Ekergårds mat & biologi

Vårt dagliga bröd, genteknik och skådespel, etc

Av , , Bli först att kommentera 0

Bröd, under hundratals år fanns det något nästan sakralt kring bröd, läs t.ex. skildringarna av den självägande bonden som sår vete “i Jesus namn” i Hamsuns bok Markens gröda. För 10-15 år sedan var bröd något som föraktfullt avvisades som “kolhydrater” (ska vi vara petnoga finns naturligtvis också de andra makronäringsämnena i vete). I skrivandets stund är mjöl en hamstrings-vara, för oss som lever halvisolerat. För oss som vill ha kalorier hemma för en karantänsperiod.

Jag gillar att baka bröd. Men ett sätt att variera en spannmålsbaserad diet är pannkakor. I kokboken Wild fermentation av Sandor Ellix Katz står det att guldgrävare i Alaska lagade och åt mycket Alaskan hotcakes, pannkakor jästa med surdeg. Sedan dess har jag sett Alaskan hotcakes som någon typ av nödmat. Och att jag såg det som nödmat är väl anledningen till att jag har gjort Alaskan hotcake ett handfull gånger under dessa speciella omständigheter. Receptet är enkelt, blanda 2,5 dl surdeg med 5 dl grahamsmjöl och 5 dl vatten. Låt stå över natten. Tillsätt salt samt ett ägg och stek som pannkakor. Katz steker i matolja och hade någon msk socker i smeten, jag använder smör men inget socker. En modifiering av receptet från samma bok är att tillsätta sötpotatis. Det har jag också gjort några gånger. Sötpotatis är tekniskt sett en grönsak, så det blir nyttigare. Också om man äter sötpotatispannkakor kalla, dagen efteråt, blir det en sallad. En grönsak som serveras kall är en sallad och därmed nyttig (skämt stulit från en komiker som beskrev kalla pommes frites som ”sallad”). Allvarligt talat är jag inte så förtjust i sötpotatis, de är helt okej i lagom dos men inte för ofta. Jag föredrar att blanda blåbär i smeten för att göra de nyttigare.

En annan förberedelse jag har gjort är att jag i kylen har ett tvåsiffrigt antal portioner av filopaj med kikärtor och sötpotatis (där har vi min dos sötpotatis) enligt följande recept. Här kan jag gå över till populärvetenskap. I pajen har jag curry, kryddblandningen med bla gurkmejan. Gurkmejan innehåller kurkumin, som beskrivs som en mTOR-inhibator. Om du läser på om forskning om antiåldrande läkemedel kommer du snabbt att stöta på TOR-inhibitorer. Det finns de som använder den typen av läkemedel med förhoppningen att de saktar ner åldrandet. Därmed inte sagt att gurkmejan är ungdomens källa. Absolut inte sagt att gurkmejan skulle ha någon effekt – positiv eller negativ – på covid-19. Tror inte det har gjorts någon sådan studie. Saken är bara den att under normala omständigheter är antiåldrande läkemedel ett spektakulärt ämne som, likt t.ex. återskapande av mammutar, är ett sätt att få folk intresserade av gen- och bioteknik.

Biokol, är sista ordet sagt? + ärtskott

Av , , Bli först att kommentera 0

När jag var nere i Malmö, på kurs hos Hemmaodlat, ställde jag en allmän fråga till en lärarna om biokol. Han sa mer eller mindre samma sak som jag har misstänkt, det finns de som hypar tekniken alldeles för mycket. Och det kan finnas problem med att i Sverige kopiera en metod som fungerat i Amazonas, där det bl.a. regnar tio gånger så mycket som här. Nu har jag däremot, via geneticliteracyproject.org, hittat följande artikel Biochar could boost US crops. Kort, biokol fungerar och en ”carbon tax” skulle också uppmuntra bönder att börja med biokol. Däremot är biokol inte värt det för alla grödor och inte för alla jordar.

