När börjar ”förr i tiden”?

Av , , Bli först att kommentera 0

 Det är en intressant fråga som sällan blivit sakligt undersökt. Emellertid har jag gjort en sådan. 

Min mormor tyckte nog att förr i tiden var före 1900-talet, och eftersom hon levde till 2000 så har vi en väldig spännvidd här.

Mina barnbarn tror nog att förr i tiden är Astrid Lindgren-böckerna typ Madicken.

Politiker tycker att den tiden var när det andra blocket hade makten, dom gillar att låta påskina att när det andra blocket regerade var det snudd på mörk medeltid i Sverige, följaktligen är deras tid upplysningens…

De lärde i Lund tycker att det är 1700-1900- talet.

En del lärde hävdar att det var när Sverige främst var ett bondesamhälle. 

Själv tycker jag att man får bestämma hej vilt som man vill allteftersom forskningens syfte och finansiärer vill. Så jag drar glatt in 70-talet ibland.

Ni läsare tycker kanske jag är för besserwisser-aktig när jag å ena sidan svänger mig med mina uttryck "tycker" och "tror" och å andra sidan vill framstå som objektiv och vetenskaplig. 

Men då kan ni ju betänka våra politikers svar på journalisters frågor om konsekvenserna av vissa viktiga beslut, där vanligt folk inte helt ogrundat har misstankar om att det kommer att bli sämre för vissa grupper.

"Men om ni tar bort långtidssjukskrivningen- kommer inte en massa folk att bli fattigare då och inte friskare?" -"Nej, det tror jag inte".

"Arbetslösheten är hög, vad ska ni göra åt det?" -"Jag tycker inte arbetslösheten är hög".

"Är det verkligen rätt tid att satsa miljarder på Botniabanan när de andra spåren är i så dåligt skick" -"Ja, jag är övertygad om att det blir bra för flertalet".

"Barnen lär sig mindre och mindre i skolan" -"Jag tror att införande av betyg i 1:a klass kommer att motivera eleverna".

"Är det inte bättre med riktade åtgärder till låginkomsttagare istället för att sänka matmomsen, det finns ju risk att handlarna korrigerar prissänkningen och tjänar egna pengar?" -"Nej, det tror jag inte kommer att hända".

Politiker som har en väldig makt över oss tillåts komma med personliga och högst subjektvt tyckande, troende, förmodande och påståenden. Även om erfarna experter därute i verkligheten vet att konsekvenserna blir helt annorlunda.

7kdomar och dess botande

Av , , Bli först att kommentera 0

förr i tiden och nu. Ryggskott fanns ingen bot för. Hade man fått ett sådant så förblödde man. Nuförtiden lappar stafettläkarna ihop vad som helst- kreti och pleti som kanske inte ens har varken fast jobb eller ett rekorderligt pensionssparande. Kanske har dom hallen full av dammråttor och snoriga barn, men jösses- ihoptråcklade ska dom bli fast dom ränt runt på stan i en tvivelaktig klädsel.

Förr visste man inte vad baciller var. Dom kunde inte fatta att dom fanns, bara för att de inte syns. Men det gör ju inte vittra, bärarn, hustomtar eller skogsrået heller- vilket ger klara belägg för att anta att logikkurserna på högskolorna förr lyste med sin frånvaro.

Finare folk hade finare sjukdomar. De skaffade sig Spanska Sjukan, hälsporre, Meniers syndrom och svaga nerver. Fattigt folk hade varken råd att fara till Spanien, rida hästar, lära sig franska eller ha nerver.

Medelklassen försökte komma sig upp i den sociala rangordningen genom att ha Falsk ischias, medelsvaga nerver, podager, rullande höfter och tennisarmbåge.

Medan då underklassen fick hålla tillgodo med skräpsjukdomarna som blev över. Fallandesot, skurgumsknän, livmoderframfall, rinnsnuva, bakfylla och fönstertittarsjuka.

De skulle bota sig själva- men he vart ju som he vart, det! Man använde, pottaska, träddragning, tjärsalvor, vaxsalvor och besvärjelser. Lika verkningsfullt som politikernas åtgärder mot klimathotet.

De kloka gummorna försökte bota folk, men många gånger satte de elaka bacillerna käppar i hjulet. Nu tvättar läkarna händerna med sprit före, efter och under patientbesöket, vilket inte verkar gjort oss friskare, men de som till äventyrs har ekonomiska intressen i handkrämstillverkning gnuggar händerna av glädje…

Nuförtiden botas sjukdomar allra säkrast med hjälp av en läkarkår som är svårt undertalig och gärna har en miljon i lön, samt med kortare sjukskrivningstider.

Förr i tiden…

Av , , Bli först att kommentera 0

…bodde folk i dragiga hus. Int hadd dem råd me nå myche färg, dem fick ta de som vart över av storbonden och måla bitvis. Det var så eländigt och fattigt att taket blev svankryggigt.

