Vad bråkar vi om, vi kommer ändå alla dö – om 500 miljoner år

Det är förvisso ganska lång tid men sätter man det i sammanhang till jordens totala existens 4,2 miljarder år blir det ändå bra mycket mindre.

Universum och det vi ser från jorden med blotta ögat, alla lysande stjärnor innehåller eller producerar enorma mängder energi. Solen i sig är en lysande och brinnande stor stjärna som slutligen beräknas slockna om just 500 miljoner år. Då är allt nu levande, i alla fall på jorden finito och den kommer uppnå den absoluta nollpunkten som 0 K på kelvinskalan, eller −273,15 °C på Celsiusskalan, men det kan ta lång tid.

Det är ändå ganska små perspektiv vi rör oss med när vi pratar om 2045 eller inom vårt århundrade då många (länder) avser komma ner i CO2-utsläppen nära 0 eller bli neutrala. Jag såg senast ett program som visade att uppvärmningen av jorden som det nu pratas ivrigt om kan bero på att solen har en avgörande del i det. Den avger enormt med värme det vi, men det kan också variera under tid. Det finns något man kallar solfläckar eller solstormar. Ett sådant rejält utbrott skedde senast 2003 när det starkt påverkade jorden. 

För inte så länge sedan, kanske 80-tal pratade man om en ny istid. Enligt programmet jag sporadiskt tittade på beräknar man om återkommande märkbara avvikelser vart 500e år. Detta gör att det finns skepsis till vad nu håller på med i den sk ”gröna omställningen”. Jag säger inte det skulle vara helt fel, inte heller något som definitivt kommer ”rädda oss” om vi det tror. Jag vet inte vad jag ska tro?

Men åter till ljus och stjärnor. Ljuset är också energi och kunde vi på konstgjord väg likt en stjärna skapa ljus och med den enorma energi som därav kommer skulle vi kunna vara en bit på väg lösa våra energiproblem. Väte och helium verkar vara hemligheten det som gör att stjärnor lyser, liksom solen som heller inte avger farlig strålning genom fusion (sammanslagning) av väteatomer till helium. I kärnenergi sker istället fission (delning av atomer) som skapar den farliga strålningen som vi helst skulle slippa.

Naturligtvis kommer vi utvecklas och komma på nya grejer hela tiden och vi har ju trots allt 500 miljoner år på oss.

Om nu jorden upphör en gång, borde vi inte utnyttja den och ta tillvara de resurser den har? Vilka sparar vi resurserna till om jorden ändå ska upphöra en gång i tiden? Framförallt olja, gas och allt som är bundet i jorden, är det någon mening spara det eller undvika? Men visst ska vi tänka på återhållsamhet, speciellt hur vi utnyttjar haven. Allt skit vi dit vräker och det enorma fisket som bedrivs. Som det nu ser kommer vi gå under redan innan 500 miljoner år, kanske bara om 1000.

Kan vi också räkna in uran och kärnkraft i det, att vi använder det också innan allt tar slut?