Vad håller på att hända?
Föräldrar till elever på Tundalsskolan inbjöd alla politiker i Barn & utbildningsnämnden och gruppledarna till diskussion angående de förslaget om klassförändringar onsdagen den 4 november. Ett mycket intressant möte där engagerade föräldrar berättade om sin oro för sina barn. Man upplevde att nu när man äntligen kände att den nya organisationen med ett högstadium satt sig och fungerat bra, kommer beslutet att riva upp klasserna igen väldigt olyckligt. Personligen upplevde jag kvällen intressant med ett lugnt och kreativt diskussionsklimat. Ett stort tack till de som arrangerade mötet och ett särskilt tack till Anna-Lena Göttfert för den intressanta och genomarbetade inledningen.
Tyvärr så var jag själv lite försenad på grund av ett annat möte och hann inte höra hela Anna-Lenas inledning men hon lovade skicka det på mail till mig.
Nu till det som jag blev bekymrad över.
Till mötet kom endast två politiker, undertecknad och Patrik Nilsson. Med andra ord så fanns bara delar av oppositionen representerad med två Socialdemokrater. Var fanns alla andra?
Jag kan förstå om man som fritidspolitiker inte kan vara närvarande på alla möten, men alla centerpartister kan inte ha förhinder samtidigt. Att ingen representant för majoriteten fanns närvarande måste vara en stor besvikelse för arrangörerna.
Centerpartiet som ledande för majoriteten har ett stort ansvar att faktiskt kunna vara ute och möta medborgarna.
Var fanns Marianne Wikström Ordförande i Barn och utbildningsnämnden?
Var fanns Lars Bäckström Kommunalråd?
Var fanns Åsa Lundström ledamot i Barn och utbildning.
O.s.v.
Är detta den nya centerlinjen, så lite handlingar som möjligt till sammanträdena och undvik debatt genom att utebli. Allt för att slippa debatt, har man inte hört kritik finns den inte.
Jag tycker att det känns skrämmande och fegt när politiker i ledande position inte kan möta upp till medborgares önskan om dialog. Jag har använt liknelsen tidigare men den känns ännu mera angelägen efter en sån här kväll. Det finns djur som gömmer huvudet i sanden när fara hotar, för ser och hör man inte faran/kritiken så finns den inte.
Jag tycker det är dags att majoriteten med centern i spetsen lyfter huvudet och börjar ta till sig argumenten och kritiken, ännu finns tid till förändring.
Som fritidspolitiker ges inte mycket tid till att vara ute i verksamheterna, därför så mycket viktigare att faktiskt möta upp när föräldrar arrangerar möten och vill träffa oss för dialog.
Så länge jag är politiker kommer jag att arbeta för att vara ute bland medborgare så mycket som det bara är möjligt, jag vill vara med i den dialogen, den är en förutsättning för bra och kloka kommunala beslut.
Senaste kommentarerna