ECT – Elchocker skadar

Av , , 6 kommentarer 2

Många har länge, ända sedan 30-talet diskuterat om ECT-behandling ger effekt och vad som egentligen händer i hjärnan när de tillför 450 volt. Det har alltså länge i Sverige använts som behandling mot depression och andra liknande tillstånd där psykiatriker inte funnit medicinering tillräckligt effektiv. Vissa tackar för behandlingen då de anser sig hjälpta medan andra för evigt kommer att ångra att de gjorde det. Minnesstörningar är otroligt vanligt och bestående minnesförlust förekommer, dödsfall förekommer också liksom att många upplevt sig personlighetsförändrad. I Sverige är vi bäst i hela världen att använda ECT till antalet befolkning, i flera länder är det förbjudet. Hur kommer det sig?

Jag vill gå in på vad ECT egentligen är och ber er fundera om det här är behandling eller något helt annat.

Många läkare har varit överens om att ECT gör att personerna glömmer anledningen till varför de fick sin depression och därför kommer ur den. Låter det nyttigt att söva en patient, ge den kramplösande och muskelavslappnande samtidigt som ström skjuts genom huvudet så att hjärnan framkallar ett epileptiskt grand mal anfall. Många behandlas flera gånger i veckan under flera månader. Strömmen skapar sekunder utan någon som helst hjärnaktivitet. Är det verkligen riskfritt att skicka sådana elchocker genom människans tänkande och minne?

"För det första så orsakar den epileptiska grand mal anfall som är mycket mer intensiva och destruktiva än de som spontant upplevs av personer med svår epilepsi. Dessa multipla anfall ( typiskt 3 i veckan under några veckor eller mer ) utmattar och skadar neuroner eller hjärnceller. För det andra så skadar den elektriska strömmen hjärnan genom att störa elektrisk funktion, överhettar hjärnvävnad, stimulerar högt blodtryck i hela hjärnan, bryter ner blod-hjärn barriären och orsakar små blodkärl att krampaktigt sluta sig och berövar på så sätt neuroner på syre och näringsämnen."

– Peter R. Breggin, MD

Varför vill ingen psykiatriker ställa upp på den här behandlingen själv om den nu ska vara så harmlös och enkel? Kan det vara för att de vet riskerna men mörkar det för patienterna som tvingas genomgå dem?

Många förstår inte att elchockerna ger bestående hjärnskador, vilket för vissa slutar med att depressionen försvinner medan det för andra ger förödande konsekvenser där minnet från tidigare i livet helt försvunnit och depressionen hänger kvar. Att inte komma ihåg sitt bröllop, sina barn, vem man är gift med, vad man gjort på semestrar osv. verkar trevligt.

Jag förstår inte att vi tillåter, och fortsätter, chansa med en metod vi vet ger bestående skador. Att det dessutom kan ges under tvång får mig att må illa, hur kan sjukvården tolerera det här? Många yrkesverksamma inom sjukvården är emot ECT, där bakom finns en anledning. Många är också för, där finns också en anledning. Det finns än idag, och kommer nog aldrig finnas, någon forskning som talar för att ECT är effektivt och skonsamt.

Säg som det är, psykiatriker, hur många patienter skulle sedan vilja gå igenom en ECT? Skulle ni själva ställa upp frivilligt, skulle ni vilja bli tvingade?

Gå in på den här hemsidan;

ECT – Hur fungerar det och konsekvenser <—-

"Vad händer en person när han får en elchock?

”Man får ett epileptiskt grand mal-anfall, ett nära-döden-tillstånd där hjärnans aktivitet slås ut helt och hållet. Blodtrycket stegras abnormt och syretillförseln till hjärnan avstannar helt. Man blir hjärndöd ett kort tag. De försöker framkalla en pånyttfödelse. Att påstå att ECT inte skadar är närmast bisarrt. Man använder regelbundet 400 volt, 760 volt har noterats. Den räcker till för att tända en 60 wattslampa. Kopplar du in en dator till detta så går kretsarna sönder. Hjärnan är mycket känsligare än en dator.”

Frågor och svar om ECT <—-

Enligt en tidigare artikel från VK får varje patient som behandlas med ECT ca 10 behandlingar, det varierar naturligtvis stort men det som förbryllar mig är att det inte finns någon statistik i landet och att ingen utvärderat metoden.

Barnaga eller barnmisshandel

Av , , Bli först att kommentera 2

För mig låter orden lika dåliga. Jag förstår inte föräldrar som använder våld på sina barn som uppfostringsmetod. Då räknar jag in allt där man med öppen näve, knuten näve samt hårda tag gör illa sitt barn. Verbalt våld kan göra minst lika stor skada och jag räknar även in denna metod då den till skillnad från barnmisshandel inte syns fysiskt på kroppen.

