everyting is gonna be okey,everything is gonna be allright.

Idag vill jag börja med att skriva om mig,sedan skriva om andra&självmord.

Min depression:

Allting började i 6an,började skolka,röka&dricka ibland.& skära mig,jag kände mig så värdelös,så förvirrad&ensam,så ledsen.Mamma märkte att det var något som var fel,iallafall när det gällde skolan,så hon bad om hjälp från skolan håll,men dom tyckte att det inte behövdes,eftersom det inte var så allvarligt.Varken skolan eller mamma visste att jag skärde mig,förns min bror såg det,då fick mamma veta det.Men alkohol&rökningen visste hon ingenting om,& hur jag mådde visste ingen heller,knappt jag själv.Jag trodde att det var helt normalt,att det bara skulle vara så.

I 7an blev det bara värre&värre,skolkade mer,drack&rökte mer,men hade slutat skära mig,vilket var bra.Ingen visste än hur jag mådde,inte ens jag,mitt mående blev bara värre&värre,började få självmordstankar.

I 8an började allt gå utför ännu mer,skolan sket jag i,sov hela dagarna,orkade inte vara med kompisar&om jag var med ngn så vare bara för att det var fest,söp varje helg,mådde fortfarande dåligt,grät mig tills söms varje natt.

Nu går jag i 9an,i mitten av nian började skolan reagera,jag hade 75% frånvarande och Ig i 8 ämnen.Blev en massa möten,fick börja på bup,hann vara där en dag,sedan sa en tjej att det inte behövdes för mig,vilket det igentligen gjorde,mer än någonsin.Blev skickad till quranten för en skolutredning,där kom dom fram till att jag var grovt deprimerad&hade mycket svårigheter i skolan.Skickades tillbaka till bup.Fick börja prata med en kille där,han är jättetrevlig,& lätt att prata med.Pratar med honom fortfarande,fick medicin mot depressionm,har även fått en anpassad skolgång,vilket gör att jag har kortare skoldagar,&fokuserar på vissa ämnen,men som det ser ut nu så kommer jag att gå IV då jag börjar gymnasium.

Nu dom 3 senaste veckorna har jag mått bra,hyfstat iallafall,bättre än vad jag har gjort dom senaste åren.Det vill jag framförallt tacka mamma,skolan,soc&bup för,även andra nära&kära.

_________________________________________________________

Det andra jag vill prata är om självmord. Detta år har 5 ungdommar från umeå tagit livet av sig,& det är verkligen tragiskt.

För att stoppa självmord så gott som det går,visa för alla ni älskar&tycker om att ni verkligen finns där&bryr sig,Förälder som kompis,lärare som okänd. Spelar ingen roll,märker ni att det är ngt fel så agera. Innan det är försent.

2 kommentarer

  1. Helena Nilsson Springare

    Vad bra att du bloggar om det här.. Det är ju superviktiga saker och jag känner igen så mycket av det du skriver. Hoppas verkligen att du får den hjälp du behöver! Och det hjälper att ha en blogg där man kan vädra sina tankar om allt som är jobbigt! Lycka till 🙂 //Helena

  2. Marja Granqvist

    Så modigt av dig att blogga om det här. Hoppas du börjar må ännu bättre nu när du fått hjälp. Vi vuxna är många gånger dåliga på att se tecken på dåligt mående och då är det bra att få en påminnelse.
    Bra att du tar upp de många självmorden hos unga i Umeå.
    Du har så rätt i att vi måste vara lyhörda och agera innan det är för sent.
    Kramar till Dig!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.