Pernilla Lidén, Gunnarn

Kameran, min käre vän

Pernilla LidémEn liten jordgubbe som såg sitt sista ljus idag. Smaskig en. De är så fina!

Idag på eftermiddagen har det varit lite mer fart efter mina makaroner.

Gick till Vintertjärn och rastade kameran. Ni förstår, när kameror gnäller och piper från sin väska så är det viktigt att ta ett fast grepp om väskan och lägga alla prylar som bara gå ner till kameran och skynda sig iväg.

De gillar bra väder och blommor. Släpp lös lille stornosen så får den sniffa sig fram till det den känner sig mest intresserad av. Låt den testa på alla olika vinklar och inställningar.

När stornosen verkar vara tillräckligt full så ska man lägga tillbaka den i väskan försiktigt. Sen kommer man hem och låt gärna väskan stå på bordet en stund och gå sedan till perkulatorn och koka en liter kaffe till… ja den som får i sig det 😉

Ta sedan väskan med stornosen, ta fram kabel alt. kortläsare och töm den försiktigt. Du kommer snart att märka att stornosen blir dubbelt så pigg.

Ja tänk vilken trogen liten vän jag har 😉

Kommentarsvar BBB:
Jao det var nog masken helt och hållet men sen gick jag ut och var ute i solen sen kom åskan.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.