Något som jag ofta ser hos föräldrar är att de säger att barnen inte får svära, men gör det själva. Att barnen inte får avbryta i ett samtal, men gör det själva. Att föräldrarna får skrika och leva om, men barnen inte får det. Genom ömsesidig respekt och lika regler slipper man i mycket att tillrättavisa sina barn för något som troligtvis föräldrarna gör själva. Jag förstår inte varför det är svårt att tänka att barnen härmar beteendet och att det även följer med upp i åldern. Väldigt ofta ser jag samband där till exempel föräldern säger till barnet att hämta ett glas, sedan kan barnet be föräldern hämta ett glas – men säger att barnet kan göra det själv. Förstår ni att barnen blir förvirrade och trotsiga av det här?

Jag vet flera familjer där våld och hög ljudnivå aldrig har funnits med i uppfostran, lugnare barn får man leta efter. De är snälla, respekterar varandra och lyssnar. Tvärtemot de föräldrar som skriker på sina barn, har motsatta regler samt missbrukar sin makt som vuxen. IDAG behövs ingen barnaga, barnmisshandel, vi vet bättre än så. Ändå förekommer det för ofta.

Att en vuxen går på sitt barn är inte annat än ett grovt övergrepp, barnet kommer aldrig någonsin att kunna hävda sig. En svag själ, en svag kropp.

Bland det största svek en vuxen kan göra mot ett barn är att blunda om de ser att barnet blir utsatt för våld eller övergrepp av något slag. Det finns ingen tvekan att dessa föräldrar inte är lämpliga eller åtminstone måste få veta att det finns andra alternativ. Tveka inte att stå upp och anmäla när ni ser att det här händer, för händer gör det. Ni räddar kanske liv, eller räddar åtminstone både självförtroendet och självkänslan hos barnen. De ska någon gång kliva ut i samhället de också och agera ansvarsfulla och förhoppningsvis omsorgsfulla vuxna. Vi borde bli bättre på att hjälpa varandra, och framförallt hjälpa våra barn.

Kulturnatta

Av , , Bli först att kommentera 0

Det är många som kommer att vara ute idag och ikväll, enligt facebook över 5000 personer som där registrerat att de kommer.

Hoppas på en skötsam kväll, enligt tidigare erfarenhet får polisen ändå fullt upp. Kan bara uppmana er föräldrar att ha koll på era barn! Vad de säger och vad de gör kan vara två helt skilda saker.

Själv blir det också utgång, men först ikväll.

Abort som rättighetslag

Av , , 3 kommentarer 3

Här i Sverige har vi lite unikt chansen att få abortera varenda foster som är oönskat, inte nog med det så kan man även få tillstånd i senare del av en graviditet. Att tjejer idag använder abort som preventivmedel är fel, jag har hört det många gånger. Jag håller med om att rätten borde finnas men det är faktiskt ett liv de tar bort, inte bara en klump med celler då detta liv växer i väldigt rask takt. Jag är inte förvånad av sjuksköterskans upplevelse och det är hemskt hur det går till.

Det är en väldigt drastisk metod mot en oönskad graviditet då det inte bara innebär att fostret dör, även psykiskt brukar det ta på och chansen att bli gravid igen kan bli sämre. Jag finner det oetiskt att det är så enkelt idag, samtidigt som definitonen kan diskuteras huruvida det är etiskt att behålla ett barn som föräldrarna inte vill ta till världen.

Jag tycker att det är viktigt med en debatt kring det här ämnet. Jag förstår de som blivit våldtagna eller blivit sexuellt utnyttjade att de har denna möjlighet men det borde diskuteras mer om användning av preventivmedel då de flesta aborter i Sverige handlar om vanliga men onöskade graviditeter. Det borde i första hand gälla att människor använder kondomer, men även andra sätt är bättre än att lägga på sjukvården att avsluta liv.

Jag tycker att synen på abort i Sverige är för slapp, men som sagt, det är fortfarande en debatt.

Konsten att bli arg

Av , , Bli först att kommentera 3

Det känns onödigt egentligen och jag skyller på er föräldrar samt vuxna där ute som har exakt samma beteende, som inte har lärt era barn att alla är olika.

Var och handlade på Stor Coop i Umeå nu på eftermiddagen, jag stressade igenom affären och tog mig till kassan. Att det den här gången tog tid har jag absolut överseende med, men de grabbar som stod bakom mig var både intoleranta samt elaka.

