Katarina Hampusson

KULTUR PÅ VÄG UT?

Det är inte bara vilda djur som riskerar att försvinna. Jordbruksverket har noterat att inom de svenska hästraserna Ardenner, Gotlandsruss och Nordsvensk behövs en strategi för framtiden.

Notiser finns i bl.a. DN och SvD

P4Nyheterna från Blekinge har gjort ett reportage om detta.

 

Lyssna: Hästuppfödare Mats Gustafsson: ”Ungdomar har inte sett hästar i jordbruket”

Etiketter: , , , , ,

10 kommentarer

  1. Katarina Hampusson

    Svar till Sven. (2012-07-29 12:56)
    Hej.
    det handlar vare sig om skogsbeten eller rovdjurspolitik. Jag tror du missat vad det här handlar om. Följ gärna länken och lyssna på intervjun så du kanske bättre förstår det hela.

  2. Catarina Tjärmnlund

    Tittar man sen på en Nordsvensk i dag och för 20 år senså funderar man om det är samma ras

  3. Sven.

    Du är tydligen för ung att förstå att den kultur som småbrukarna representerade är och förblir borta!

  4. Katarina Hampusson

    Svar till Catarina Tjärmnlund (2012-07-30 01:06)
    Jag tycker att rasen Bruks-nordsvensk är sig lik. Det är nog det att idag är trav-nordsvensken, som är elegantare , är vanligare och mer sedd än bruks-nordsvensken och därför tror jag man kan uppleva det som att hela rasen ändrats exteriört.

  5. Katarina Hampusson

    Svar till Sven. (2012-07-30 01:31)
    Hej,
    tack för att du kallar mig ”ung”, det är inte så många som gör det längre :).
    Nu berör du något som säkert påverkat antalet brukshästar Ardenner och Nordsvensk mer än skogsbeten och rovdjurspolitik nämligen samhällets och teknikens utveckling och förändring. Russet är en utmärkt all-roundponny.Jag tror att den som ridponny fått konkurrens av fler ponnyraser inom ridsporten men den återfinns och gör bra ifrån sig som travponny och i körsammanhang. De sporterna är under ”tillväxt” och i och med det hoppas jag att fler russ efterfrågas.

  6. Anna-Lisa

    Hej!
    Ja det är sorgligt att se att intresset för vår natur och våra lantraser håller på att försvinna. Jag har har 3st ardennerhästar, två som jag kör och rider och en hingst som jag hoppas blir godkänd för avel i mars nästa år.
    När Jag ochmin man är på olika evenemang eller kallblodspremieringar så är det ganska hög medlålder på besökare och deltagare. Dessutom är det inte så att föreningarna anstränger sig för at öka intresset heller. Det finns ungdomssektioner, men har man inte redan intresset så vet man inte att det finns, en person sominte håller på med hästar eller om man går på ridskola, så är det ju ingen som informerar om att man kan använda Nordsvenskar eller Ardenner till annat än körning. Det är ju underbara ridhästar.

    Jag tror att man måste synas mer och även synas och informera bland hopp- och dressyrfolket.

    Jag har länge velat gå kurser i körning, men dt finns knappt inga, dom som finns är inriktade på dressykörning och körning med lättare hästar. Det jag har lärt mig har jag lärt mig av ”gamla hästgubbar” och bönder.

    Mina barn är lyckligt lottade som får vara med från början, dom har åkt häst och vagn sen fösta dagen dom föddes. 🙂

  7. Katarina Hampusson

    Svar till Anna-Lisa (2012-07-30 18:50)
    Hej,
    roligt att du lyfter Ardenner och Nordsvensk som ridhästar, det är inte traditionellt. Men jag håller med dig, ridbarheten är mycket hög på många individer.Raserna utstrålar dessutom lugn och trygghet.
    Om raser som traditionellt inte använts till vissa saker ska kunna slå sig in på ”nya” arenor t.ex. Ardenner på dressyrbanor kanske man måste resonera om att skapa olika klasser eftersom förutsättningarna för utförandet är lite olika. Men visst är det en attraktiv tanke.

    Föreningslivet är inte lätt. Det skriver nog de flesta i ideell sektor under på. Jag tror att de flesta föreningar brottas med problemet att nyrekrytera, helst eldsjälar. De ”gamla” ska ”våga” släppa fram yngre med andra tankar och idéer.

    När det gäller körning har jag samma erfarenhet som du och det är lite synd för det finns en risk att kunskapen så småningom försvinner.

    Yngve Ryd har skrivit en bok som heter ”Timmerhästens bok”
    http://www.minabibliotek.se/work_details?workid=6871ad18-820c-4719-a8ff-de4285160d56

    Den är riktigt bra om vill lära sig mer om skogsbruk och timmerhästkörning.

    Dina barn är verkligen lyckligt lottade.

    Lycka till med hingsten och hästeriet!

  8. Catarina Tjärnlund

    Det var mycke riktigt trav/ nordisen jag tänkte på. Dock inte ala men många har blivit hemskt lik varmblod.

  9. Katarina Hampusson

    Svar till Catarina Tjärnlund (2012-08-09 03:08)
    Långt tillbaka, innan tyngre raser avlades in för att få starka arbetshästar var Nordsvenska hästen en häst av lättare modell. Olika användningsområden har gjort att olika exteriörer lämpat sig för avsett ändamål. Det förekom säkert en del avel på lättare hästmodeller för att återkomma till det som idag är den Nordsvenska travhästen. Detta + det faktum att man genetiskt säkerligen haft med anlag för elegantare modeller har gett en del individer med lättare exteriör men jag tycker nog de allra flesta är väldigt ”normala”.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.