Så har då alliansen bekänt färg vad gäller Norrbotniabanan. Förra veckan hade riksdagsledamöterna en möjlighet att rösta igenom en start av Norrbotniabanan men alliansföreträdarna valde att rösta ned förslaget. Nog minns jag valrörelsen där samtliga riksdagsföreträdare oavsett partifärg lovad byggstart. Nu har man alltså bekänt färg, trots att EU har lovat en stor del av finansieringen säger alltså alliansföreträdare nej.
Kommunfullmäktige, Åkullsjöns skola
Som väntat var den stora frågan vid fullmäktige Åkullsjöns skola. Det kanske lite märkliga var att debatten inte i huvudsak handlade om värdet av en skola i Åkullsjön utan främst handlade om ungdomsgymnasiet. I min enfald trodde jag att kvalitetsfrågor skulle vara den hetaste frågan men där bedrog jag mig. En annan märklig sak var att efter en lång debatt går oppositionsrådet upp och säger ”vi verkar inte få någon majoritet för vårt förslag så därför föreslår jag återremiss”. Varför man ville återremitera var en aning luddigt, men lite krystat föreslog man att utreda vad skolskjutsarna skulle innebära.
Jag är ganska övertygad om att oppositionsrådet var medveten om att i uträkningen av den besparing som kansliet gjort hade man tagit hänsyn till ökade skolskjutsar, om inte annat borde den centerpartistiske ledamoten från Barn och utbildningsutskottet kunnat informera centergruppen om detta.
En inte allt för svag misstanke började gro om att det egentliga skälet till återremissen inte var att man ville ha ytterligare information, utan endast ett sätt att förhala ärendet.
En återremiss med tredjedelsmajoritet är en demokratisk rätt och möjlighet för minoriteter i politiska församlingar, för att ärenden inte ska kunna forceras fram utan riktiga underlag.
Om min misstanke är riktig är det onekligen ett sätt att via formalia hindra en demokratisk process och då får man tyvärr se politik från sin sämsta sida.
Läser för övrigt i Lars Bäckströms blogg att vi skulle fullfölja något vi började för 6-7 år sedan och han avslutar med att skriva att det är bättre att tänka först och handla sedan.
Ett sådant uttalande blir för mig en paradox, om det han skriver skulle vara sant har vi tänkt i 6-7 år och nog måste det vara dags att handla i så fall. Nu är den typen av uttalande ganska typiskt för Lars, han borde kanske tänka först och skriva sedan.
Nu är hans uttalande dessutom inte sann, vi trodde faktiskt i inledningen av budgetprocessen att vi inte skulle behöva röra skolstrukturen, men tyvärr så började vi mera och mera desto längre in i budgetprocessen vi kom, att inse nödvändigheten av att förändra skolstrukturen.
Därför blev också förslaget från B&U att flytta alla årskurs 6 och årskurs 5 i Åkullsjön till Tundalsskolan. Men eftersom den nya läroplanen talar sig varm om att hålla samman stadierna så tvingades vi att ändra strategi och därför lyftes förslaget om 4-6 i Åkullsjön.
Historiebeskrivning och ambulans
Jag måste erkänna att jag kände en viss ”okunskap” när jag läste i Moderaternas nya historiebeskrivning. Var det någon annan än jag som levde i den värld där moderaterna historiskt faktiskt varit emot allmän rösträtt, eller var det bara jag som trodde att Moderaterna varit emot i stort sett alla sociala reformer som genomfördes på 1900-talet.
Det brukar visserligen heta att segraren i ett krig också skriver historiebeskrivningen, men mig veterligen har det inte varit något krig i Sverige, att då ta sig rätten att skriva om historien med direkta osanningar, visar för mig vad moderaterna egentligen står för och tyvärr spär det på politikerföraktet. Väljarna borde kunna kräva av ett stort etablerat parti att man inte med berått mod går ut med osanning.