Något jag tycker är intressant är att biokol skulle fungera extra bra i sura och näringsfattiga jordar. I gymnasiebiologin lärde man sig att jorden i barrskog är podsol och att kring 70 % av jorden i Sverige är podsol. Det intressanta är att ”sur och näringsfattig” låter en hel del som hur podsol beskrevs i skolans biologibok. Jag är nyfiken på att odla hasselnötter. Om jag någon gång får chansen att göra det, men bara har tillgång till gammal skogsmark, har biokol säkert sin funktion. Om inte annat är träkol basiskt och kan därmed användas för att göra jorden mindre sur. Samma sak om vi som land skulle hamna i en situation där vi snabbt måste förvandla mark för industriskog till åkermark. I första exemplet har vi också faktumet att lövträd varje höst tillför organiskt material till jorden, med andra ord, fäller löv. Naturlig jordförbättring.

Avslutningsvis med risk för att svamla för mycket, ha för mycket information och för lite luft i inlägget. Det finns ju växter som trivs i sura jordar: amerikanska blåbär och rododendrons är två växter som ofta nämns. Om du vill odla sådana grödor antar jag att du bör vara försiktig med biokol.

***

Orelaterat. Uppdatering om tidigare nämnda ärtskott. Mindre än en vecka efter plantering ser det ut så här:

Det var förresten min mammas idé med ärtskott för att få något färskt grönt till maten, utan att gå till affären.

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

Mini-essäer om dagsläget

Av , , Bli först att kommentera 0

Igår nämnde jag i förbifarten posttraumatisk stress. Om jag anklagar media-rapporteringen för att orsaka posttraumatisk stress symptom skjuter jag budbäraren. Men jag har två bättre funderingar att skriva på ämnet. Ett, jag är inte läkare, jag diagnostiserar ingen, det enda jag säger är att min okvalificerade gissning är att sjukhuspersonal i Italien kan utveckla posttraumatisk stress. Vilket leder till frågan hur vi förbereder sjukhuspersonal för vad som kommer? Går det att förbereda? En del av personalen är t.o.m. snabbutbildad utan tidigare erfarenhet [Edit: meningen är nog inte att unga nyutbildade ska direkt till IVA, de kan avlasta på andra sätt.].

Två, (och mindre välskrivet) vad som först fick mig att tänka på posttraumatisk stress var en artikel av Joel Halldorf, med titeln: Skräcken för corona kan få oss att växa i vishet. För att vara en titel som började med ordet ”skräcken” är det en positiv titel. Men Halldorf inledde med att jämföra våran situation inför Covid-19, med att få en cancerdiagnos. En cancerdiagnos är något av det mest stressande och traumatisk en människa kan uppleva. Jag undrade om han menar att vi alla skulle genomgå samma mentala påfrestning som cancerpatienter? Redan innan det började på allvar? Halldorf tänkte kanske inte ens att någon skulle ta honom bokstavligen, han menade inte att vi skulle bli enormt stressade. Men jag blev stressad av det. Vad jag säger här är att man inte kan veta hur läsare regera på ens texter. Nämner du cancerdiagnoser kommer någon som jag att ta det bokstavligen. Eller om ni vill ha ett internationellt exempel, som hade varit roligt om det inte hade varit tragiskt. Om du hyllar en malariamedicin mot coronavirus kommer någon att dö efter att ha satt i sig antiparasitära medel för akvariefiskar: Man dies after taking chloroquine in an attempt to prevent coronavirus. Man får räkna med att missförstås och kan inte ta ansvar för allt.

Bli först att kommentera

Ärtskott, självförsörjning, pandemi

Av , , 1 kommentar 0

Jag bör väl skriva något relaterat till alla: ”Keep calm and carry on Now it is time to get ptsd!”-rubriker. Jag är skeptisk till påståenden om hur bra det är att ha en trädgård i tider av oro. I min ringa mening är det helt enkelt alldeles för svårt att odla, i den skala som skulle behövas i någon riktig krissituation (om det blir en sådan situation får det bli hungerkravaller istället, #potatisrevolution). Ironiskt nog, tänker jag att medan “självförsörjande bonde” historiskt (och i fattigare länder) har varit andra ord för: “väldigt fattig”, behöver man idag vara rik för att vara självförsörjande. Du behöver vara rik för att äga mark nog för att din trädgård ska göra någon skillnad. Eller om du är riktigt rik kan du köpa skog i Småland för att jaga vildsvin, och få mat på det sättet.

