Förra påsken när vi precis lagt oss i snödrivan för att sola, jag och Helena, ringde Therese, min goaste vän och berättade att hennes svärmor låg på sitt ytterst och fråga om ja kunde hämta hennes tre barn? Självklart! Och hela påskhelgen fylldes av barn som verkligen behövde omsorg, och av oro och sorg. Svärmodern dog på påsklördagen,
I år planerade vi att den galne ryssen med ny flickvän och mina söner med familjer skulle komma och äta, sitta hela nätter och sudda och trivas med oss, men hur gick det? Intet. Urbans barn spyr, Fredrik min äldste son hänger hela helgen under taket på IKSU i nått saneringsjobb och Stadspojken Norén gjorde en förbjuden åtgärd på skärtorsdagen, han spelade dåliga låtar på spotify, alltså verkligen konstiga dåliga låtar och det bara för att Yrvädret Lena skulle bli upprörd, det blev vi båda två, för en del låtar borde aldrig spelas in, och för att riktigt busa till det så headbanga han i takt med den förfärliga musiken, och senare på kvällen blev han konstigt yr i huvet, han låg hela långfredagen och var konstig och ni som är våra facebookvänner vet att jag körde in honom till sjukhuset på lördag, ögonen liksom hoppar i huvet på honom. Han mår lite bättre nu men han ligger på Stroke enheten och längtar efter en laptopp. Måste han välja mellan en laptopp och mig skulle jag vara tvåa. Vad han ska ha en dator till när han inte kan fästa blicken vet jag inte men hans devis är "inte utan min dator" vi får väl hoppas på en blogg från insidan av strokenheten, Han är dock inte OK i huvudet.
Jag sitter ensam i Ånäset och försöker lugna Urmodern (Noréns mamma) över telefon. Och alla andra oroliga, Fort är det gjort att livet tar en annan vändning så nu är det bara att frysa steken plocka bort grillen och vänta på nästa steg i livet.