Svar på debattartikel om socialtjänsten

I dagens VK svarar jag allianspartierna debattartikel om effektiviseringsarbetet inom socialtjänsten. De kommande åren finns inte personal att tillgå i den utsträckning som landets socialtjänster är van vid. Personalbristen är redan idag ytterst påtaglig och kommer gradvis förvärras pga demografin. Dvs allt större andel av befolkningen blir äldre samtidigt som andelen i arbetsför ålder minskar.

Ska vi klara funktionshinderomsorgen långsiktigt så kommer politiken redan nu behöva vidta åtgärder för omställning. Det är besvärligt och kommer inte vara uppskattat. Men då alternativet är att vi annars kommer ha svårt att klara socialtjänstens grunduppdrag så behöver politiken agera.

2 kommentarer

  1. brorson

    Det är bra att du vågar ställa de känsliga frågorna, men då får du också vara beredd på en del obekväma svar. Kanske också en del bekväma svar.

    1) Personalbristen inom omsorgen vid övre Norrlandskusten är i högsta grad självförvållad, när kommuner där har lurat till sig många miljarder från staten till ytterst osäkra industriprojekt, som lockar den där boende arbetskraften med högre löner än vården, Trots rekordhög och växande arbetslöshet i riket som helhet, särskilt bland utlandsfödda och deras numera vuxna barn, varav många är födda i Sverige. Magnus Henrekssen, som är professor i Nationalekonomi har varnat för riskerna med att ”lägga alla ägg i samma korg”, när allt fler bevis framkommer både att den ”globala uppvärmningen” både är starkt överdriven och huvudsakligen har andra orsaker än CO2-utsläppen.

    2) Dessutom förutspås en halvering av antal arbetstillfällen framöver till följd av nya rationaliseringar. Och tro det eller ej, men unga uppfinnare är jättesugna på att konstruera tekniska hjälpmedel, som ska minska personalbehovet inom just äldreomsorgen. Branscher med idag en stor andel mänsklig arbetskraft och en liten andel tekniska hjälpmedel, ses nu som en lukrativ marknad för rationaliseringar. Så har det varit sedan industrialismens barndom. Bransch efter bransch. Japan, som har en mycket hög andel äldre och en ytterst liten invandring, är världsledande beträffande utveckling av tekniska hjälpmedel för både äldreomsorgen och för omsorgstagarna själva,. Så att de klarar mer själva. Således kommer andra branscher att kräva mindre arbetskraft, så att mer blir över till den sociala biten, samtidigt som den finns outnyttjade rationaliseringsmöjligheter även inom den biten.

    3) Att människor blir äldre gör dem inte mer vårdbehövande. Utan det är precis tvärtom. Vi blir äldre för att vi är friskare, och därmed behöver mindre vård än jämnåriga för 20, 50 eller 80 år sedan. då f.ö. en mycket stor andel av den kvinnliga arbetskraften var fullt upptagen med att vårda både sina egna barn och sin äldre i hemmet. För 80 år sedan, tvingades min moster, som var fabriksarbetare, sluta det jobbet för att ta hand om min mormor. På vems bekostnad? På min pappas, fastän han hade både hemmafru och barn, men tjänade mer än övriga släktingar. Det verkliga problemet med den ökande andel pensionärer och den krympande andelen i arbetsför ålder. är att antal intjänadeår till de nu ungas framtida pensioner krymper.

    4) Om det verkligen vore brist på arbetskraft, skulle pensionsålder kunna höjas, och den har ju redan höjts med ett år, från 65 till 66 år och fortsatta höjningar till 70 år är planerade. men först om många är, eftersom det ska ske i många steg. Men vad hindrar en höjning i ett enda steg redan om några år?
    a) Trots det förbättrade hälsoläget för nypensionerade, beviljas ett antal nya sjukpensioner mellan 66 och 70 år, vartill tidigare sjukpensionerade kommer att få sjukpension under ytterligare några år. Men det skulle inte leda att en höjd pensionsålder skulle gå med förlust för pensionssystemet som helhet.
    b) Däremot finns en uppenbar risk att de ungas arbetslivsdebut kommer att fördröjas med lika många år som pensionsåldern höjs, med följd att intjänandeåren fortsatt bli alltför få i förhållande till utbetalningsåren.