Nåja, glöm det sista, jag har i alla fall planterat ärtskott. Planterat gula ärtor i ett självbevattnande system (med tidigare nämnd gammal hydro-näring). Sedan är det bara att vänta, inom några veckor kommer ärtskott som jag kan klippa och äta. Och ärtskott är ett sätt att få en mindre mängd grönt till maten, utan att behöva gå till affären. Det har i sig sitt värde.

För övrigt, ärtorna är planterade i gammal, använd blomjord som jag fixade upp med lite kokosfibrer. Det var ett råd från denna video med Niklas Hjelm på Hemmaodlat: Odlingssubstrat. I föreläsningen säger han att blomjord, m.a.o. berikad torv, förlorar sin vattenhållande-kapacitet snabbt. Men att man kan återvinna den genom att blanda i just kokos. Här följde jag tipset.

1 kommentar
Etiketter: ,

Vi lär oss av misstag, semi-hydroponik, kattsand (med bilder)

Av , , Bli först att kommentera 0

“Lernen ist Erfahrung. Alles andere ist einfach nur Information.”
”Lärande är erfarenhet. Allt annat är bara information. ”
Albert Einstein (1879 – 1955)

Först, semi-hydroponik betyder här att jag använder ett självvattnade system samt ett medium som inte innehåller näring. Sedan, ibland gör jag misstag på misstag. En mindre smart sak var att jag tänkte odla jordnötter i kattsand. För att förklara varför måste jag gå tillbaka till den fönsterodling/windofarm, som jag hade 2013. Sedan dess har jag en stor flaska hydroponiks-näring hemma. Visst jag kunde använda den i mina harvys, men även om det är mineralgödsel är den ändå sju år gammal och Nelsons hydroponiska näring är mer lättanvändlig och speciellt framtagen för Harvy. Jag ville prova den gamla näring på något mindre viktigt och valde att gro några jordnötter, jag gillar nötter. Jordnötter är en tropisk växt, antagligen kan det vara mindre smart att försöka odla de här uppe. Däremot är jordnötter en ärtväxt – ja, där ser ni att jag vet att de botaniskt sett inte är nötter* – och man skulle kunna tänka sig att jag åtminstone skulle få näring, eftersom ärtväxter fixerar kväve. Men kvävefixeringen fungerar inte i hyroponik. (Något som överraskade mig är att det inte ens är 100% säkert att kvävefixeringen fungerar på friland. Det finns en anledning till att företag säljer bakteriemixar för att ärtväxter ska kunna fixera kväve.)

Det var bakgrunden till att jag lade några av mina orostade jordnötter i en plastpåse tillsammans med en lätt blöt servett. Fem-sex dagar sedan hade de grott. Nu kommer vi fram till varför jag hade kattsand hemma. Jag nämnde tidigare att jag tillverkade kombuchaläder. Kanske hade jag inte torkat de ordentligt, eller så blir det alltid så här, mitt läder började lukta. Och jag var säker på att jag någonstans hade läst att kattsand med aktivt kol tar bort dålig lukt, så jag lade mitt kombuchaläder i ett skåp tillsamman med en skål kattsand. Nu något år senare fick jag för mig att kattsand såg ut ungefär som perlite och det går att odla i perlite**.

Jag fyllde några krukor med kattsand, lade ner jordnöttsgroddarna, ställde krukorna i ett självbevattnande system med ovan nämnda näringslösning. Det var så jag lärde mig att kattsand blir lera, när det blir blött. Jag fick tömma krukorna och fylla de med perlite. Och sedan var allt bra? Nej, misstag på misstag. Det är möjligt att perlite var ett misstag. Någon vecka efter plantering började jag tänka att vermiculite hade varit bättre i ett självvattnande system. Det suger åt sig vatten, medan perlites uppgift tvärt om är att tillföra luft och dränering till odlingsmedium. Varpå jag insåg att om jag bytte till vermiculite kunde jag lika gärna göra ett experiment med olika odlingssubstrat. Jag planterade om alltihop till ett annat självbevattningssystem med tre krukor: en kruka med rent perlite, en med ren vermiculite och en med en 50/50 blandning av perlite och kokos. Har jag inte planterat om igen, är det fortfarande så jag odlar. Det började som ett experiment med kattsand, slutade med ett annat experiment.


