Barn och utbildningsutskottet har vid sitt senaste möte beslutat om gratis körkortsutbildning vid Jenningsskolan för alla ungdomselever som börjar under höstterminen 2011. Beslutet var inte enigt utan centerpartiet valde att rösta emot. Vi Socialdemokrater ser körkort som en naturlig del i ungdomars möjligheter både i en framtida arbetsmarknad och i ett framtida boende. Självklart hoppas vi också att attraktionskraften för Jenningsskolan ska öka.

Varför centerpartiet valde att rösta emot är för mig en gåta, men en av förklaringarna var att man i stället ville höja kvalitén. För mig utesluter det ena inte det andra och vi beslutade också i enighet att begära en ombudgetering av pengar för att ge skolan möjlighet att arbeta med kvalitetsfrågorna. Men trots det sa man nej till körkortsutbildningen. Ett märkligt ställningstagande, en misstanke om surhet kring nederlaget av nedläggningsförslaget slår mig onekligen. Jag trodde i min enfald att vi utifrån de fullmäktige sagt tillsammans skulle arbeta för en utveckling av skolan. I stället kommer fortfarande argumenten som lanserades så felaktigt i fullmäktigedebatten om skolan, för dyr, elever vill inte gå där, o.s.v. Den frågan är för mig avgjord av fullmäktige och ska de argumenten upp igen, måste man i så fall få fullmäktige att ändra sitt beslut. I B&U utskottet är uppdraget klockrent vi ska arbeta för en utveckling av skolan, det känns också som vi äntligen har fått ett arbete i Barn och utbildning som faktiskt arbetar i den riktningen. Tyvärr lyfte man inte många fingrar för att utveckla skolan i den förra majoriteten.

Slutligen en kommentar kring Lars Bäckströms blogg där han påstår att vi ville satsa 700 000:- mindre till äldreomsorgen i budgeten. Det är bara delvis sant därför att vi inte ville satsa några pengar som inte fanns. Eftersom Lars självmant hade räknat fram att den besparingen skulle vi göra på den nya upphandlade städorganisationen och som han så generöst ville satsa på äldreomsorgen. Redan då insåg vi att den besparingen var luft. I dag vet vi att vi fortfarande städar med vår egen organisation och någon besparing är inte att räkna med. Det visar i stället på den övertro som framför allt Centern med Lars i spetsen har på upphandling och privata aktörer i den offentliga verksamheten. 

När vi diskuterade vad vi skulle ha för vision och vad vi skulle marknadsföra, var vi väl medvetna om att texten på vår skylt förmodligen skulle upplevas kontroversiellt av några. Det var med andra ord inte någon slump eller misstag att det faktiskt står som det gör. Tanken var att det skulle skapa debatt och diskussion, kanske även provocera i viss mån. Så långt kan vi konstatera att vi varit lyckosam. Till och med stora Stockholm har reagerat, inte minst visar det sig i Malin Siwe ledare där hon anropar Robertsfors. Det är självklart så att det är provocerande för en storstadsbo att en liten kommun som Robertsfors påstår sig vara bättre än dom. Hennes huvudbudskap är att vi skulle göra felaktiga satsningar på grund av dålig självbild. Inget kan vara mera felaktigt, de flesta politiker är fullt medvetna och ansvarskännande kring den kommunala ekonomin. Vi bygger inte stora dagis som står tomma bara för att vi tror att folk ska flytta in. Däremot är jag övertygad om att flertalet av Robertsfors kommuns medborgare har valt Robertsfors för att man trivs och vill bo där. Kort sagt man valde Robertsfors eftersom man ansåg det vara det bästa alternativet utifrån sin egen situation. Jag tror inte man generellt väljer det näst bästa.