Mannen framför mig var i medelåldern, han hade vad jag tror två assistenter med sig som skötte betalningen samt hanteringen av varorna. Mannen själv kunde inte prata och gjorde med jämna mellanrum ljud ifrån sig som grabbarna varken förstod eller hade överseende med.

– Haha, vad fan gör man nu?, sa grabbarna

– *ljud från mannen*

– Haha, stirra in i skärmen, stirra in i skärmen..

– Man kan ju inte titta på honom!

De pratade högt och jag förstod att även mannen där hörde, medan de höll på att skratta försökte mannen gå förbi en av sina assistenter.

Det gör ont att se sådant här. Det var ändå stora grabbar och kan inte de ta ansvar nu, hur blir det då i framtiden?

Min uppgift till er som har barn. Lär dem att förstå eller till och med uppskatta människor med funktionsnedsättningar, att se människors positiva sidor.

Dags igen, vad händer?

Av , , Bli först att kommentera 2

Den eviga, jävliga sjukförsäkringen får mig att koka hjärnceller. Det är inte annat än medvetet beslut från regeringen att öka samhällsklyftor samt göra om alla svenska grundpelare.

När statistik kollas och information tas fram kan det se ut så här;

"När pengarna offentliggjordes 2009 förklarade TCO att ”vi kan inte finna några medel alls inom ­ramen för de 17 miljarderna som är avsett för medicinsk rehabilitering”.

Karolinska institutet granskade nyligen rehabiliteringsgarantin. I en majoritet av de undersökta landstingen försämrade rehabiliteringsgarantin möjligheterna till tillfrisknande."

Alltså har rehabilitering blivit sämre samt att staten nu får överskott som går till skattesänkningar.

"Något som däremot inte är myter är att sjukförsäkringen går med 63 miljarder i överskott. Detta överskott går till skattesänkningar, säger regeringen helt öppet. Något som inte heller är en myt är att många utförsäkrade tvingas söka social­bidrag för sin överlevnad. Var femte som får socialbidrag i dag är sjuk."

Det var ju inte tänkt, enligt regeringen, att det här skulle drabba oskyldiga men det hade jag med fler redan listat ut att det skulle göra. Och det visste de om. Jag kom faktiskt att tänka på boken Reinfeldt skrev för många år sedan, "Det sovande folket". Nära Reinfeldts premiär togs böckerna bort från bokhandel samt bibliotek. Jag funderar om han ville dölja sanningen från folket? Att han faktiskt tyckte då att svenskarna var lata och hjärndöda.

Som intressant läsning efteråt kom "Åtta år med Reinfeldt" och sedan "Bokslut Reinfeldt". De har haft skrämmande rätt, även om det nog svider för många.

När ska de som röstade på moderaterna och moderaterna själva förstå att det är vansinne att stoppa så mycket skattintäkter som möjligt i fickan?

Vård, skola och omsorg är inte tillräckligt bra idag. Varför sträva mot något sämre när vi kan få det så mycket bättre..

Blod, svett och tårar.

Uppmärksamhet mot sjukförsäkringen

Av , , Bli först att kommentera 3

Det går inte en dag utan att jag läser något om den nya sjukförsäkringen. Det finns såklart anledningar varför det är så och det finns många splittrade åsikter kring hur det ska hanteras samt om det är bra eller dåligt.

Jag har inte tagit ställning men har funderat på det länge. Den nya sjukförsäkringen säger, från att kunna arbeta med ett vanligt förekommande arbete till att jämföras mot alla arbeten på hela arbetsmarknaden i hela landet – inklusive anpassade sådana. Den nya meningen har i de flesta fall fått en så stor innebörd att det inte längre är något genomförbart eller verkligt så länge det inte satsas mer på arbetsförmedling, rehabilitering och försäkringskassa. De jobb som står i lagen, finns inte i dagsläget. Idag handlar det oftast om praktik och där blir det fint i statistiken, eftersom människor anses sysselsatta och inte arbetslösa.

Jag har tänkt att om regeringen varit klyftig och utrett det här vidare, hade många sluppit det lidande som idag framförs.

Om målet är att få tillbaka så många som möjligt arbetsföra till arbetsmarknaden hade det varit rimligt att först satsa på att få en hållbar rehabilitering, för att också utreda vad arbetsförmedlingen har för resurser och kan bidra med och till sist – om lagarna kring sjukersättning hade kunnat göras om så att personer med ersättningen kunde få testa ta sig ut i arbetslivet utan att förlora ersättningen så att någon trygghet bibehålls. Arbetsgivare måste få klart för sig att de blir uppbackade av samhället så att även de kan bibehålla sin ekonomiska trygghet  när fler blir tvingade att stå på egna ben.

