IMG_0547

Där finns alltid något…

Av , , Bli först att kommentera 2

Oavsett hur kort sträcka man går, eller hur lång, ja kort stund man är ute, så finns där något att se och upptäcka. Som exempelvis nu på morronen (man får gå antingen tidigt eller sent i detta väder). Ett vackert nattfly som slagit sig till ro på ett blad inför dagen… IMG_7704IMG_7717IMG_7702 En annan, helt liten nattfjäril, som slagit sig ned på stammen av ett rönnbärsträd. Samt en liten flyttblomfluga, som sitter en kort stund på ett blad (hinner inte få in skärpan så bra).  IMG_7721IMG_7692 Noterar – som ofta – att överblommat också kan vara vackert… IMG_7707 Och när jag går förbi äppleträden ser jag att det ligger fullt med småkart på marken. Funderar på om det brukar vara så – att det är mycket av karten som det aldrig blir något av. Eller om det är något som värmen och torkan ställt till med? Kanske någon ohyra, då vissa träd dignar av äpplen i vardande, medan något träd med ohyra ser tämligen kalt ut? IMG_7710 IMG_0546 Och sen tänker jag på att det oavsett torka och värme oftast finns lite dagg kvar i gräset, om man bara kommer ut hyfsat tidigt. Nog är det lite intressant och värt att notera…?

Bli först att kommentera
IMG_6639

De fina bina – så trogna i sin tjänst…

Av , , Bli först att kommentera 1

IMG_7214 IMG_6646

De fina bina – så trogna i sin tjänst att pollinera. I vilken de tjänar såväl oss som växtligheten, och inte minst sin Skapare. Och så har de gjort sedan urminnes tider, det visar fossilen (bland annat bärnstensfossil man hittats i Spanien). Så glad att de gör det även idag, här hos oss i Umeå… IMG_6639.jpg.poll bi IMG_6652 IMG_6653

Bli först att kommentera
IMG_5673

Litet – men ändå stort…

Av , , Bli först att kommentera 3

Alla de här utvecklingsstegen – det är så intressant. Som hos nyckelpigorna… Först ägg, sedan larver… IMG_4102IMG_5677IMG_5185 Sedan inspinnandet till puppor… IMG_6753IMG_6971 IMG_6962IMG_5623IMG_5716 Och så till slut – den fullt utvecklade nyckelpigan. Och då är detta bara en enda liten art av alla de arter, som upplever en liknande förvandling. Liten – men ändå så stort…  IMG_6721IMG_6006.jpg.nyckelp IMG_4696IMG_4058

 

Bli först att kommentera
IMG_6471

Liten morgonpromenad…

Av , , Bli först att kommentera 4

Gick en liten sväng i morse, mest för att plocka blommor till ett krus. Mulet och varmt, med lite lagom solglimtar, riktigt njutbart var det. Såg som vanligt en hel del sotmätare… IMG_6447 … och några spindlar som, som vanligt, dyker ner blixtsnabbt i vegetationen, då man närmar sig … IMG_5736IMG_5739 Några nymfer från spottstritar låg inbäddade i sitt skyddande skumhölje. Ganska vanligt i dessa dagar, där man inte ser nymferna utan bara skumhöljet. (Och har inget med spott att göra förstås, trots utseendet och namnet).  IMG_6452 Ibland kan man se de fullvuxna spottstritarna. En ganska intressant insekt, som kan hoppa så långt som upp till 70 cm, från den ena växten till den andra. Runt 100 gånger sin egen längd och med en accelerationshastighet på 4000 meter per sekund i kvadrat. På engelska kallas de därför froghoppers/grodhoppare. (Intressant är också att fossil från kinesiska juralager visar att forntida spottstritar parade sig på samma sätt som de nutida.) IMG_5660IMG_5670 Tillbaka till morgonens promenad satt några parasitsteklar (?) – också som vanligt – på tistlarna, och några humlor var givetvis aktiva lite varstans. IMG_6481IMG_6483IMG_6484 Hittade också några nyckelpigor där på tistelblomorna. På några tistlar där det för någon vecka sedan fanns fullt  med nyckelpigelarvor, och även några puppor – lite intressant i sig… IMG_6463IMG_6465IMG_6471.jpgnyckelp Och blommor till kruset. Jo, det blev älggräs, rosa röllika och så tistelblommor – där också! IMG_5306IMG_5617IMG_5690IMG_5677IMG_5880

Bli först att kommentera
IMG_6319

Om småkryp och ett ödmjukt hjärta…

Av , , Bli först att kommentera 4

IMG_6284 Blir knappast många likes då man delar dylika bilder och kryp (fotot är dessutom suddigt). Fortsätter ändå fundera på vad det är för små kryp och vad de har för funktion. Funderar också lite på om det är så med människor också. Att en del tycks så små och oansenliga att få lägger märke till dem – och därmed inte gillar dem heller. Eftersom man inte ens märkt att de finns? Men kanske jämförelsen haltar en smula, i ett litet kvällstrött försök till filosofi… IMG_1026IMG_0049IMG_4392 ”Det som ingenting var det utvalde Gud” skriver Paulus i ett av sina brev. Och det tycker jag är skönt att tänka på. Även om han skapat de stora, vackra fjärilarna också, lika väl som de små. Om vi nu ska hålla oss till insektsvärlden. Men när det gäller människor så tror jag att det handlar mycket om hjärtat, att Gud ser till den som har ett ödmjukt sådant. Som när han valde David framför hans bröder; ”…det går inte efter vad en människa ser. En människa ser det som är för ögonen, men Herren ser till hjärtat(1 Sam 16:7). Det tål att tänka på… IMG_5940 IMG_6145IMG_5941IMG_5967IMG_5660IMG_5419