Till Malin Siwe vill jag säga, välkommen upp till Robertsfors så ska jag guida dig runt och visa på en plats som ni i Stockholm inte kan konkurrera med. En plats där du kan parkera din bil och inom en radie på cirka 100 meter har du två livsmelesaffärer, två banker, Apotek, Arbetsförmedling, Färsäkringskassa, Systembolag, Begravningsbyrå, Bensinstation, Redovisningsbyrå, Gatukök, Blomsterhandel, Klädaffär, Restaurang, Hotell, Biograf, Tyg och sybehörsaffär m.m. Skulle vi utöka med några hundra meter till så innefattas även kommunhus, Järnaffär, sportaffär, en restaurang till, o.s.v. Man skulle lite motsägelsefullt kunna säga att i glesbygdskommunen Robertsfors har vi det väldigt centralt.

Till sist ska vi självklart också erkänna att även om vi är bäst finns det förbättringsområden. Jag skulle till exempel gärna se att våra kostnader kunde sänkas till Stockholmsnivå för t.ex. kollektivtrafik med 34-30% för de åkande, eller att vår kommunalskatt kunde sänkas med 3 kr. Då kunde kanske våra medborgare tillbringa några semesterdagar i den stora staden, att åka till "landet" känns kanske av naturliga skäl inte särskilt meningsfullt för en medborgare i en glesbygs/landsortskommun.

Till sist är det inte alltid så att jag så helt och fullt intsämmer med den politiska chefredaktören på VK men i hans artikel http://blogg.vk.se/nordebo/2011/02/03/ta-ingen-skit-robertsfors-208364 tycker jag att han belyser problematiken på ett lysande sätt.

 I den senaste nyhetsrapportering har jag särskilt fångats av två saker, Sveriges bästa kommun och hur enkelt man löser problemet med de höga elpriserna. Om vi börjar med elpriserna, kan man konstatera att den direkt ansvarige ministern Maud Olofsson direkt skjuter frågan tillbaka på oss abonnenter, det är bara att spara och investera i energiåtgärder (Det har hon själv gjort).

För mig är det ett nästan oförsvarligt enkelt sätt att skjuta frågan ifrån sig, har inte de politiska besluten någon betydelse i sammanhanget? Kan inte hon som minister åtminstone försöka att analysera den verksamhet hon är satt att ansvara för, finns det inget inom den avreglerade el-marknaden som kanske har gått snett? Hur höga privata vinster ska staten tillåta inom en näring som vi alla är så beroende av? För övrigt undrar jag över hur hon kunde tilläggsisolera och byta fönster redan på 70-talet, mig veterligen bodde inte Maud Olofsson i vår kommun då. Nu kan det kanske ses som en felsägning där tungan gick före huvudet, men vist börjar det bli lite väl ofta? Nu är det i och för sig ointressant, sanningen är att de flesta som kan har redan genomfört dessa så kallade energiåtgärder och för de som inte har kunnat av ekonomiska eller andra skäl, är det knappast någon tröst att från ministerhåll få höra att ni får skylla er själv.

Sveriges bästa kommun år 2020 har också varit en källa till diskussion. Inte minst sedan folkpartiets Magnus Forsberg gått ut och velat ta ner skylten. Personligen kan jag tycka att det är roligt när något så viktigt som visionen för framtiden skapar diskussion. Det som gjorde mig beklämd var ledaren av Malin Siwe i Expressen där hon i stort sätt sågade möjligheten för kommuner som Robertsfors att överleva. Hennes ledare är så bra kommenterad av Minna i hennes blogg http://blogg.vk.se/Minnalainen/2011/01/26/robertsfors-har-mottagit-ditt-anrop-malin-siwe-207236 så den fodrar knappast någon ytterligare kommentar från mig utan jag instämmer bara i Minnas blogg. Däremot gör det mig lite bekymrad att det inte är riktigt rumsrent att ha en vision om att kommunen ska bli bäst i Sverige. Västerbottens landsting har som vision att ha värdens bästa hälsa, vilket inte rönt samma uppmärksamhet. Är det den gamla jantelagen som spökar eller tycker man uppriktigt att man bor i en så dålig kommun att det är lika bra att ge upp? Personligen bor jag redan i Sveriges bästa kommun även om det finns förbättringsområden. Ska försöka utveckla detta i kommande bloggar. 