För övrigt har de lokala diskussionerna främst handlat om ambulanserna i Robertsfors och inlandet. Jag konstaterar självklart att det är alldeles åt skogen att vi inte ska ha råd med en stationerad ambulans i varje kommun. Men vi ska skjuta på rätt mål. I det här fallet är landstinget mera en budbärare än verkställare. Alla borde ställa sig frågan varför lägger man dessa förslag? Inte är det av illvilja eller någon tro att vi människor i glesbygden är mindre värda, utan det är en ren prioritering utifrån pengar. Vem är det då som står för pengarna? Främst är det givetvis skattebetalarna men staten är en lika stor tillskjutare av medel, dessutom skapar staten en mängd regler och lagar som kringgärdar möjligheterna till prioriteringar för kommun och landsting. För landstinget har lagen om offentligt val varit en starkt hämmande lag för landstinget att prioritera. Vi borde kanske i stället för att slå på budbäraren ifrågasätta om det är viktigare för oss medborgare i glesbygd att kunna välja vårdgivare än att vi garanteras en vård på samma villkor oavsett var vi bor.
Med andra ord, kritisera den som faktiskt ställt landstinget inför denna svåra uppgift i stället för att skjuta budbäraren.
Håkan Juholt
Nog är det en märklig tid vi lever i, är det någon som upplevt ett sådant mediedrev som varit den senaste tiden. Håkan Juholt har fått springa gatlopp för att han ”bidragsfuskat” enligt så kallade initierade källor som det så vackert heter. Enligt de första medierapporterna skulle Håkan ha gjort ett klart regelbrott när han ansökte om bidrag till de dubbla boendekostnaderna. Denna anklagelse valsade runt i media en hel vecka innan det faktiskt i någon underrubrik konstaterades att det kanske inte fanns några klara regler. Skulle Håkan välja att avgå är han den första partiledare som tvingats avgå för att ha brutit mot regler som inte finns.
Ännu märkligare blir det när media i nått försök att bibehålla sin egen heder försöker göra hela frågan till en moralisk fråga.
Jag tolkar det så att först bygger man upp en stämning och en bild av Håkan som en fuskare. När det är klart fortsätter man bygga en bild av att väljarna skulle kräva Håkans avgång.
Men vad är egentligen sant i allt detta mediebrus. Vi kan nog klart konstatera att fusket mot hyresbidragsreglerna kan det inte vara frågan om när det inte finns några regler. Den andra frågan om väljarna skulle kräva Håkans avgång är egentligen ointressant, det är i så fall medlemmarna som ska kräva detta. Väljarna har sin chans eller möjlighet vid valurnorna och kan rimligen inte avsätta en ordförande i en organisation som man inte är medlem i.
Fiffel är aldrig rätt, men fiffla kan man endast med regler. Däremot kan man givetvis ifrågasätta om det är moraliskt riktigt eller inte. Men då ska samma moral gälla för alla politiker.
För egen del var jag väldigt glad när vi fick en partiledare som framförde en tydlig Socialdemokratisk politik, och i min värd har inte det på något sätt förändrats. För mig har inte den senaste tidens mediedrev gjort att jag förlorat förtroendet för Håkan, utan kanske tvärt om, klarar han denna mediestorm är han värd all aktning.
Sommar och reflektioner
Så har då livet börjat återgå till det normala efter en helt fantastisk sommar. Sällan har en sommar varit så arbetsfri, jag passade faktiskt på att bortse från de flesta av alla måsten och avnjöt sommaren i stor utsträckning i min hammock, med att avverka ett inte försumbart antal böcker. Några reflektioner har jag dock från sommarens händelser. Vid ett avbrott i slappandet åkte vi ner till Norrtälje, en jättefin liten stad i Roslagen som nog kan betraktas som en liten pärla i Sverige, väl värd ett besök. Lite smolk i bägaren blev det dock när man upptäckte alla skyltar om motortrafik förbjuden. Tydligen har man ett revirtänk som för en norrlänning ter sig nästan absurt. Till exempel verkar det svårt att samsas om bryggor, utan varje sommarstuga har sin egen.
I Norrtälje såg jag också en SUV (stadsjeep) som fick mig att fundera, här köper man en bil avsedd för lite tuffare körning på oländiga vägar och terräng, men sätter på däck avsedda för motorväg (45 profil). Vad har man då skapat? En bil som inte egentligen fungerar bra någonstans. Men det är förmodligen snyggt!!