Bild: Krukor med kattsand

Bild: Krukor med perlite

Bild: Avslutande experiment och här ser ser vi att jordnötterna har börjat komma upp.

* Och botaniskt sett är nötter, precis som bär, en typ av frukt. Som besserwisser är det alltid kul att påpeka det. Om det inte varit för corona kunde vi samlat ihop några likasinnade, gått till affärer, letat upp müslipaket med: ”Frukt, bär & nötter”, och för att vara botaniskt korrekt istället skriva: ”Frukt, frukt & frukt”.
**På samma sätt som lecakulor är puffad lera är perlite puffat vulkanglas och vermiculite puffat lerskiffer. För mer information hänvisar jag som vanligt till skåningarna på Hemmaodlat: Fördjupning substrat

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

Pepparrotsträden Elizabeth och Freeman

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag borde nog skriva lite om min erfarenhet att odla pepparrotsträd/moringa. Sommaren 2019 hade jag ~ 20 plantor jag hade drivit upp från frön. Nu är det bara två kvar. Fröna grodde, löv sprack upp men förr eller senare började bladen vissna och falla av. En av plantorna växte i ren kokos, av övriga plantor hade jag hälften i vanlig blomjord och andra hälften i en blandning av blomjord, sand och kokosfibrer. Av dessa tjugotal plantor var det bara en som såg ut att trivas, bara en blev större än kring 15 cm. En tillfällighet eller ej, plantan som frodades var den som växte i ren kokos och vi kan kalla den plantan för Freeman. I desperation tog jag en planta som såg någorlunda okej ut (den växte i kokos, blomjord och sand-blandningen) och planterade om den i kokos, den plantan kan vi kalla Elizabeth*. Jag klippte bort vissna blad från Elizabeth och med glädje kan jag se att det nu kommer nya blad på Elizabeth.

När det gäller Freeman har jag ett självförvållat problem. När pepparrotsträdet Freeman var 60 cm hög gick jag för hårt fram, jag följde min impuls att ta fyra stycken sticklingar från den stackaren. Jag satte två av sticklingarna i kokos och de andra två i vatten. Ingen av sticklingarna överlevde och moderplantan Freeman började se risig ut. Eftersom det gick bra med Elizabeth bestämde jag mig för att klippa bort en ordentlig del av Freeman, bara lämna en lite pinne i krukan med kokos och hoppas rötterna innehåller tillräckligt med socker för att plantan ska bilda nya blad.

Förresten, på tal om sticklingar. I samband med detta hittade jag följande video (på engelska) där killen i videon verkar använda torkad vitmossa som medium för sticklingar. Om det inte hade varit vinter och snö på myrarna hade jag provat det. Inte för att jag tror det hade fungerat bättre, men det skulle vara kul att pröva.

Pepparrotsträdet Freeman, sommar 2019.

* Ett tag tänkte jag döpa dem till Swan och Fritz efter paret i Kim Stanley Robinsons 2312. Men återkommande läsare minns att Elizabeth Wurtzel (1967-2020) och Freeman Dyson (1923-2020), är de två kändisar vars död jag har uppmärksammat.

Mer om hydroponiks (Harvy) + foto

Av , , Bli först att kommentera 0

Tidigare har jag postat foton på min Harvy hydroponisk odlingslösning. Sedan dess har jag också skaffat en mindre Harvy och den 12 februari planterade jag miniaubergine – som ska gå att krukodla – i den. Två saker, först jag har inte tänkt på detta tidigare när jag köpt fröer, men det står “F1” på fröpåsen. Lite kul om man kommer ihåg detaljer om Mendels ärftlighetslag. I ärftlighetslagarna, i korsningsscheman, är ju F1 första generationen. Samtidigt som “P” är föräldragenerationen och “F2” andra generationen*.

