Hur vi tystas!

   De odrabbade tystas genom "Jobbeskatteavdraget" Säljer sin själ för några ynka hundralappar, tystas genom osann statistik, medias framfart där vi drabbade utan någons  som helst urskilljning kallas "Bidragstagare", "Lata" "parasiter". I krönikor, Bloggar och på ledarsidor raljeras det på ett elitistiskt och rent facsistit sätt, utan något som helst mothugg!

 Jag får hela tiden rådet läs inte! Ta hand om dig själv! Men hur skall det gå till när vänner och medmänniskor går under mitt framför ögonen på mig!

Vi som är sjuka och drabbade tystnar genom att Fattig göras, vi tystnar genom den ständiga kampen om överlevnad, att välja mellan mat, läkarbesök, och mediciner.

Genom att ständigt få berätta vår historia om och om igen, men vem tror på oss? Vi står med mössan i handen på socialen efter ett långt arbetsliv!

Jag gråter inte längre över min sjukdom, eller när jag blir kränkt, jag gråter när någon är vänlig, när någon höjer rösten för oss!

Jag har inte ens en tanke längre på  hur jag skall bli frisk, det får jag lägga åt sidan, till det finns ingen kraft! I mig maler bara hyran hyran hyran hyran, jag måste kunna betala hyran! Allt av värde är sålt! Medecinen jag måste kunna betala medicinen!

Inte en enda dag i mitt liv har jag varit arbetslös, aldrig behövt söka ett arbete! Nu står jag med mössan i handen framför en 26 årig "socialtant" Och ber om pengar för att överleva! Långsamt mals vi ner och tystas!

Men jag ger mig aldrig! Vilken dag som helst tar jag matchen mot Alliansens vidriga människosyn, kom an bara!!!!