Visst är det trevligt med en vit jul och så vidare men måste det vara så fruktansvärt kallt och så länge? Det är inte utan att det varit lite väl mycket vinter ett tag, trots det så har jag en skoterkörande son som önskar mera snö, och visst, får jag välja tar jag gärna lite mera snö, bara jag slipper kylan. Men inget ont som inte har något gott med sig, vi har ett samtalsämne som alltid fungerar och engagerar. I går kväll avnjöts en traditionsenlig god och trevlig julgröt på bygdegården i Bygdeå som Bygdeå S-förening anordnade. En trevlig tradition som har kunnat leva rätt länge, jag vet faktiskt inte när den började men att Eva Jonasson och Sikeå S-förening var något av initiativtagare i början på 2000 talet tycks jag minnas.

Läste en vad jag förstår unik ledare i VF nu på morgonen, unik eftersom den faktiskt gav beröm åt Fredrik Reinfeldt men som utjämning fick Carl Bild bära kritiken. För egen del håller jag nog med Lena Sandlin, Fredrik Reinfeldt handlar helt rätt genom att inta en lugnande attityd och inte som Carl Bild gå ut och skrika vargen kommer så snart något händer. Men lite orolig blir jag dock när jag läser artikeln om bombdådet och får veta att svensk polis ska ta hjälp av FBI. Varför just FBI och USA, där just terroristhanteringen i stort sett hamnat helt utanför vad man kan kräva av en rättstat och demokrati. Kan det verkligen vara sådan brist på den typen av specialister, nog borde det finnas någon mera neutral hjälp att tillgå. Varför har vi med en borgerlig regering så lätt för att söka hjälp och allians med just USA? Jag har för mig att just USA är ett av huvudmålen för terrorism.  

Men den fråga som vi alliansfria Svenskar borde ställa oss är, varför har Sverige blivit intressant för eventuell terrorism?  

Så har vi avverkat mandatperiodens sista kommunstyrelse. Ett sammanträde med ovanligt mycket samförstånd och egentligen ingen punkt där åsikterna gick isär. Däremot hade vi en del kreativa diskussioner där besluten blev att återremitera för ytterligare klargöranden eller diskussion. Kommunstyrelsens deltalgbudget var ett sådant exempel, i stället för att fördjupa oss i detaljer valde vi att anta förslaget men gav i uppdrag till kommunchef att återkomma till nästa styrelse med förslag på hur vi skulle få den i balans. Det fanns nämligen en brist på 600 000:-. Även en begäran från barn och utbildningsnämnden om förstärkning av resurserna 2011 valde vi att återremitera med ytterligare klargöranden kring deras ekonomi för 2011. Nu blir det den nyvalda styrelsen som får brottas med dessa problem. Det känns också vettigt utifrån att det faktiskt är den nya styrelsen som ska administrera nästkommande år och då bör det också få möjlighet att välja hur det ska gå till.

Tittar man bakåt så har denna mandatperiod varit relativt stormig där skillnaden mellan främst rött och grönt varit i fokus.

Jag tänker då på t.ex. frågor som Nysätragården, Städorganisationen, Badhus, Ungdomsverksamheten m.m där diskussionerna om privatisering varit starkt i fokus. Men ingen glömmer heller förstås diskussionerna om Jenningsskolans. Gemensamt för dessa frågor var den fullkomliga bristen på underlag, många gånger byggde argumentationen från främst Centern på fördomar och en tro utan saklig underbyggnad. Inte minst visar hanteringen av städorganisationen detta. Vi Socialdemokrater valde att ta strid om dessa frågor och med facit i hand kan vi konstatera att vi hade rätt. Inte minst visar valresultatet detta. Bortser man från dessa frågor kan man dock konstatera att samarbetsklimatet varit relativt bra.

 Nu ska nya politiker ta över och inte att förglömma en ny stark politisk majoritet. Vi ska komma ihåg att det var länge sedan det fanns en så stark majoritet i Robertsfors kommun. För oss Socialdemokrater och mig personligen känns detta väldigt spännande, men också en aning nervöst, självklart finns det förväntningar och ibland går det inte så snabbt som man önskar. Men jag är övertygad om att med det lag vi föreslår fullmäktige, har vi goda förutsättningar, att lyckas göra Robertsfors kommun till Sveriges bästa kommun.