Nationellt forum – som härstammar det mötet som Svenska kyrkans finskspråkig arbete har tidigare hållit vartannat år – samlade för första gången romer, samer, sverigefinnar och teckenspråkiga i Svenska kyrkan till gemensamma överläggningar. 125 anställda och förtroendevalda samlades i Sundsvall i helgen. Av Sveriges fem officiella minoritetsspråk används finska av en relativt stor grupp sverigefinnar medan till exempel de mindre samiska varieteterna och romani chib är hotade språk.

–  Samhället blir fattigare när allt färre talar språken som är en del av Sveriges kulturarv, säger Kaisa Syrjänen Schaal från Arbetsmarknadsdepartementet som betonade kyrkans roll som kulturbärare.

Kaisa Syrjänen Schaal menar också att Svenska kyrkan kan spela en viktig roll i revitaliseringen och i utvecklandet av minoritetsspråken. Inte minst översättningarna av de kyrkliga böckerna, som psalmboken och gudstjänstordningarna, bidrar till att språken kan användas och berikas i det offentliga rummet. Församlingen kan också vara en viktig samtalspartner när kommuner kartlägger minoriteternas behov av offentlig service enligt den nya minoritetsspråklagen från 2010, menar hon.

I Umeå finns en finskspråkig präst Walter Hjort, anställd i Ålidhems församling, och som har hela Umeå kyrlkliga samfällighet som sitt arbetsområde – ibland lite till periodvis. I Luleå stift arbetar stftsadjunkt Ritvaelsa Seppälä med finska och meänkieli och ett flertal personer med teckenspråk..

Vi som fortfarande minns den finskpråkiga diakonen, som tidigare arbetade i sjukhuskyrkan i Umeå, minns, och ser också det stora behovet av finskspråkigt diakonalt arbete i NUS. Ett behov som i dag inte möts eller tillgodoses. Norrlands Universitetssjukhus servar hela övre Norrland och det är just i det här området en stor del befolkningen talar finska eller meänkieli jämte med svenskan.

Fast egentligen talar Gud bara ett språk – modersmålet. XD

Det kittlar så fint med "världens bästa" och "Finland" 😛

Första pris i tävlingen Umeå Novellpris 2011 tilldelades Hannah Lutz, född i Ekenäs, Finland, men numera boende i Köpenhamn. Förstapriset på 50 000 kr får hon för novellen "Den elfte versionen" för att den på ett mångtydigt och verkningsfullt sätt skildrar en ung flickas bemödanden att i språk och handlingar överkomma ett utanförskap som kan besegras.

Ytterligare fem bidrag belönades. En av dem var  Sisuradioreporter Tiina Laitila Kälvemark med sitt bidrag "Haren" . Hon beskriver sig själv:.
– Jag är uppvuxen i Kärsämäki i Norra Österbotten, Finland. Journalist och arbetar som nyhetsproducent på Sisuradio, Sveriges Radio. Jag kom till Sverige som kärleksinvandrare 1994 och skulle egentligen bara ha stannat i tre månader. En av mina noveller, Näky (Synvillan), har tidigare publicerats i den finska antologin Novellit 2008 (Gummerus). Mitt modersmål och huvudsakliga skrivarspråk är finska. Haren är min första skönlitterära text på det svenska språket.

Är bästa svenska novellister finskor? Njaa, men kul var det i alla fall. Grattis! Onnea!

Umeå kommun har börjat ge information på finska och på samiska. När du klickar på kommunens webbsida www.umea.se och på rubriken Umeå kommun …

…hittar du en underrubrik "suomeksi" som betyder "på finska".

Där hittar du en hel del information på finska! Fint! Heja Håkan på Informatiosavdelningen!

EU-parlamentet har beslutat granska de nya antagningsreglerna för den svenska högskolan. Det efter att det sverigefinska ungdomsförbundet, RSN, skickat in en anmälan där man menar att de nya reglerna diskriminerar studenter från Finland.

