FILMRECENSION
Originaltitel: Greenberg
Regissör: Noah Baumbach
Skådespelare: Ben Stiller, Greta Gerwig, Rhys Ifans, Jennifer Jason Leigh, Juno Temple
Produktionsland: USA
Genre: Drama, Komedi
Längd: 107 minuter
År: 2010

—–
Roger Greenberg (Ben Stiller) har kommit till ett vägskäl i livet. Han är en dysfunktionell 40-åring som helst vill "göra ingenting" under en period och går därför med på att ta hand om hans yngre brors hus i Los Angeles då dem rest till Vietnam. Då han ändå är tillbaka i sin barndomsstad så försöker han ta kontakt med en del av sina gamla vänner, men saker har förändrats sedan han var yngre och det är inte lika självklart att de som var Rogers vänner fortfarande är det.

"Greenberg" är en typisk Baumbachfilm som blandar drama, tragedi och till viss del komik på ett behagligt sätt. Jennifer Jason Leigh, som dessutom agerar skådespelerska, har tillsammans med regissören Noah Baumbach skrivit manus till denna film som är ett par snäpp bättre än hans senaste verk i form av "Margot at the Wedding" från år 2007.

Ben Stiller, som jag i övrigt brukar ha ganska svårt för, gör här en riktigt bra rolltolkning som den lite annorlunda figuren Roger Greenberg i huvudrollen och det här anser jag vara hans bästa prestation i karriären. Hans motspelerska, Greta Gerwig, gör även hon en fin rollprestation och är den som agerar bäst av filmens skådespelare. Har tidigare sett en film där hon stått med långt ned på ensemblen, men det är här som jag riktigt lagt märke till henne. Om hon fortsätter på samma linje som i denna film har hon en ljus framtid framför sig.

Vissa delar av filmen är mycket bra samtidigt som det även finns en del mindre bra sekvenser som bara känns konstlat och som lika gärna kunde ha lämnats utanför. Filmen innehåller mycket ångest som huvudkaraktären har samlat på sig under årens lopp och man får i denna "studie" se hur han hanterar dess stämning och känslor.

Tror inte den här filmen uppskattas av alla filmtittare och personligen brukar jag ha lite svårt för denna typ av film, men den här är bra. Även om jag tycker bättre om regissörens "The Squid and the Whale" så håller den här ändå jämna steg med den.

BETYG: 3

FILMRECENSION
Originaltitel: His Girl Friday
Regissör: Howard Hawks
Skådespelare: Cary Grant, Gene Lockhart, Rosalind Russell, Ralph Bellamy, Porter Hall
Produktionsland: USA
Genre: Komedi, Romantik
Längd: 92 minuter
År: 1940

—–
Walter Burns (Cary Grant) är chefredaktör på den stora nyhetstidningen Morgonposten och nyskild från sin fru Hildy (Rosalind Russell) som han fortfarande älskar och som tidigare var hans stjärnreporter. En dag dyker Hildy upp på redaktionen och berättar att hon skall gifta om sig och Walter gör nu allt han kan för att få tillbaka sin fru.

"Det ligger i blodet" är producerad år 1940 av den fantastiska och mångsidiga regissören Howard Hawks. Det är en film med kvick dialog tillsammans med många underhållande situationer men som tyvärr inte håller samma nivå under hela filmens gång. Toppen finns i början där Cary Grant och Rosalind Russell radar upp oneliners i mun på varandra, men efter det så sjunker filmen allt eftersom.

Cary Grant spelar som oftast i sina filmer bra och det är inom komedin och dess olika genre som han verkligen hittar rätt. Det är dock hans motspelerska Rosalind Russell som visar framfötterna mest och är den bättre av huvudpersonerna. Att hon inte fick fler roller i bättre filmer än vad hon fick är oförstående efter att ha sett denna komedi.

Filmen är en föregångare till Billy Wilder’s "Stoppa pressarna" från år 1974, med det fantastiska radarparet Jack Lemmon och Walter Matthau, som jag personligen tycker är betydligt bättre och mer underhållande. "Det ligger i blodet" är för det ingen dålig film utan har många underhållande glimtar och ligger stabilt på ett godkänt betyg.

BETYG: 3

FILMRECENSION
Originaltitel: Letter from an Unknown Woman
Regissör: Max Ophüls
Skådespelare: Joan Fontaine, Louis Jourdan, Mady Christians, Art Smith, Howard Freeman
Produktionsland: USA
Genre: Drama, Romantik
Längd: 86 minuter
År: 1948

—–
Det är kring sekelskiftet i Wien då en känd och populär konsertpianist (Louis Jourdan) får ett brev från en kvinna (Joan Fontaine) som tycks vara okänd för honom. Desto längre han läser desto mer förstår han att han egentligen känner den här kvinnan.

"Brev från en okänd kvinna" är regisserad av den tyskfödda filmregissören, Max Ophüls, som bör ses som en av de stora mästarna inom filmkonsten. Manuset är skrivet av den Oscarsbelönade Howard Koch för hans jobb med "Casablanca" som producerades ett par år tidigare.

Filmen är ett klassiskt drama som följer det bitterljuva temat om obesvarad och förlorad kärlek. Den tidlösa kärlekshistorien blev ingen succé när den först kom ut bland vanliga filmtittare och kritiker, men har sedan dess växt och är nu en av de bästa filmerna inom det område som den berör.

När filmen väl drar igång och Stefan Brand (Jourdan) kommer hem och läser ett brev som han fått under kvällen sätter Max Ophüls ribban direkt genom att fånga ens intresse och man vill bara veta vad som ligger till grunden för detta brev.

Då man sedan börjar lära känna karaktärerna lite mer så tycker jag man lyckats fånga kärlek för en ungdom eller tonåring. Lisa Berndl (Fontaine) blir vannsinigt förälskad och gör allt för att bli mer graciös i Stefan’s ögon och gör allt för att han ska lägga märke till henne utan att egentligen våga ta kontakt med honom. Det är en fantasiromans som är dömd att misslyckas.

Tyvärr så håller filmen inte samma standard rakt igenom utan går ned sig en aning mot slutet för att sedan höja sig igen. Manuset håller trots detta ändå en bra standard där man varvar det romantiska tillsammans med sorgliga inslag på ett utmärkt sätt och håller sig ifrån att bli alldeles för sentimental som en del filmer från denna era har en tendens att bli. Filmen skiljer sig även mycket från större delen av övriga Hollywoodproduktioner.

Man har lyckats väldigt bra med fotot tillsammans med scenografit från Wien runt sekelskiftet mot 1900-talet. Trots detta så är det inte hans bästa som jag har sett hittills på den fronten. Skådespelet håller hög klass rakt igenom av båda huvudkaraktärerna i form av Joan Fontaine och Louis Jourdan som dessutom har bra personkemi mellan varandra.

Tycker om Max Ophüls val att använda sig av Joan Fontaine’s röst i voice-over då hon berättar om hennes minnen och hur hennes liv har artat sig. Hon har en väldigt vacker röst som passar in utmärkt.

Man har tidigare nämnt att filmen påminner mycket om "Brief Encounter" eller "Kort möte" som är dess svenska titel från år 1945 och det är jag bered att hålla med om. Personligen tycker jag dock att "Brev från en okänd kvinna" håller högre standard av dessa två filmer.

Sammanfattningsvis ett mycket bra romantiskt melodrama med bedårande foto och mycket bra skådespel. Man lyckas avsluta filmen precis i tid och den håller sig ifrån att bli alldeles för sentimental. Har man inte sett någon film av Max Ophüls så är den här filmen ett mycket bra alternativ att börja med.

BETYG: 4