Jag gick in till min nemesis och jag blev inte igenkänd… men jag kom mig därifrån med lite pärlor iaf. Så kan det gå när man i det närmaste blivit en shut in de senaste åren… Men det känns som katarsis att ha gjort det. Jag har gjort något som jag undvikit i år…
Pippi Frank gillar den här låten också… mysko, verkar nästan som om han har samma musiksmak som jag…
Politik tillhörighet: Väldigt röd sosse, ursosse
Sysselsättning: Designa smycken, ta hand om mina djur och måla tavlor och låt oss inte förglömma överleva
Bloggar om: Det mesta som faller på för tillfället
Årgångsblod: 1977
Bor: Smack mitt i stan, så när ni under motorveckan skriker "Burna Pekka Burna" kl 4 på morgonen så är det mig ni stör.
Familj: Syster här, föräldrar i staden som inte ska nämnas, själsfränder över hela världen
Dröm: Att kunna se en ljus framtid för mig och de jag bryr mig om, att faktiskt få slappna av
Motto: Skada ingen, varken fysiskt eller psykiskt
Ett viktigt glädjeämne: Mina pärlor och kärleken från en råtta eller katt
Bästa egenskapen: Lojal till döden
Sämsta egenskapen: Svårt att lita på människor
Intressen: Pärlor, djur och färg, vi slänger in musik också för säkerhets skull
Senast lästa bok: Läsa böcker? Jag minns inte hur man gjorde, jag läser pärltidningar istället
Bästa maträtten: Min tacoböngryta
Favoritmatställe: Mitt kök
Förebild: Sherry Serafini och Laura McCabe
Bästa minne: Sitta en hel kväll och prata med Sherry över internet
Betydelsefulla minnen: Många, och även om dom inte alltid varit bra så har dom skapat mig till den jag är idag
Favoritplats: Min lägenhet
Avkoppling: Nån sci-fi serie på datorn och pärlorna utlagda
Fem bästa sakerna med Lycksele:
Det sociala nätverket
Dom underbara människorna som gömmer sig i skuggorna
Friheten att vara sig själv
Höra vargarna yla mitt inne i stan
Det är inte Skellefteå
Senaste kommentarerna