Sportpinsamhet 1.

Alla som känner mig vet att jag inte har så stort intresse för sport. Visst är det kul när det är en spännande match av nåt slag men utan att ni idiotförklarar mig så är det nästan lika roligt att se reklamen på sargen. Och nu är det ännu mer intressant när sargreklamen ändras under matchen :-).

Och avsaknaden av idrottsintresse har det ställt till en del pinsamheter under resans gång och jag kommer inte att berätta alla men någon kan jag i all fall bjuda på. Kommer kanske fler sedan. Och varför jag kom på denna händelse just nu är att den har tydlig koppling till handboll som nu pågår.

För nu ganska många år sedan gick jag en längre kurs. Vi höll till både i Stockholm och i Göteborg. Det ingick i en komplett diplomutbildning men man kunde också ta enstaka kurser. Så det var rätt spännande varje gång en ny delkurs startade med några nya varje gång.

Denna gång var vi i Göteborg och det var rätt många nya och vid första fikarasten så samlades alla runt bordet och man började resonera om handboll. Särskilt en person ställdes många handbollsfrågor till. Och det syntes att han hade bättre koll på sporten än många andra. För att liksom komma in i samtalet (fast det inte kändes som mammas gata precis) så tänkte jag att jag ställer en fråga.

 – Spelar du handboll, blev min enkla fråga. Så där lagomt diskret tänkte jag och man ska inte direkt utmana att jag inget kan om handboll eller är ointresserad av sport. Men det skulle visa sig ganska snabbt att min fråga förrådde mig direkt. Det kändes lite konstigt runt bordet och man tittade på mig.

Den jag ställt frågan till tittade också på mig och skrattade till lite och svarade hövligt: – Jo litegrann, sa han och log. Det var en lite underlig dragning på litegrann så jag valde att avvakta med nästa fråga. Minns inte riktigt men jag tror det var rastens slut som kom till min undsättning från pinsamheten och fokus hamnade istället på återförsäkringsproblematiken som var en del av kursens ämne den gången.

På kvällen ringde jag i alla fall till min sportkunnige då 12 årige son och frågade vem det kunde vara. Han bad mig beskriva hur mannen såg ut. Och redan på beskrivningen hade min 12 åring klart för sig vem det var. Men det måste vara Peter Gentzel du menar, svarade han. Lyckligtvis hade jag med mig deltagarlistan och mycket riktigt Peter Gentzel var en av deltagarna. Då förklarade sig den underliga dragningen på ”lite”. Och dagen efter följde jag faktiskt honom till en match. Men fråga mig inte vilket lag de spelade mot  🙂