsteppen. Detta skulle kunna motverka klimatkatastrofen. Mammutsteppen kan ha andra relevanta egenskaper, t.ex. binda kol i marken, men som jag fattar det är det så enkelt att stora betande djur håller snölagret på vintern tunt. Därmed undviker de att snö isolerar allt för mycket, istället går tjälen djupare och marken tinar inte lika mycket på sommaren. Detta är mycket viktigt eftersom det hindrar frigörandet av växthusgasen metan.

Jag antar att det är av ovanstående anledning forskare leker med tanken på att den första återskapade mammuten skulle döpas till Greta. Förövrigt vet jag naturligtvis att detta inlägg är ”all over the place”. Jag kan ursäkta mig genom att hävda det är medvetet. Genom att börja med att skriva om ett ämne som Malmö i sci-fi-litteraturen tänker jag mig att läsare blir mer benägna att komma ihåg mina inlägg.

Göra bokashi från scratch?

Av , , Bli först att kommentera 1

I boken Stefans lilla svarta av Stefan Sundström (foto Jeanette Andersson) om biokol och bokashi nämner Sundström att man kan göra bokashi med lakvätska från syrade grönsaker, t.ex. surkål. Det är inget han rekommenderar det nämns bara. Men det som händer i en bokashi är nedbrytning utan syre (anaerobisk nedbrytning) och det är precis vad mjölksyrabakterier i surkål gör.

Visst Sundström påpekar att bokashi innehåller andra bakterier och jag har svårt att tänka mig en situation där du behöver göra egen bokashi. “Vi vill ha bokashi, men ingen av oss har en bokashi-kultur och vi kan inte beställa kulturen – för kriget har just brutit ut och vi är fast bakom fiendens linjer.” Det skulle vara ett experiment. Som mer eller mindre – i mitt fall mindre – erfarna hydro-odlare undrar jag om vi inte kan odla upp mjölksyrebakterier och använda i detta sammanhang. Inom hydroponik skapar vi i vatten en miljö där växtrötterna trivs. För att odla mjölksyrebakterier borde vi med samma utrustning kunna skapa en miljö där bakterierna i fråga trivs. För projektet, skulle jag börja med lakvätska från surkål och testa pH på lakvätskan. Sedan med pH-reglerare och gärna hydronäring motsvarande salthalten i lakvattnet, kan man återskapa den miljön i kranvatten. Varpå jag till lösningen skulle tillsätta socker, som näring till bakterierna, samt lakvattnet i ett käll med vattenlås för att hålla det syrefritt. Efter några veckor borde jag ha en ordentlig kultur med mjölsyrebakterier, till bokashi.

Sedan det bästa man kan göra med matavfall är ju annars att lämna de i de bruna påsarna. Sophanteringen är effektivare på att förvandla matavfall till både biogas och jordförbättringsmedel. Samtidigt om du använder en mindre mängd matavfall till bokashi och använder bokashi som ersättning för annan, mer energikrävande jordförbättring, kan jag inte tänka mig att det skulle vara fel.

Bli först att kommentera
Etiketter: ,

Autism och könsdysfori är givetvis biologi

Av , , Bli först att kommentera 0

Kort, så en av JK Rowling invändningar mot hur vi behandlar barn som söker för könsdysfori är att många unga sökande på dessa kliniker har autismspektrumtillstånd? Att sökande är autistiska är i sig ingen anledning att avskriva dem. Visserligen, om vi tittar bredare på hbtq har jag faktiskt sett spekulationen att autistiska kan vara mer benägna att utveckla tvångstankar om att de skulle vara hbtq. Det skulle teoretisk kunna vara en förklaring. Fast eftersom web 2.0 är vad det är, kan man antagligen göra vilket påstående som helst om autism och sedan hitta det på internet. Jag har också sett spekulerationer om att autistiska verkligen oftare är hbtq, eller åtminstone mer benägna att komma ut* än ”normala” är.

Jag kan ha en magkänsla om vilket påstående som är mest rätt, men min magkänsla är knappast något vi ska basera medicinsk behandling på. Det enda mer eller mindre uppenbara är att om personal på dessa kliniker ofta kommer i kontakt med autistiska barn är det bra om personalen har kunskap om autism. Eller mer än ”bra”, det blir i sådana fall viktigt att personal förstår autistiska patienter. Om inte annat av bara den anledningen att de kommer att träffa många autistiska barn och unga. Bara för att förtydliga att vårdpersonal som har kontakt med autistiska också själva har kunskap om autism är ingen garanti för att det inte kan bli fel. Kommunikation är inte alltid lätt. Men att utbilda personal borde knappast göra saken värre. Eller har jag fel?

* Spontant låter det trolig. Om inte annat kan jag definitiv tänka mig att autistiska homosexuella sällan försöker fejka ett förhållande med någon av motsatt kön. Även neurotypiska tycker väl att det kan vara svårt att hitta en partner. Så för någon inom autismspektrumet, ja varför lägga ner all den tid och energi för att hitta en partner om det inte ens är en partner av det kön man vill ha. Bättre då att komma ut direkt.

Bli först att kommentera
Etiketter: ,

När H&M gör världen bättre

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag kan hoppas på att någon minns att jag tidigare klagat på att svensk media inte uppmärksammar konsumtionsvaror framtagna med bioteknik. Mitt senaste exempel är att H&M Foundation gav deras Global challenges award till ett företag som framställer ”lab grow cotton”: Incredible Cotton GALY. Bomull som växt i laboratorium sparar resurser som vatten och åkermark.

Naturligtvis finns det begränsat med medieutrymme. Åt andra sidan, ett svenskt företag har gett ett pris till ett bioteknikföretag, är inte det något att vara nyfiken på? Ändå hittade jag inget när jag med olika sökord letade svenska artiklar på ämnet. Förövrigt, modeindustri är i sig knappast miljövänlig. Om du vill, är deras affärsidé att skapa materiella behov. Men just detta handlar inte om skapa ett behov, inte i sig själv om att öka konsumtionen. Istället handlar det om att ta ett behov som finns, kläder, och framställer det på ett mer resurssnålt sätt.