    5) Det som måste göra är faktiskt att damma av de bästa delarna av gammal socialdemokratisk välfärdspolitik, som gick ut på att reformerna skulle finansieras. Absolut nej till förslag om sänkt eller slopad arbetsgivaravgift för unga och försämrat anställningsskydd för äldre för att unga ska få jobb. Detta förslag från Centerpartiet, kommer ju att medföra ett behov av förtidspension ”av arbetsmarknadsskäl” för 45-åringar. Hur ska det finansieras?

  2. brorson

    1) Jag har sett en uppgift om att antal sjukpensioneringar till följd av förslitningsskador, mm, i arbetslivet har minskat till följd av bättre arbetarskydd och tekniska hjälpmedel varigenom äldre arbetsföra i s.k. arbetsför ålder har blivit fler. Vilket också talar för att antal arbetsföra, som passerat pensionsåldern också har blivit fler. Å andra sidan torde antal sjukpensioneringar till följd av missbruk ha ökat och det redan vid unga år, med många år kvar till pensionsåldern. Vad kostar inte detta? Och vad kostar en plats på behandlingshem, som verkligen leder till att missbruket upphör, medan det fortfarande finns en chans att missbrukaren har någon arbetsförmåga kvar?

    Även på moderatbloggen har jag kritiserat utspelen om sänkt eller slopad arbetsgivaravgift för unga. Jag har skrivit att lågutbildade, som börjar jobba tidigt, om de verkligen får ett jobb direkt efter skolan, sannolikt kommer att ha en låg lön hela livet och därför behöver fler intjändeår än högutbildade för att få en pension, som de kan leva ett bra liv. Men inte nog med det. Jag har föreslagit höjd arbestgvaravgift för anställda 18 – 21 år, genom sänkt utbetalad lön. Arbetsgivaren ska varken tjäna mer eller mindre genom att anställa unga.

    Dessa pengar kan sedan användas som extra studiemedel till den som börjar studera efter 30 år i arbetslivet, eftersom den personen ar färre för uterbeslning av studiemedlen. Fördelen skulle dels vara att fler personer på chefsbefattningar, som kräver högre studier, skulle han en gedigen arbetslivserfarnhet inom de verksamheter som de ska leda. Och dels att äldre arbetagare kan byta till lättare jobb, innan de blir utslitna och behöver sjukpension.

    2) För att socialtjänsten ska klara sina uppgifter mot den koncentreras till ”kärnverksamheterna” och inte utvecklas till en repressiv myndighet, som ska verkställa påföljder för brott. Den uppgiften måste fråntas socialtjänsten och övertas av Krimnalvården. Jag har föreslagit att straffbarhetsålden sänks från 15 till 10 år, som också blir lägsta ålder för placering i ungdomsfängelse. Detta har jag motiverat med att ungdomsfängelsr redan finns, men kallas något annat.

    Socialtjänsten ska vara för laglydiga fattiga (som behöver ekonomiskt bistånd) och andra laglydiga hjälpbehövande, Detta utesluter dock inte hjälp även till personer som har begått brott. men det om de har samma slags behov som de laglydiga. Hjälp med återgång till det narmalt, laglydigt liv efter avtjänat fängelsestraff, måste vara en uppgift för Kriminalvården. Men om behovet (ex-vis ekonomiskt biständ kvarstår) efter säg ett år bör den uppgiften övertas av socialtjänsten, förutsatt att vederb. inte har begått nya brott under tiden.

    3) Det är dessutom min bestämda uppfattning att alla ska hjälpa till med utisning av personer, som inte har rätt att vistas i Sverige, genom den s.k. anmälningsplikten – om det inte finns särskilda skäl till undantag i det individuella fallet? Vem ska fösrja dessa personer om de fortsätter att vistas här illegalt: socialtjänsten, försäkringsbolagen eller enskilda brottsoffer?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Arkiv
RSS Nytt från vk.se