Det är den s k ”hungerstenen” som dykt upp i floden Elbe och skriven på 1600-talet då svår torka måstit råda. Alltså för 500 år sedan.
Vilka slutsatser kan vi dra av det? Precis som det står att svår torka rådde, det vi nu kallar för klimatförändringar. Det skulle alltså varit för 500 år sedan, vilka maskiner och utsläpp fanns då? Kan vi börja fundera på att alltihop är fabulerat med klimatförändringarna och att vädret och klimatet svängt åtskilligt under tid? Vi rustar för något som egentligen är naturliga följder i vår tillvaro. Kan vi dra den slutsatsen?
Oavsett detta så visst kan elbilar fylla sin uppgift främst i stadsmiljöer för luftens skull och även naturligtvis på andra ställen där tät trafik förekommer. Men att helt komma från problemet med stark trafik som egentligen ”bara” det vållar stora problem går knappast finna en lösning på, på det sätt vi invaggat oss leva i, det är det verkliga problemet. Hur vi löser det och om det ens går blir svårt. Att de stora floderna nu sjunker (igen som 2018) är knappast någon nyhet. Det följer liksom allt annat vädrets svängningar och det som oroar människor främst är frakterna. Industrier och de som är beroende av olika produkter när frakterna måste minskas ner till minst hälften eller mer p g a det grunda vattnet där de stora fraktfartygen i annat fall riskerar bottna och fastna. Det finns två sätt, minst att fundera över om detta kan t o m vara bra, att frakterna minskar både i intensitet och volymmässigt. Vi tillverkar och förbrukar alldeles för mycket, det är egentligen det stora problemet. Här bilindustrin inte minst. Sedan om det är elbilar eller so what, kanske inte har en fundamental betydelse.
Men vad händer om frakterna på vatten minskar med sina enorma laster? Ja då måste allt fraktas på vägarna om vi ska bibehålla både tillverkningsindustri och konsumenter. Vad säger vi nu bara i Sverige, jo att det saknas chaufförer. Av det kan vi dra slutsatsen att frakterna på våra vägar, även inom Europa har ökat, inte minskat som var målet. Stämmer inte detta? Vad har all den miljö- och klimatpolitik som förts lett till? Elbristen i södra Sverige är inte den en effekt, stigande priser på kort sagt allting och om vi säger där frakter ingår där drivmedelspriserna att de skjutit i höjden på ett onormalt sätt är de största orsakerna.
Vilka beslut våra olika politiker tänker ta som vi avser rösta på borde dessa vara mera insatta i. Borde de inte?
Klimatet hur vi eventuellt skulle kunna påverka det har blivit ett sätt samla politiska poäng. Det är väl det enda säkra vi kan konstatera. Är det inte? Delar vi upp det i två sidor, en mot en för, är det det vi röstar på och för? Tänk om båda har fel?
I Turkiet straffas man om man gör något inte regimen gillar. I Sverige går man fria från det, om inte du är bilist, då straffas du för det. Konstig politik, eller…
Problemet med Sverige och Sveriges politiska inriktning och bestämmande utgår från stadsmiljöer. Vi som inte har varken kollektivtrafik, inte i någon större omfattning och i övrigt skiljer oss åt stadsmiljöerna, vilken politik ska vi gå efter?
kommentar