Förändring är svårt men nödvändigt

Jag blev inte slagen men såren blev djupare än blåmärken. Jag blev raderad och den jag vaknade upp till efteråt var en del av mig men de bästa delarna var borta. Dom kommer alltid att vara förlorade för mig men jag kommer aldrig att sluta förändras. Ni som känner mig kommer att märka det allt eftersom, ni som inte gör det kommer att undra vad i helsikke fruntimmret håller på med.

Jag kan säga att så gott jag kan så kommer jag att lägga det svarta på hyllan. Ni kommer att få se färg. Med färgen kommer förhoppningsvis den jag var på väg att bli när jag träffade honom. 

Håll tummarna, för jag är skitskraj…

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.