all my mistakes is hurting you,i realised that now.

Jag trodde att allt skulle bli bättre.

Men tydligen inte,nu ska jag flytta på behandlingshem& fixa mina rutiner.Visst,klart jag måste få bättre rutiner,men behöver fan inte vara på ett hem i flera månader för det.Skit skönt att vara borta från allt i någon vecka,men månader är för mycket.Fattar inte vad soc tänker med,jag kommer verkligen inte må bättre av det här? Jag gråter mig till sömns redan,hur kommer det då vara där borta?

Kommer sakna min familj,& mina vänner dagligen,varje minut varje sekund.

Jag önskar att jag kan hoppas på det bästa,men det går inte.

Jag orkar inte hoppas,jag orkar inte kämpa utan mina vänner&familj som stöd.

 

Mormor,jag ska hålla det jag har lovat! aldrig mer!<3

 

Jag har insett en sak,alla mina misstag sårar er,jag trodde bara det var mig själv jag straffade då jag höll på som jag gjorde,men tydligen inte.

Ångrar mig så mycket,förlåt(L) 

En kommentar

  1. Mamma

    Det du skriver berör verkligen och jag förstår att både du och din familj måste ha det jobbigt! Att måsta flytta från sin familj kan inte vara lätt men kanske kan det hjälpa dig att bryta det ”onda mönstret”? Jag hoppas verkligen att det kommer att gå bra för dig och att du fortsätter att skriva. Det hjälpte iaf mig mycket när jag var ung, vilse och mådde dåligt. Kram på dig!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.