Sku bara få ti me nanting å äta å sen bär e iväg dita Vall´n för å si om man sku dell å spekuler nalta eller om man sku snåles. Vi få höres senare, hörrje.

Nu är det några som frågat efter receptet på toscakakan som jag bakat till caféet. Ikväll var det en särskilt listig fikagäst som föreslog att jag skulle lägga ut det på bloggen. Tack Lena för idén och håll till godo.

Toscakaka – ugn 175 grader – form ca 2 liter                                                                 

150 gram rumsvarmt margarin, 2 dl socker, 2 ägg, 3 dl vetemjöl, 1 tsk bakpulver, 2 tsk vaniljsocker och 1/2 dl vatten.

Glasyr

50 gram smör eller margarin, 50-75 gram flagad mandel, 1 dl socker, 1 msk vetemjöl, 1 msk mjölk.

Rör socker och fett till kakan poröst. Tillsätt ett ägg i taget och vispa kraftigt. Tillsätt vatten och sedan dom torra ingredienserna. Grädda kakan nederst i ugnen i 30 minuter.

Smält margarin till glasyren. Tillsätt övriga ingredienser. Värm under omrörning tills glasyren tjocknar (nån minut eller två). Bred glasyren på kakan och grädda ytterligare 15 min.

Ja, svårare än så är det faktiskt inte. Lycka till!

I morse skulle jag försöka tota ihop nåt här på bloggen men jag hade inte några ord som riktigt passade.  Åskan slog ner i grannens hus igår kväll och det började brinna. Rädsla, förfäran, sorg och chock i en enda salig röra. På ett kort ögonblick har ett hem fyllt med minnnen från ett långt liv förstörts och sen, helt plötsligt, så lyser solen och två vackra regnbågar syns på himlen precis som om ingenting hänt. Det växlar fort i vår värld.  Många tankar går till vår go´a granne och hennes familj och glada är vi att hon inte var hemma den kvällen. 

Var förbi på caféet för att hitta min äggkartong med mina sista ägg, måste baka mera nämligen. Hursomhelst så har det blivit en liten utställning av gamla traktorer ute på gräsplanen. Jag misstänker att det är Assar som är mannen bakom detta trevliga inslag. Två av traktorerna påminner om den traktor som fanns i mitt hem när jag var barn, fast pappas var röd och inte grå. Den röda pärlan döptes till Manolito och brorsans moped hette Viktoria så då förstår ni vad som gick på TV den sommaren. Nu tycker jag att ni ska komma hit och titta för dom är så fina!

…och försöker komma underfund med hur jag ska kunna piffa upp utseendet på bloggen. Jag har bytt lite färger men problemet är att jag bytt överallt utom där jag ville. Nä, nu är jag less! Bäst att gå ut och sola benen litegrann. Ha en skön dag!!!

…å cykel uti byn å glo på brobygge, man val ju se olickligt vetasjuk.

Har varit och tokfikat på vårat café. Birgitta hade gjort så goda mackor och sen gled det ju ner en och annan kaka också. Efter detta kalasande så blev det ingen middag utan istället kan man ju svänga förbi caféet en gång till och köpa sig en varmkorv. Jag köpte lotter för 40 kronor och vann en Tupperwaretillbringare med fyra muggar så jag är ganska nöjd. Nä, nu fär ja´ ve cykeln!

Måste göra ett litet avbrott i mitt förmiddagsarbete eftersom jag just fått fjorton tomburkar, av plast som tur var, i huvudet. I ett skåp ovanför kylskåpet förvaras femtitretusen plastburkar och att öppna detta skåp innebär en viss risk för ras. Idag kom raset. Konstigt är det också att den burk man absolut ska ha alltid är underst och att jag alltid provar att stå på tå för att försöka gräva ut den fast jag vet att det alltid slutar på samma ödesdigra sätt. Varför inte inse att man bara är 165 cm över havet och ställa sig på en stol på en gång? Icke! Nåja, jag känner mig lite duktig idag för jag har redan hunnit baka toscakaka och äppelkakan är på gång. Jag ska inte ha kalas utan sommarcaféet här i byn öppnar idag. Så vill ni ha riktigt gott fika till en billig penning, kom och besök oss vetja!

Nää, nu går det inte längre. Jag kan omöjligt vara tyst. Jag låg i min säng här på morgonkvisten med en kopp kaffe och VK. Vad fick jag se? Jo, ytterligare en surkart som ondgjort sig över dessa rosor i Rådhusparken. "De är naturligtvis undermåliga och odugliga som konstverk, och bör avlägsnas med det snaraste". Ja, det var ord och inga visor det! Jag har ett förslag. Samtliga surkartar kan ta bussen upp till Umedalen och sätta sig under varsitt, halvt nergrävt, badkar och vänligen stanna där tills kulturhuvudstadsårets jury kommit och farit. Förmodligen utgör dessa herrar ett större hot för Umeås chanser än vad rosor och löv gör. Om inte detta passar så kanske herrarna kan ställa sig och pinka strax intill rosorna, eller varför inte i varsitt löv, eller förresten betala någon förvirrad konstnär en rejäl slant att göra detsamma. Och se, då kommer dessa skapelser otvivelaktigt att förvandlas till konst av den finare sorten och då är ju problemet löst, eller hur?

Ja, delar av den försvann ju i tisdags men var det meningen att vi skulle vara utan hur länge som helst? Tydligen har inget hänt vid Sunnansjökratern och jag tyckte mig förstå att det bara skulle ta ett par dagar att ordna det här men, men. På måndag öppnar vi vårt sommarcafé så fikagästerna får ta en omväg runt Baggård och det kanske inte gör så mycket för dom som kommer utifrån men det måste ju ska kännas knepigt för dom som faktiskt bor här i byn fast på fel sida bäcken, om man säger. Ska till Rundvik idag för att uppvakta en arbetskompis, det hade ju varit lite kul om solen lyst på oss kan man tycka. Nåja, jag har semester iallafall och läsa och vara lat kan man göra inomhus också.

men jag lever iallafall om nån undrat. Jag har min första semesterdag idag och vädret beter sig precis som det ska när jag har semester. Man kunde ana vädergudarnas dolska planer redan i tisdags när vägen här i Sunnansjö bara försvann. Hoppas att det vänder snart för jag vill ligga på stranden med en stor, fet bok och bara vara, det är faktiskt det bästa jag vet och jag är dessutom fantastiskt bra på det.

Vi har ägnat ett par kvällar åt att spela Rappakalja och där dyker det upp alldeles fantastiska ord som t ex "fesaflämta". Spelet går ut på att skriva trovärdiga förklaringar på orden och få de andra spelarna att välja just din förklaring. Pernilla kom med följande förklaring till ordet fesaflämta: "Det djupa andetag som man tar när någon i rummet har fisit". Tyvärr var det ingen som köpte det, mest p g a att jag inte kunde hålla mig för skratt när jag skulle läsa upp allas lappar och slutligen kom till hennes. Finns det någon läsare som kan komma med en bättre förklaring eller kanske vet vad det är för nåt? Inga pris utdelas.