En annan reflektion var när Jonas Sjöstedts lanserades som partiledarkandidat och VK utropade honom till tidigare knarkare, eftersom han i femtonårsåldern hade provat marijuana. I min värld gör det honom inte till knarkare, han har säkert provat sprit också och hemska tanke han kanske har kört för fort, inte gör det honom till alkohollist och trafikfara för den skull. Nu hoppas jag utan att veta något om de andra kandidaterna att Jonas får ta över, han verkar för mig som en fantastisk duktig politiker.
Sommar och sol
Så har vi kommit in i semestertider och hittills kan vi nog känna oss rätt nöjda med sommarvädret, även om jag i går mötte fyra genomblöta fiskare som överraskats av en av sommarens hittills få regnskurar. För fiskarna var det säkert både lite snopet och blött, men de kan säkert hoppas på fler tillfällen med bättre väder, för växtligheten var det nog däremot nödvändigt med lite regn.
Även om man har semester är det svårt att helt koppla bort politiken, inte minst när våra partitoppar från Almedalen försöker visa sig på styva linan. I år är det främst ett uttryck som fått mig att reagera ”avsossefiering” , vad menar Maud Olofsson med de uttrycket? För mig verkar ett sådant uttryck som att svenska folket skulle behöva någon form av avprogrammering. Skulle de välfärdssystem socialdemokratin byggt upp, måsta avsossefieras vad blir då kvar? Det finns en annan bloggare som sammanfattat frågan på ett mycket bättre sätt än vad jag orkar göra i sommarvärmen därför hänvisar jag till den.
http://sarakarlsson.wordpress.com/2009/05/16/avsossefiering/
Ha en fortsatt skön sommar.
Nolia
Hade förmånen att besöka skogs Nolia i helgen. En alltid lika intressant tillställning först och främst grundat på ett genuint teknikintresse, men också en barnslig fascination av stora maskiner. Utan tvekan fick jag valuta för besväret att ta mig dit. Men det är inte bara detta intresse utan hela upplägget med mindre tyngd på kommers och mera information om produkter och nyheter som gör skogs Norlia till ett betydligt trevligare arrangemang än den ordinarie mässan. Att sedan ett antal damer förklädda till plantor sjöng och tackade mig för min insats för skogsforskningen gjorde inte besöket mindre minnesvärt. Är man sedan en inbiten kaffedrickare och korvälskare är det rena paradiset.
Sista fullmäktige före sommaren har också avverkats, utan större komplikationer. Att däremot de kommande åren blir tuffa är ingen överdrift. För Barn och utbildning täcker inte intäktsökningen löneökningarna, vilket självklart innebär besparingar. Samtidigt har vi sagt att vi ska satsa på kvalitén och öka insatserna för barn med särskilda behov. En synnerligen knepig situation men inte helt omöjlig, inte minst skolverkets granskning visade att det inte främst är resurserna som brister utan mycket av våra problem ligger i det organisatoriska. Lite smolk i bägaren blev det när centern ville återremitera ett ärende för att några rader i ett dokument försvunnit, det är första gången mig veterligen vi återremitterat ett ärende för redaktionella ändringar man kan fråga sig vad det tjänar till. Nog har vi viktigare frågor att diskutera än att skicka ärenden åt och fram för att fylla i en textrad.
Budget
Cykel och gångvägen mellan Robertsfors och Sikeå är äntligen påbörjad. Jag kan bara instämma i alla andras glädjeyttringar, men kan också konstatera att ibland tar det tid. Jag konstaterar också att det tagit minst femton år och fem kommunalråd innan start. Vad lär man sig av detta? Först och främst att politik ibland tar onaturligt lång tid, men också att småkommuner ibland måste tjata sig till förändringar, men framförallt, ge aldrig upp.