Detta år hade i allafall nTage fått kornet moget-se så det vajar i kwällsbrisen! He var så förr i tiden att dem hadd inte förstånde om att dra in el i husen från början. Dem va rädd att he sku va så farligt.

480

Det är just det ordet som står på den lilla vita skylten härovan. Men tillslut gatt dem ju bara skaff se strömmen så dem kunde se å lääs. Se de gamla porsinsknopparna och pannplåten på detta hus. Det låg låångt inne i skogen och barnen fick gå

480

 

så oleckligt lången väg till skolan. För ännu längre sen hade dem näver- och torvtak

480

 Eller som här, bara brädor.

480

Det gällde att låsa ordentligt, så inte tjuvar komme sig in!

Det finns vissa fenomen

Av , , Bli först att kommentera 1

Som inte tillräckligt har belysts i folklivsforskningens skarpa extraljus.

Jag tänker nu på t.ex. det jag kallar ”Gubbar och hål i marken”- fenomenet. Varhelst en grävare gräver ett hål i marken så kommer det en eller gärna flera gubbar som står (ganska andäktigt) och tittar ner i hålet. Dom står där ofta väldigt länge, kommer flera dagar. Dom kommer i vänligt samspråk med andra gubbar om storgropen borti Malgomaj 1967, mitt i vintern när det var vattenläcka och lingrävarn kämpa sig fram ner i 1,5 meters tjälen och det va nAnders Persa som köört. Nånting så oleckligt.

Och så var det när nyHitachin sku köras förstgånga och hydraulslangen sprang läck och spruta över alla som stod bredvid. Jo- he var nKalles nyHitachi,det. Nasi, he var då nErlands. Jo, hort he nu var.

Har någon människa någonsin sett en gumma stå på dette viset vid ett hål i marken?

En annan sak som är konstig är att gubbar aldrig slutar att tycka om att tala om:  Hål marken, byggen, maskiner, sport och jakt. Om igen samma historier, bara lite kryddade vid spritintag.

Det är om storoxen som vart fälld av nAugust 1993, om  VM-målet 1994, fantastiska stövare,  bortsprungna gråhundar, hus som byggs på sneda grunder, lagårdar som murades av någon storstark murare på jättekort tid 1940, vilka målvakter som är bäst, Ragnar Skanåkers OS- debut, hur lilla Carolina orkar i alla grenar, vems hjullastare som är störst och om hur stadsborna gör bort sig.

Under tiden sitter gummorna hemma och stickar. Tjocksockar och vantar och tovevantar som dom sen säljer på marknader och hemslöjdsdagar för en summa som nätt och jämt överstiger garnkostnaden.  Härliga varma kläder som inte ungdomar är så intresserade av att göra.

Vad säger dessa gubbar när dom kommer hem till sina gummor som stickat, lagat mat, tvättat, bakat, hjälpt grannen med gardinerna och gjort palt till byafesten?

”Jo, så att..sörru. He var då en olecklig tur jag komme förbi grävarn dänna idag. Han höll ju på att tappe bakaxeln, men jag sa då till han, jag. Om int jag går ut och styr upp allt i byn så vart då inget gjort redigt.”

 

Mer pensionärstrakasserier

Av , , Bli först att kommentera 0

Jo- och så ska alltid pensionärer berätta om hur det var "förr". Det är ändlösa ospännande berättelser om när dom skulle gå och hämta mjölk hos Aina på Nolby och gick vilse 45 meter från huset, och hur det var när grannen skadsköt en hare som for iväg och la sig att dö i grannbyn, och nån kossa som hette Dala som sprang omkull dom, eller hunden Skalla som knep en skinkstek på jul. 

Pensionärer kommer aldrig ihåg vad dina vänner heter även om du haft dom i 20 år, men varenda husdjur som korsat deras väg kan dom komma ihåg namnet på.

Det är förbittrade historier om grannar som tagit julgranar, brevbärare som snott post och fruktansvärda berättelser om hur barn bränt sig, drunknat, blivit felopererade,fåt extremt ovanliga sjukdomar, blivit inlåsta eller fått ansiktet söndertrasat av en galen boxer (som hette Buster).

Vill vi höra på detta? Nä. Då inträffar det som är ännu värre: de börjar prata om sjukdomar. Som dom har, har haft, deras släktingar lider av- ja t.o.m. sjukdomar och krämpor som någon någon gång kan tänkas råka ut för.

Stoppa dom. Det vi vill höra är när dom talar om nutiden. Det är så skoj, när dom försöker förklara vad Spotify är, hur betygssystemet funkar, var man köper frimärken, hur man kollar försäkringar på Compricer eller hur man hittar ett redigt bra raggsocksgarn.

Presentation

 Mycket seriös och långtgående och djuplodande forskning, om än inte universitetsstödd. Än.

Läs även "Mia i Tavelsjö"

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
  • Inga kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se