Mustaschkampen

Visst är det kul när det händer något utöver de vanliga. Måste erkänna att jag inte följt med så där väldigt mycket kring Gerts och Roberts vandring, men min hustru däremot har följt händelseutvecklingen rätt ingående. Därför tyckte hon att jag som inom en inte allt för avlägsen framtid riskerar att hamna i prostatastatistiken skulle passa på att möta Gert Fylking och Robert Aschberg. Hon till och med lovade att stå för transporten. Jag måste erkänna att några argument mot att gå mellan V. Sjulsmark och Åkullsjön hade jag på lager, men jag insåg att de skulle stå sig slätt när min hustru redan bestämt mig. Sagt och gjort med en fylld vattenflaska åkte vi iväg. Någon dryg kilometer från Sjulsmark hann vi ikapp sällskapet Fylking och Aschberg. Jag hade nog i min fantasi inbillat mig att det skulle vara flera från kommunen som uppmärksammat tilldragelsen, men döm om min förvåning där gick de alldeles ensamma förutom de två följeslagarna Daniel och Emil som följt med hela vägen.
Min hustru passade på att ta några bilder av oss, och lämnade mig åt mitt öde. Det visade sig att både Gert och Robert var två trevliga herrar, så promenaden till Åkullsjön hann aldrig bli långtråkig. Däremot upptäckte jag redan efter någon kilometer att jag glömt vattenflaskan i bilen. Av naturliga skäl gavs mycket tid till samtal under promenaden, Gert hann med att ge mig en företagsidé. Han förslog också att vi skulle äga hälften var. Det är för närvarande för tidigt att avslöja vad det handlar om men så mycket kan jag säga att går det som vi planerat blir det åtskilliga arbetstillfällen i kommunen. Robert å sin sida imponerades av de låga fastighetspriserna och de många lite underliga byanamnen. En extra eloge vill jag skicka till min hustru som någonstans i trakten av Häggnäs körde upp oss och levererade den glömda vattenflaskan, för en otränad man kan jag försäkra att det var en gudagåva.
Stärkt av lite vatten så gick promenaden vidare och i trakterna kring Bjärnsjöå gjorde sällskapet stopp för lunch. Det visade sig att markpersonalen åkt ända till Bygdsiljum för att köpa mat åt sällskapet. En norrländsk lasagne stod på menyn och alla verkade nöjda över att få ta igen sig en stund och äta lite mat. Här dök så min hustru upp igen efter en snabbresa till Robertsfors och hade med sig lite gåvor från Konsum och OKQ8. Vad kassarna innehöll vet jag inte men de såg relativt tunga ut och Robert som var mottagare, blev jätteglad för i en av kassarna fanns vad han utryckte den enda ost värd namnet, att det var en Västerbottenost behöver kanske inte nämnas. Han utryckte sig ungefär så här ’jag har smakat massor av ostar från stora till små gårdsmejerier men inget går upp mot riktig Västerbottenost.’ Lite rullströmming lyfte han också upp och såg frågande ut, men efter en kort förklaring att det inte var surströmming, så såg han fram emot kvällen. Här slutade så min vandring med dessa hedersamma herrar, tyvärr glömde jag att fråga Gert om hur han får material till alla fredagsfräckisar. Jag önskade alla lycka till och satte mig i bilen för hemfärd.

Är det någon som undrar vad jag har för uppfattning om screening för att upptäcka cancer hos män. Svårt att som lekman kunna göra den bedömningen men nog känner jag igen argumenten mot screening samma argument användes när mammografin diskuterades.
Har också svårt att förstå argumentet att vi skulle bli särskilt oroade, jag är övertygad om att de flesta män i övre medelåldern redan går och oroar sig för just prostatacancer. Det är trots allt den vanligaste cancerformen i Sverige tätt följt av bröstcancer.
Jag är dessutom övertygad om att vi män faktiskt kan hantera den information som är nödvändig vid ett PSA test. I övrigt är jag för dåligt insatt i hur bra eller dåligt ett PSA test verkligen är. Men på cancerfonden hemsida finns det mera information att ta del av.
Det var det långa svaret och det korta svaret blir, självklart ska vi införa generella PSA test för män.
Nu kom jag ihåg en sak till Robert Aschberg och Gert Fylking hälsade och tackade Konsum och OKQ8 för gåvorna.