I övrigt rullar det politiska livet vidare, vid senaste kommunstyrelsen var nog den största frågan hur de krympande intäkterna ska läggas ut de närmaste tre åren. Det råder ingen tvekan om att det är en tuff framtid vi går till mötes. Vi Socialdemokrater föreslog en skattehöjning med 40 öre för att kunna även inrymma en del satsningar och förbättringar. T.ex. inom skolans område att förbättra elevernas resultat och att förskolan och barn med särskilda behov ska prioriteras m.m. Även inom sociala området vill vi bl.a. skapa ett boende för personer med funktionsnedsättning och öka personaltätheten inom äldreboendena. Självklart kommer vi att tvingas prioritera även vid en skattehöjining eftersom kostnaderna stiger mera än inkomsterna.
Detta sa oppositionen nej till och i stället föreslog man att tära på det finansiella målet eller med andra ord, inte återställa det egna kapitalet. Vad dom ansåg om vårt förslag till prioriteringar framkom inte mera än att dom utryckte kritik Glädjande nog reserverade sig endast moderaten Kenneth Isaksson vilket ger förhoppningar om en djupare diskussion inför fullmäktige.
För mig är det självklart att man inte bara kan spara sig ur en kris utan det måste även finnas möjlighet till satsningar. Ett företag som går dåligt kan knappast spara sig till bättre resultat utan måste också vara offensiva. För oss i Robertsfors kommun gäller det att samtidigt som vi ska använda resurserna så klokt som möjligt ska vi också forma en attraktiv kommun som så många som möjligt vill bo i. Vi ska som alla vet vara Sveriges bästa kommun 2020.
Voteringar
Så känns det som att sommarn är på gång, inte helt fel efter en kall vinter. Tyvärr så känns det inte som att det nalkas någon vår eller sommar för alla de nyutslagna människor som drabbats av sjukdom eller arbetslöshet. Men Svenska kyrkan ska ha heder åt att man uppmärksammar dessa orättvisor och att människor faktiskt far illa. Märkligt bara att vi har en regering som så hårdnackat tror att man kan tvinga sjuka till arbete eller att arbetslöshet helt beror på den enskilde. Däremot är det tydligen helt legitimt att som företagare anlita arbetslösa (tvingas av arbetsförmedling) till meningslösa arbetsuppgifter och tjäna pengar på orättvisan. Med andra ord det är bättre att förslagna företagare tjänar pengar på arbetslösa och sjuka än att de drabbade har rimliga levnadsvillkor.
När det gäller vår egen kommun har vi kommit i en situation där centerpartiet voterar och reserverar sig som aldrig förr. Man skulle kunna tolka det som att vi har mycket att vara oense om, men det märkliga är att man ändrar sig mellan de olika beslutsnivåerna, med t.ex. votering och reservation i både utskottet och kommunstyrelsen men med helt olika innebörd.
Det är givetvis fullt legitimt att ändra sig, men den känsla jag får efter de första fyra månadernas alla voteringar och reservationer, är att det är viktigare att påvisa olikheter än att företräda det bästa för kommunen.
Votera gör man normalt när man känner att ordförande gjort en felaktig bedömning av acklamationsomröstningen (Ordförande avgör utifrån hur många som säger ja eller nej) eller vill ha tydliggjort hur varje enskild ledamot röstar. Reservera sig gör man normalt när man tycker att frågan är principiellt viktig och vill markera sin avvikande uppfattning.
Om detta är ett aggressionsuttryck efter det dåliga valresultatet eller ett allmänt principiellt motstånd till en vänstermajoritet låter jag vara osagt. Men nog borde man tänka efter varför man är förtroendevald och vad som är en förtroendevalds viktigaste uppgift.
Tung högerfot
Så har man från rättsväsendet konstaterat att jag är en person med alldeles för tung högerfot.
I dagens VK och VF finns att läsa att en framträdande politiker i Robertsfors kört för fort. Om någon undrar så var det undertecknad som stod för lagöverträdelsen. Inte är det utan att man känner sig en aning skuldmedveten. Till mitt försvar kan sägas att resan gick från Norrtälje och väldigt många skyltar var igensnöade. I viss mån var även de skyltar som föregick fartkontrollen svåra att se men där har jag och rättsväsendet olika uppfattningar.
Självklart är regler och förordningar till för att hållas, men tyvärr är jag inte mera än människa och drabbas ibland av självförvållade felaktigheter.
Senaste kommentarerna