Min första personliga anekdot är att jag har en dikt där jag använder ordet gárdde, varpå jag var tvungen att i rubriken påpeka att jag kanske använde fel samiskt ord. Här kommer jag att nämna guompa och redan här påpeka att jag inte är expert på traditionell samisk kosthållning, bara för att jag har läst engelska wikipedias lista över samiska rätter. Det är inte min kultur.  Hur som helst, om jag ska ska skriva om Västerbotten och vetenskap måste jag nämna att professor Fredrik Bäckhed på Göteborgs universitet vill undersöka tarmfloran hos renskötande samer: Renskötares tarmbakterier viktig del i ny forskning.

Intressant och egentligen väntat. Det har länge forskats om just tarmflora och livsstil. Här är en artikel från 2014 av Karin Bojs som bl.a. tar upp forskning på tarmfloran hos hadza-folket, jägare och samlare i Tanzania: Vi har helt bytt ut våra närmsta vänner. Bl.a. eftersom artikeln är tio år gammal kan det idag vara välkänt att västerlänningar har en betydligt mer utarmad bakterieflora jämfört med jägare och samlare. Nu, tio år efter artiklarna om hadzarer har turen kommit till samer som äter traditionell kost. Om de har en komplex bakterieflora eller ej? Och om du lyssnar på reportaget verkar forskarna också vara intresserade av prover från alla som bor i norr. Studien heter något i still med: ”Magen i norr”.

Bland faktorer som påverkar bakteriefloran återfinns bakterier i maten, med andra ord probiotika t.ex. fermenterade livsmedel, samt av vad maten innehåller för föda för bakterier, med andra ord: prebiotika. Här är det dags att skriva min andra personlig anekdot. När jag var på butiken Gränslöst på Ersboda, spontanköpte jag efterrätten nata de coco, kokosgele från Filippinerna som fermenteras med samma bakterier som finns i kombucha. Bakterier är också anledningen till att jag kände till nata de coco – jag har ju 8 högskolepoäng mikrobiologi, men den riktiga anledning är detta inlägg på diy-biology-google-groups där en kvinna säger hon är från familjen som ursprungligen tog fram nata de coco. Saken är den att med kombinationen bakterier och gelifieringen med bakterie-cellulosa  skulle det kunna innehålla både pro- och prebiotika. Spontant och på måfå blandade jag gelen med förra årets frysta blåbär och yoghurt. Men om du blandar nata de coco med den samiska efterrätten guompa, kanske du får ännu mera intressant bakterieflora. (Wikipedia säger förresten att goumpa är gjort på kvanne & mjölk.

Det sista skulle vara ett skämt. Prebiotika är förresten något som kan tillverkas med industriell bioteknik. Du kan ta det i pulver eller i kapslar, istället för i mat.