Efter att studenter från Finland tidigare har kunnat söka in till högskolan i Sverige på samma kvot som studenter från Sverige, så hamnar de finska studenterna nu i kvoten "utländska studerande". Enligt sverigefinska ungdomsförbundet har den här ändringen drabbat hundratals studenter.

I sitt svar meddelar EU-parlamentet nu att saken ska undersökas, och även föras vidare till EU-kommissionen. Den svenska regeringen har tidigare meddelat att man ämnar se över reglerna, och att en ändring kan komma nästa år. Sverigefinska ungdomsförbundet menar att reglerna bör ändras redan nu. berättar Sisuradio

Minoritetslagen delas i två delar: grundskydd och särskilda rättigheter. Grundskydd gäller alla kommuner i Sverige och alla nationella minoriteter och det har varit lagstadgad lite drygt ett år, från och med den 1.1 2010.

Umeå sökte anslutning till det samiska språkets förvaltningsområde redan När Paavo Vallius gjorde sin utredning "Att återta sitt språk" SOU 2006:19. I juni 2010 beslutade Umeå kommunfullmäktige att söka frivillig anslutning till finska språkets förvaltningsområde, vilket resulterade att Umeå sedan 1.2 2011 tillhör gruppen som omfattar särskilda rättigheter både för samisk- och finsktalande personer och särskilda skyldigheter för Umeå kommun beträffande dessa två minoriteter. Grundskyddet gäller dock fortfarande romer, tornedalingar och judar.

För att få till ett bra minoritetspolitik bör vi som tillhör minoriteterna och de så kallade förvaltningsmyndigheterna ha en gemensam uppfattning vad vi pratar om. I Umeå har vi diskuterat och kommer säkerligen fortsättningsvis diskutera begreppet "samråd" eftersom vi – den sverigefinska minoriteten kontra företrädare i Umeå kommun – tycks ha skilda uppfattningar om vad samråd betyder.

Umeå kommun har inbjudit till ett antal "samråds"möten, som vi uppfattar närmast som informationsmöten. Om man skulle använda en mycket vällvillig definition skulle dessa träffar kunna kallas för dialogtillfällen.

För ruosufolket innebär begreppet "samråd" snarare överläggningar där båda parter har både mandat och kunskap att komma överens om saker och ting som senare skall hända i verkligheten. Inga överenskommelser har dock kommit till stånd, trots att minoritetslagen har varit i kraft i 14 månader.

Syftet med den nya lagen enligt regeringen är: "De nationella minoriteternas egenmakt och inflytande behöver stärkas för att Sverige på ett bättre sätt ska kunna leva upp till åtagandena i minoritetskonventionerna. Bättre möjligheter till inflytande för de nationella minoriteterna är också centralt för att synliggöra gruppernas behov i samhället.

I lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk regleras förvaltningsmyndigheternas skyldighet att ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och att så långt det är möjligt samråda om dessa frågor med representanter för de nationella minoriteterna. Det är särskilt viktigt att de nationella minoriteterna ges möjlighet till samråd på lokal nivå, eftersom det är där många beslut som berör enskilda fattas. Förvaltningsmyndigheterna ska därför ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor."

När börjar inflytandet som lagstadages för 14 månader sedan?

Det blir inget åtal mot arrangörerna till Bastu-VM, då en man dog och en skadades allvarligt.  Den ryske mannen tog en medveten risk genom att använda otillåtna bedövningsmedel och smärtmediciner, berättar Helsingin Sanomat.

Företaget Keolis i Jönköping  har återtagit tvånget att busschaufförerna endast får tala svenska, berättar Sisuradio och Rapport.

Kul, när näringslivet respekterar lagar och mänskliga rättigheter, om man nu skall försöka säga det snyggt.

Men jag fattar inte hur facket kunde gå med på ett sådant språkförbud. Måste vara ett lokalt blackout.