När motivationen tryter…kämpar jag på ändå.

Träningslusten har gått mycket upp och ner för mig den senaste tiden. Mest ner.
När det psykiska välmåendet sviktar, och man därför blir väldigt trött även fysiskt krävs en enorm viljestyrka och massor av jävlar anamma för att få träningsrutinen att fortsätta rulla på.
Vissa kan tycka att ”Om du är trött och inte orkar träna så kanske du ska lyssna på kroppen”.
Det är i och för sig sant, man bör lyssna på kroppens signaler.
I mitt fall är det dock inte riktigt helt så enkelt.

Jag kommer alltid att ha perioder när jag mår sämre, när jag känner mig slut som artist i både kropp och själ.
Men det värsta jag skulle kunna göra då är att låta bli att träna.
Det spelar ingen roll hur trött och slut jag är, så gör träningen ALLTID att jag mår i alla fall en liten gnutta bättre.
Det är en rutin som det är oerhört viktigt att jag får att fungera, för att JAG ska fungera.
Jag kan inte, som många andra kan, ”ta ledigt” från träningen i längre perioder.
Det finns ju gånger när jag inte har något val, som vid förkylning till exempel.
Men så länge jag är fysiskt frisk och har ätit och sovit tillräckligt kämpar jag på, hur motigt det än må kännas.


Ikväll vart det ett axel och tricepspass hemma.
Ni får ursäkta den kassa kvalitén på klippet.







Jag ska försöka få till utomhusträning lite oftare, om bara värmen vill komma någon gång…