Det människor är rädda för idag är vad som är nytt, osäkert. Utan ekonomisk trygghet är det många som "går in i väggen".

Jag anser det vara totalt bortkastat att slita undan trygghet när systemet inte fungerar, först när verkligheten kan möta den politik som förs idag blir det genomförbart. Till dess kommer många att fortsätta fall mellan stolarna, och uppmärksamheten mot sjukförsäkringen fortsätter.

Ideal och normalisering

Av , , Bli först att kommentera 4

Det har plågat mig länge, vad samhället ser som normalt och vilket ideal som utstrålas från media överhuvudtaget. Ibland funderar jag hur mycket lidande det här inte har skapat då speciellt unga människor försöker passa in och aldrig anser att de duger.

För vad är normalt? Kan någon berätta vad definitionen på det är?

Alla är olika och det tycker jag är bra. Är det något som avviker från normen kallas det idag störning. Förr i tiden skulle man kanske säga unik, speciell eller originell. Det fantastiska då var, att man tog tillvara på det originella och lät dem vara så. Idag ska de rehabiliteras, anpassas och medicineras så långt det bara går. Om vi pratar modernt språk, vilken kränkning är inte det här? Att inte tillåtas vara den man är, att aldrig riktigt duga för omgivningen.

Jag har inte sett en endaste reklam om mode där modellerna varit normalviktiga och haft kurvor. I klädtidningar idag kallas de "plus size", i verkligheten kallas de normala. Hela samhället har fixerat sig på ordet normal och ideal, men jag har aldrig förstått meningen med det.

Det är nog sant att det fanns alla möjliga ångestrelaterade störningar förr men jag är övertygad om att de flesta idag skulle ha kunnat undvikas om det bara riktades annat fokus på ideal och normalisering. För Galen Pannan ser det bara värre och värre ut för varje år.

Notera att hennes huvud är bredare än midjan, bilden är manipulerad. Ansvariga säger så här;

”For over 42 years we have built a brand based on quality and integrity. After further investigation, we have learned that we are responsible for the poor imaging and retouching that resulted in a very distorted image of a woman’s body. We have addressed the problem and going forward will take every precaution to ensure that the caliber of our artwork represents our brand appropriately.”

Det är alltså en strävan efter att se så smal ut som möjligt och jag tror att många idag blir hjärntvättade av att hela tiden få dessa bilder framför sig. Att många tycker det blir vackert. Särskilt stora klädföretag och populära märken tycker jag har ett ännu större ansvar att försöka framgå med något sorts gott exempel, inte bidra ännu mer till den förvridning av ideal som hela tiden idag framstår av media.

Det är idag inte särskilt accepterat på en arbetsplats att ha egenheter. Arbetsgivare borde bli bättre på att ta vara på alla originella personer och se att de faktiskt har mycket att bidra med, det är trots allt inte "störningen" som personen är utan en individ med styrkor och svagheter som alla andra.

Hemligheter

Av , , Bli först att kommentera 0

Galen Pannans liv är byggt av hemligheter och det är en sådan naturlig del att få vet vem denna är egentligen.

Ikväll berättade jag för en vän, en nära vän, om att vara annorlunda och att försöka passa in. Det var svårt att prata om och det verkade svårt att ta in för den som lyssnade. Det blir ännu jobbigare då inte många verkar ta min historia på allvar eller avfärdar det som "vad som helst någonting-någonting".

Ibland är hemligheter bara jobbiga, det skulle underlätta om alla visste allting men ibland är det bra, för att alla har fördomar på något sätt. Det tar tid att ta bort det här och jag kan inte göra mer än informera mina egna erfarenheter, mina egna tankar och åsikter.

Jag vill att andra ska förstå mer, veta mer.

1-2 per 1000. Inte så ovanligt men inte heller så vanligt att veta är en självklarhet.

Presentation

Bor: Umeå för det mesta, men är en resande människa.

Dröm: Att alla var lyckliga(det är en dröm).

Negativt: Alla program på tv som visar hur man blir bättre på olika sätt, man är väl bra som man är. Blir lite ledsen av program som ska utstråla ideal, ALLA ÄR OLIKA.

Positivt: Sol, kärlek, musik, natur, väder, familj, vänner..

Färg: Grön eller blå.

Vinter eller sommar: Båda har sin charm, i slutet av sommaren vill jag få vinter och tvärtom.

Favoritmat: Husmanskost men få maträtter slår palt.

Så; En helt vanlig människa.

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
  • Inga kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se