Bli först att kommentera
IMG_5420

Allra minsta krypen…

Av , , Bli först att kommentera 3

Tänk ändå så många små kryp det finns därute bland bladverk och buskar. Och nu tänker jag på de där allra minsta. Dom som man ofta inte lägger märke till, än mindre vet vad de heter och om de utvecklas till någonting annat. Eller är till någon nytta – för någon eller något? Tål att tänka på – men ofta gör man inte ens det… IMG_5445IMG_5491IMG_5500IMG_5057IMG_4348IMG_5443IMG_3763.jpg.krypIMG_4486

 

Bli först att kommentera
IMG_5443

När juni glimtar iväg – med Guds evighet i hjärtat…

Av , , Bli först att kommentera 1

”Lär oss att våra dagar är räknade, så att vi får visa hjärtan.” Så ber han, gudsmannen Mose i Psalm 90 i Psaltaren. En Psalm som sedan fått rubriken ”Guds evighet och vår förgänglighet.” IMG_4844 Kom att tänka på de där raderna när jag delade några juniglimtar i ett fb-almbum. Ett juni- och en försommar som snart glimtat iväg, för att glimta in mot högsommar och juli. Högsommar förresten, det känns som den redan pågått ett tag, i varje fall mitt-i-sommaren-tiden. Ganska härligt har det varit… IMG_5163IMG_5335IMG_5361 Tillbaka till vår förgänglighet och Guds evighet, så tänker jag på Predikaren, som skriver att Gud lagt lagt evigheten i människornas hjärtan (tredje kapitlet). Tänk ändå – där i våra hjärtan, får vi som är förgängliga möta Gud som är evig. Genom Jesus Kristus, som genom sin försoning på korset, gjort det möjligt för oss att nalkas Gud… IMG_0107.jpg.flox.jpg.litenIMG_5456

Bli först att kommentera

Helger, väder och Johannesnatten…

Av , , Bli först att kommentera 3

IMG_5053 Det här med helger och väder, och svenska traditioner…

I midsommar får det inte regna och vid jul måste det snöa. Märkligt egentligen hur stor vikt som läggs vid det. Men det är klart, för alla som älskar att leka grodor (vilket undertecknad inte tillhör) och dess arrangörer kan man ju förstå att dagens, till synes ihållande regn, är lite trist. Men Johannes döparen, som midsommar firas till minne av – vem tänker på honom? Att midsommarnatten kallas för Johannes-natten, jo – det finns kanske en och annan. Och i kyrkorna läser man om hur modig han var. Att han vågade stå upp emot både kungar och präster och allt vad etablissemang hette – och proklamera sanning och rättfärdighet. Men som böjde sig ner i största ödmjukhet, när Jesus kom där vid Jordans stränder och ville döpas av honom Johannes. ”Låt oss uppfylla all rättfärdighet…” IMG_1170 Och Jesus själv då? Vem tänker på honom vid julen, bortom all snölängtan – och annars också? Jodå, vi är nog några stycken. Och vem vet – kanske är vi ganska många ändå? Och förhoppningsvis finns det en Johannes döparen inom oss, så att vi vågar stå upp för sanning och rättfärdighet även när det kostar på. För Johannes döparen kostade det ganska mycket – men han vann ändå, så mycket mer… IMG_4503IMG_6137.jpg.hammare2.jpg.bibelIMG_5269IMG_5426

Bli först att kommentera
IMG_3046

Vänliga träd i försommartid…

Av , , Bli först att kommentera 4

IMG_4576 Så vänliga känns de, ljusgröna och sköna, när de växer där, de nya granskotten. Och de är i gott sällskap av andra vänner bland träden och växtligheten runtomkring sig, så här – fortfarande – i försommartid. IMG_4834IMG_3738IMG_4632 Snart byts det till midsommartid, och ja, sen får man väl kalla året som just är för högsommar. Och visst – det är fint det också… IMG_4858IMG_4859 Men det finns en speciell mjukhet med försommaren grönskande träd, som är lite svårt att riktigt ta på och förklara. Men kanske någon som läser också har upplevt det – och förstår vad jag vill ha sagt!  IMG_4575IMG_4840IMG_3061

Bli först att kommentera
IMG_4122

Broder humla och syster blomfluga…

Av , , Bli först att kommentera 3

Broder humla och syster blomfluga… Lite så känns det när man nu så ofta träffar på dem därute.IMG_4117IMG_4122.jpg.blomfluga Om nu Fransciscus kunde kalla solen för broder och månen för syster, så kan jag kanske kalla de mer närbelägna humlorna och blomflugorna för detsamma. IMG_4145IMG_4353IMG_4196IMG_3966 Och alla andra kryp därute därtilll…  IMG_4460IMG_4058IMG_2955 Och jodå, Fransiskus nöjde sig ju inte bara med solen och månen till sin syskonskara, utan hade också flera. Men i vidare begrepp – han tog exempelvis med själva luften och vinden – än vad jag så att säga dristar mig till. Och tänk att så många minns och tycker om Fransiskus’ så kallade solsång än idag. Fastän han skrev den för omkring 600 år sedan – i den ursprungliga versionen. Så länge lär nog ingen minnas att jag skriver det här. Om ens särskilt många läser det… Men jag är glad ändå, att få uppleva gemenskapen med livet därute. Och särskilt med Fadern och Skaparen bakom alltsammans – så ock av mig och av broder Fransiskus… IMG_3813IMG_3226IMG_3076IMG_3795

Bli först att kommentera
Arkiv
Etiketter