Jonas Sundqvist

Ordet är fritt, men inte gratis.

Polisbrutalitet

Jag satt och funderade på hur retoriskt jag skulle inleda detta inlägg. Kom på att det inte alls behövs egentligen men bara för att det är så dumt ska jag ställa den ändå. Vet någon hur många säsonger serien COPS hunnit med? Tjugoen. Rätt svar är tjugoen. Det innebär bl.a. att det du tyckte att du kände igen från ett tidigare avsnitt mest troligt inte är samma brottsling utan en annan, tankemässigt lika tillkortakommen, individ med lika svag slutledningsförmåga och respekt för den rådande lagen och samhällets ordning och förväntningar. Serien behöver dessutom aldrig gå i repris eftersom folk inte verkar villiga att lära av vare sig lag eller andras misstag. Det bästa med psykologsnutarna är att de mer än gärna försöker tala sina omhändertagna till rätta. Men detta först efter att de handfängslat och kastat den/de gripna i baksätet på sin polisbil. Det är rätt av konstapeln att försöka skaffa sig en bild av vad som hänt men att genrepa till talangjakten inför misstänkta brottslingar är inte bra. En beväpnad supermedlande Dr. Phil fångad mellan två ickekommunicerande emotionella vrak borde innebära långt mycket mer underhållning än så här men det blir så fel. Poliser har inte betalt för att utföra ett sånt arbete och jag för min del betalar inte skatt för sånt av två huvudsakliga anledningar; ett, det är en dålig investering och två, att poliser i tjänst inte är de bästa samtalsdeltagarna. Man ska inte dra alla över samma kam men eftersom kåren är rätt stor är chansen att få en av de mindre begåvade talarna överhängande.

Om jag någonsin behöver polisens eskort för att ta mig till en polisstation hoppas jag att min önskan om att slippa samtala om privata spörsmål beviljas. Leon verkar instämma. Och det med erfarenhet. Tydligen en landhockeymatch mellan två kvarterslag som snabbt uppgraderades från tryckt stämning till fullskaligt slagsmål. Polis tillkallades av missunsam publik i huset längst in vid vändplanen. Griniga människor tydligen. De hade inte ens betalat för underhållningen som bjöds. Alla ärenden kan inte lösas av en polis. Ingen erkänner att ett omfattande slagsmål brutit ut pga ett skämt om någons morsa eller flickvän. Polisens fattiga retorik förblev verkningslös, föräldrarna kontaktades och ärendet avslutades på samma sätt om det började, med en urartande landhockeymatch. Sen var ärendet finito.

Tankarna sticker snabbt iväg. Dagarna blir kortare och det känns som att vi jobbar allt längre in på kvällarna. Leons bok börjar ta verklig form nu. Vi tog en TV-tittarkväll för att skingra den koncentrerade stämning som låtit råda ett par dagar. Skönt. Kvällens tittartips: se senaste avsnittet av Family Guy. Underbar regi. Språket saknar de superlativ som krävs för att beskriva avsnittets excellens.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.