Susanne Helt enkelt

Tekniska Telia

Av , , 2 kommentarer 1

Det var äntligen den dag i månaden då det var dags att betala hushållets räkningar. Ett rent meditativt tillstånd infinner sig alltid när jag får sitta och knappa på min lilla orange dosa och se summa läggas till summa i en kolumn av maratonmått. 

Detta lugn skingrades brutalt och omedelbart, när jag insåg att en av mina räkningar från Telia saknades. Nu är ju inte jag den som lägger skulden på andra, men ett litet förhör med mannen och barnet under spoten i badrummet och med fötterna i kallvatten genomfördes för säkerhets skull. Eftersom jag är ordningen personifierad, och de nekade sig blå (speciellt om fötterna) drog jag slutsatsen att räkningen blåst ut genom altandörren eller nåt.

Så då ringde jag Telia för att få en ny faktura. En riktigt trevlig gosse försäkrade mig att det inte skulle vara något problem. Han frågade mig om jag ville ha förstasidan med totalbeloppet och inbetalningskoderna, eller om jag ville ha sidorna med samtalsuppgifterna.

– Jag vill ha båda, svarade jag då raskt.

Men si, här blev gossen lite besvärad och förklarade att jag bara kunde få en av dem. Eftersom jag är en vetgirig person frågade jag hur det kunde komma sig, och Teliagossen förklarade att man bara kunde beställa en åt gången och att det bara var så. Jag bad honom då att skicka inbetalningssidan samma dag och specifikationerna dagen därpå.

– Nej, det går tyvärr inte. Du kan inte beställa del två förrän om en vecka.

– Om en vecka??????

– Ja, det är ett gammalt system.

Så i all min ödmjukhet tackar jag Telia än en gång för att ni aldrig slutar överraska.

 

Släng klockan – skaffa en pärm

Av , , Bli först att kommentera 0

 

Har funderat lite över tid ett tag. Det började när jag lärde mig att tid inte bara mäts i sekunder, minuter och timmar. Naturligtvis hände detta hos Telia, som genom åren också lärt mig såväl tålamod som självbehärskning.

Jag slank in på Teliabutiken och frågade när min beställda Iphone kunde tänkas komma, och den unge mannen svarade helt allvarligt; "Om sju A4:a." Då jag aldrig varit bra på tekniska termer och enligt barnen är såväl lomhörd som icke-uppdaterad i det svenska språket, trodde jag att det var ett nytt uttryck för en vecka, eller så, och klämde i med ett begåvat "Va?"

Den unge mannen suckade då ljudligt, förde över tuggummit till motsatt sida av munnen och böjde sig ner efter en blå pärm. Han såg mig sedan stint i ögonen, sade ett pedagogiskt "titta" och bläddrade fram sju tättskrivna listor . Och där, på sista raden stod mitt namn. "När alla de här människorna har fått sin telefon, får du din", förklarade han med hög och tydlig röst så jag skulle höra och förstå.

Så nu vet ni också att tid går alldeles utmärkt att mäta i A4:a. I alla fall hos Telia. I morgon lovar jag återkomma med en annan Teliaberättelse ur verkliga livet. Men den handlar inte om tid, utan om teknik. Ha en trevlig trettondagskväll.