”The only constant is change, and the rate of change is increasing.”
Peter Diamandis

En av de få sakerna jag möjligen(?) kan är att skriva. Om det redan idag finns en välkänd app som kan skriva minst lika bra som jag kan, är skämtet att jag i rättvisans namn ska skrämma personer i andra verksamheter med teknikutvecklingen. Detta inlägg handlar då om skogsbönder. Risken är att folk blir rädda bara de ser ordet ”geneditering” i rubriken och inte klickar på detta. Men det är inte direkt vad jag menar med att skrämma skogsbönder. Vad jag tänker på är om dessa tekniker, t.ex. den nobelprisbelönsade gensaxen Crispr, kan få ner virkespris genom att öka avkastningen i skogen.

Här följer det första exemplet jag hittade på bioteknik i skogen. En artikel om forskare i Athens, Georgia, som med nämnda gensax har tagit fram popplar som utvecklas snabbare och därmed på kort tid kan användas för avel av mer produktiva sorter av poppel: Scientists develop method for trees to flower in months. Den dagen sådan teknik börjar användas i stor skala kan vi fråga oss vad som händer med värdet på svenska skogar? När de får konkurrens av mer produktiva träd?

Förresten, det är väl inget problem att artikeln är på engelska? För mig är det ett tecken på att jag är trött om jag tycker det är svår att läsa på engelska. Jag följer också svenska vetenskapsnyheter. Men de verkar inte skriva lika mycket om bioteknik. Till exempel dn.se/vetenskap skriver flitigt om skogsbruk, emellertid mest om klimat och EU-lagar. Det finns inget intresse av konsekvenser av bioteknik för skogsbruk. Samtidigt har jag faktiskt ett minne av att forskare på universitet här i Umeå har använt gensaxen på gran. Jag frågade ChatGPT, men den kände inte till någon sådan forskning i Umeå. Fast, för vad det är värt, appen fyllde ut svaret med orden: ”Umeå universitet är känt för sin forskning inom skogsvetenskap och genetik, så det är möjligt att det har skett framsteg inom Crispr-redigeringstekniken inom detta område sedan min kunskapsuppdatering.”

Post skriptum, naturligtvis är det obligatoriskt att nämna att Emmanuelle Charpentier, som tillsammans med Jennifer Doudna tilldelades nobelpriset, var anställd av Umeå universitet när hon jobbade med Cripsr.