mendel
Bildkälla: biotechhelpline

Två, det står också att denna aubergine-sort ska ha en utvecklingstid på 60 dagar. Undra om de då räknar med att den ska gro i jord eller i hydroponiks? För det går snabbare i hydroponiks. Bland mina källor märks tidigare nämnd kurs i hydroponiks på Hemmaodlat, och denna föreläsning om hydroponiks från University of Illinois. För att låna en formulering från föreläsningen, växer plantorna snabbare i hydroponiks eftersom de inte behöver slösa energi på att utveckla ett stort rotsystem, de får näringsämnena serverade direkt till rötterna. Föreläsaren i Illinois sa också konkret att en tomatplanta i hydroponik, kommer att ge skörd tio dagar tidigare än en planta som växer i jord. Det sagt, vad jag har förstått betyder ”utvecklingstid” tid från utplantering till skörd. Min tanke var att odla auberginerna ända till skörd i Harvy, men det är möjligt att jag planterar ut åtminstone en av de. Får återkomma till det under vår och sommar.

Aubergine, h

Inget bra foto, men så här ser det ut, lite mindre än 4 veckor efter sådd.

Mer om hydropniks men orelaterat till mina odlingar. BBC lade upp en video om ett flyktingläger i Jordanien där syrianer odlar hydroponiskt på överblivna madrasser. Fast då undrar man givetvis om brandskyddsmedel eller vad som kan finnas i madrasser, så jag rekommenderar andra medium.

Ps. Kanske borde alla min inlägg vara i still med detta. Om ni läser min presentation ser jag att jag en gång i tiden fick gästblogga för engelsmannen som kallar sig Myles Power. Det han gjort online, det senaste decenniet, är att kritisera och “debunk” personer som sprider antivetenskapliga konspirationsteorier. Visst vi har sådana människor i Sverige också. Jag skulle kunna göra samma sak här. Det är till och med så att jag i ett annat sammanhang skrev kritiskt om den gamla centerpolitiker, som om inte annat flörtade med konspirationsteorier om vaccin, modern växtförädling med mera. (Numera innehåller politikerns blogg också invandringskritik, vilket kan få oss att undra om han fortfarande är med i Annie Lööfs parti). Men jag vill inte vara den personen. Jag vill inte bara vara arg på idiotiska åsikter. Jag vill inte vara med och kritisera deras filterbubbla och bara vara en del av en annan filterbubbla. Bättre att bara skriva om ens egna projekt och saker som intresserar mig. Vara svensk och konflikträdd betyder att jag inte vill nagelfara andra. Speciellt när det inte ens fungerar.

*Jag minns att jag en dag på mellanstadiet ritade jag upp ett sådant korsningsschema på svarta tavlan. Så jag hade någon förståelse för Medel något år innan alla andra. Därmed inte sagt att jag är en genialiskt smart alfa-nörd. Det kanske bara gjorde mig till en jobbig unge.:)

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Skyddshelgonet för gör-det-själv-biologer har avlidit

Av , , Bli först att kommentera 0

För andra gången i år kan jag inte låta bli att skriva ett inlägg om ett kändisdödsfall. Denna gången gäller det den brittisk-amerikanska fysikern Freeman Dyson som dog den 28 februari 96 år gammal. Jag kan inget om hans insats som fysiker, det är inte mitt ämne, däremot skrev han år 2007 artikeln Our biotech future. I den utvecklade han en ide som går tillbaka till hans bok från 1999 The Sun, the Genome and the Internet, han beskrev en framtid där bioteknik har “domesticerats” på samma sätt som datorer har gjort det.

Utvecklingen för sekvensering av DNA jämförs ofta med utvecklingen för datorer. I båda fallen har snabbheten ökar exceptionellt och kostnaderna minskar lika fort. Dyson tog liknelsen med datorer ännu längre, genteknik kommer enligt honom att bli lika vanligt som hemdatorer. Han beskrev en framtid där barn tillverkar sina egna miniatyrdinosaurier. M.a.o. Dyson trodde att genmanipulering kommer att bli accepterat, eftersom alla kommer att syssla med genmanipulering. Målar man upp en sådan framtid, blir man skyddshelgon för DIY-biologer.

Bli först att kommentera
Etiketter:

När vetenskapsmän ville skapa Edens lustgård

Av , , Bli först att kommentera 0

Vad har Francis Bacons bok New Atlantis (publicerad 1626), gemensamt med boken The taste of tomorrow (2012) av Josh Schonwald?

