Ja, det är helt otroligt. Fatta! Har velat bo i hus sedan början av detta 2000-tal, och nu äntligen blir det av! Kan knappt tro det. Fast helt klart är det inte än. Kontrakten är skrivna, har lånelöfte på banken, men ändå… Det är besiktning på torsdag, hoppas inget är för fel i huset bara. Måste träffa banken också så att allt verkligen stämmer, hoppas det inte skiter sig där. Den mest negativa delen av mig väntar sig definitivt ett bakslag, eftersom det där huset skulle passa oss så bra! Varför vara optimist när man kan gräva ner sig i negativitet?! Ha! Det skulle vara sååååå typiskt. Försöker vara positiv och intalar mig själv att det självklart går vägen. Varför skulle inte vi få bo barnvänligt, med lagom yta, lagom baksida för vårt obefintliga trädgårdsintresse och ändå inte ute i obygden, utan i STAAAAAN!!!!???? Precis. Det finns inga motargument. Gilla läget, ha framtidstro och känn lugnet, Cicci.

Nä, dags att väcka nattande make, och inta moss-position i soffan denna lördagskväll!