Pet Peeve 11: Folkpartister och skolpolitiksidéer

Okej. Det är inte bara folkpartister som slänger sig med dessa, och det är inte heller alla folkpartister som håller på med det. Dock har ni faktiskt valt herr Björklund till partiledare. Så om ni får lite schmutz on your jacket är det iallafall inte helt och hållet orättvist.

Skolan. Den svenska skolan vilar på mycket goda lagrar. Vi har skapat ett sant kunskapssamhälle genom hela nittonhundratalet. Våra medborgare är kritiska, analyserande, aktiva, vågar säga det de tycker och har annat än magkänsla att backa upp det med. Om man, som jag, har kollat mycket på amerikansk inrikesdebatt, inser man detta tämligen fort. Sverige kunde vara USA. Folk som skriver vad fan som helst på plakat och offrar hela sina liv för att bevisa en tes som inte ens inledningsvis hade någon bäring på den faktiska verkligheten som du och jag lever i. 

Under nittiotalet kommunaliserades den svenska skolan. Detta gjordes i samband med att vi började få upp ögonen för de internationella kunskapsstudierna som numera är legio i skoldebatten. Ända sedan nittiotalets krisår (märkligt nog sammanföll även den krisen med ett borgerligt regeringsinnehav) har ju kommunerna i stort sett agerat nedskärningsadministration, och när man fick handskas med skolan också skars det givetvis även där. Vi som växte upp mitt i detta reflekterade knappt över detta i början, men nu i efterhand jag jag tycka att det var konstigt att vi hade tummade kartböcker med sovjetunionen utmarkerat, var tvungna att betala för skrivböcker, sudd och pennor med vår veckopeng, och att klasstorlekarna växte för varje år.

Mot slutet av nittiotalet kom vinstdrivande friskolor in i bilden. Dessa hade som idé att göra vinst på elever genom att leverera en lite sämre utbildning åt dem än de hade betalt för. Pengarna som blev över köptes dyra lyxvillor och bilar för (knappast i undervisningssyfte), om de inte skickades utomlands.

Samvariationen mellan dessa är uppenbar. Ju mindre pengar till skolorna, desto sämre resultat får eleverna. Det kan vem som helst egentligen lista ut. Vill vi ha bättre resultat, så anställ fler lärare och öka statusen på yrket så att de bästa verkligen blir lärare och inte något annat.

Vad är då Björklunds svar på denna ganska krassa verklighetsbild?

1. Burkan måste förbjudas i skolan. Hur många personer i Sverige använder verkligen burka i skolorna till vardags? Vad gör detta för resultaten? Om vi skulle förbjuda slips för riksdagsledamöter, skulle de fatta bättre beslut då?

2. Låt lärarna beslagta mobiltelefoner. Tanken måste väl vara här att svenska elever sitter och smsar hela tiden och att de därför inte lär sig något oavsett hur många lärare som finns i klassrummet.  

3. Utveckla friskolesystemet. Detta måste vara en vidareutveckling av deras arbetsmarknadspolitik: Svält ut svenska kommunala skolor så till den milda grad att de lockar till sig elever igen. Märkligt, min egen analys av effekterna skulle vara exakt motsatt. Ju mindre pengar, desto sämre utbildning, desto färre elever.

4. Betyg i sexan. Om det skulle vara så att om man får veta exakt hur värdelös man är, så tidigt som möjligt, tycker jag att det vore ärligare av Folkpartisterna att lägga ett förslag på att införa betyg redan på fosterstadiet. 

5. Fler betygssteg. Igen, detta gör ingenting för kompetensutvecklingen. Om det hade varit så att det verkligen hade hjälpt, vill jag införa en 1.000-gradig betygsskala, från fosterstadiet för bästa effekt, för att öka kompetensen. 

Sverige, verkar dessa lösningar verkligen fixa problemen inom svensk skola? Seriously?

Jag tycker att det vore smartare att:

1. Bygga ut den kommunala skolan, med fler lärare som har högre löner.

2. Stoppa vinstdrivande friskolor.