Svar: Båda målar upp en positiv bild av växtförädling. Schonwald förlägger en edens lustgård-liknande trädgård till framtiden, Bacon till en ö utanför Peru. Båda beskriver hur vetenskap skapar denna sköna nya värld. I Schonwalds fall med modern bioteknik. I Bacon fall dåtida bioteknik som ympning plus att han, på sin tid, kunde se hur nya grödor upptäcktes i samband med att nya kontinenter upptäcktes, och gav nya möjligheter till utveckling. Okej, ni reagerade nog på att jag både använde orden ”Edens lustgård”. Enligt en föreläsning av Jim Endersby (länk till video), trodde de lärda på Bacons tid att grödorna som växte i paradiset efter syndafallet hade spridits ut över jordklotet. Detta var tidsåldern som i min skolbok kallades för något i stil med ”Upptäcktsresornas tidsålder”. Med andra ord, det ska ha funnits en uppfattning att om upptäcktsresande tog med sig grödor från nyupptäckt land skulle de kunna återskapa Edens lustgård. Något av en liknande optimism finns i Schonwalds bok, han förlägger sitt hopp till bioteknik, fiskodling, labbodlat kött, men även till närodlad mat och till bondens marknad.

Francis Bacons tid var en tid då nyupptäckta växter verkligen förändrade världen. Potatis och majs kom till Europa, sötpotatis och igen majs introducerades i Kina, Afrika fick kassava. Och sedan måste man nämna njutningsmedel/droger, tobak och chockad. Och avslutningsvis Jim Endersby nämner ett ställe jag har besökt två gånger, senast 2012, nämligen Kew gardens, London. Det är nog ett av mina favoritställen i världen. Jag kan ta detta till ursäkt att posta några foton från mitt senaste besök där.

Screenshot_20191210-135142

En selfie som jag tog i Kew garden. (Fotot är lite av en besvikelse. I värsta fall ser det ut som jag fiskar komplimanger, men jag är helt enkelt inte nöjd med fotot.)

Screenshot_20191212-234511

Min bild på gummiträden i Kew.

Screenshot_20191212-234444

Stenplatta vid skulpturen som skymtar bakom mig i selfien.

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Genteknik åt folket : ”urban agriculture tomatoes”

Av , , Bli först att kommentera 0

I ett TED-talk jag en gång såg pratade föreläsaren om hur stort utbud en fröfirma hade, innan han berättade att firman var ekologisk. Poängen var om de som ogillar GMO har så stort utbud, tänkt dig då vilket utbud de som är pro-GMO skulle kunna ha, vilken genetisk mångfald som i teorin är möjlig. Ja mycket riktigt har jag på mitt nattygsbord en frökatalog från ett företag som varnar för att stora utsädesföretag säljer “hybrid- och gmo-grödor”. Samtidigt som frökatalog bla innehåller sexton olika typer av morotsfrön med olika egenskaper.

Nåja, jag vågar nog säga att om det finns fröföretag som redan idag säljer genediterade grödor till hobbyodlare, finns det inte i Sverige, eller i EU över huvud taget. Om det finns skulle jag gissa på Kina. Men här är en bild på den första genediterade grödan lämpad för vanliga konsumenter som jag har sett. En tomatplanta med detta spektakulära växtsätt.

Screenshot_20200120-223310

Jag har enstaka gånger nämnt konsumtionsvaror framtagna med genteknik. Jag tänker på mina inlägg om Perfect Day glass samt zbiotics probiotika mot bakfylla och kanske kan man också nämna den blåa nejlikan som togs fram i Japan. Nämnda tomat blir det tredje, eller fjärde exemplet. Att vi, med genteknik, för att bara ta ett exempel, kan ta fram tobaksplantor som innehåller en tvåsiffrig procentsats olja, kan vara trevlig, eftersom vi letar alternativ till palmolja och eftersom tobaksodlare då skulle få något vettigt att göra. Men det är en industriprodukt. Medan dessa tomater har möjlighet att vara något för hobbyodlare i medelklassen.

Bli först att kommentera
Etiketter: ,