Sär skrivningar skapar upp märk sam het!

Av , , 5 kommentarer 1

 Ja, det gör de! Men negativ sådan, från min sida. Det finns flera olika teorier om varför antalet särskrivna ord ökar i svenska språket. En teori är att vi påverkas av engelskan, där särskrivning är normen och de sammansatta formerna försvinnande få. En annan teori är att ju mer analytiskt vi tänker, ju fler blir våra särskrivningar.

 Häromdagen satt jag på en föreläsning i ett, för mig, intressant ämne. Men, mitt intresse dalade snabbt i takt med antalet särskrivningar som föreläsaren presenterade på whiteboard- tavlan. Jag kan säga att även mitt förtroende för de kunskaper föreläsaren försökte förmedla rubbades.
 
Men, jag är kanske gammalmodig, stenålders och språkpuritan… Jag anser det som viktigt att man som föreläsare, i offentliga sammanhang, bemödar sig om att använda ett så korrekt språk, som möjligt. Det skapar, i mina ögon, en större trovärdighet åt budskapet man försöker förmedla. Samma sak med offentliga skriftliga budskap, vare sig det rör skyltar eller utskick till hushållen.
 
Den som är tveksam till hur man ska skriva sammansatta ord, kan inhandla ett exemplar av Svenska språknämndens ”Svenska skrivregler”. Där står väldigt mycket matnyttigt om de normer som gäller för dagens svenska skriftspråk!

Ur led är (års-)tiden

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag läste i den gamla bondepraktikan häromdagen, den är full av alla möjliga nyttigheter och värdelöst vetande… Vad har jag, som västerbottning, egentligen för nytta av att veta när det är dags att skörda linet i Uppland?

Men en nyttig sak stod där! Idag, på Anna- dagen, är den senaste dagen man ska sätta brodd i hästarnas skor! Mina har i och för sig gått med brodd sedan länge, men det kanske kan bero på mitt nordliga ursprung, där vintern vanligtvis kommer ännu tidigare än i den här landsdelen.

Den lilla notisen fick mig dock att fundera… Brodd? Tja, egentligen behövs den ju inte nu. Marken är fortfarande mjuk och gräset är ännu inte översnöat. Hästarna letar fortfarande ätbara strån, bland det gula vissnade.

Vintern verkar komma senare och senare, för vart år. Vart är vi på väg? Är det klimatförändringarna förorsakade av mänsklighetens (o)vanor? Eller befinner sig vår planet i en naturlig cykel, där varma och kalla perioder avlöser varandra? Kan man lita på de miljörapporter som publiceras? Häromdagen fick vi ju ett nytt begrepp: Climategate, när det uppdagades att data i rapporterna manipulerades för att bättre överensstämma med teorierna. Mycket att begrunda. För att citera: "Vem kan man egentligen lita på?"

Regeringen skjuter sig själv i foten!

Av , , Bli först att kommentera 0

 

Den första juli i år infördes, som bekant, en begränsning i antalet sjukersättningsdagar som en individ har rätt till. När dessa dagar är till ända tvingas individen till att söka sin försörjning på annat håll, enligt regeringen lämpligast genom att arbeta. Detta har i många fall försatt svårt sjuka människor i en ohållbar situation, genom att de, på grund av sin sjukdom, inte orkar arbeta på heltid, om ens arbeta alls.
 
Försäkringskassan arbetar efter regeringens direktiv och har ändrat sitt förhållningssätt till vad som anses vara allvarlig sjukdom. I mina ögon, så genomförs Försäkringskassans beslut på ett mycket brutalt sätt. Man åsidosätter behandlande läkares intyg och skjuter en hel yrkeskårs professionella bedömning i sank, men säger sig i alla fall följa lagen.
 
Försäkringskassans egna förtroendeläkare underkänner många gånger sina kollegors intyg rörande svårt sjuka patienters arbetsförmåga. Detta utan att ha mött den aktuella patienten ansikte mot ansikte. Till grund för underkännandet ligger då enbart patientens fysiska status, så som den framgår av den behandlande läkarens intyg. Men alla som någon gång träffat en svårt sjuk människa vet att sjukdom även påverkar patientens mentala status och depressioner och nedstämdhet kan ibland vara svåra att fästa på papper, de finns underliggande hos patienten.
 
Att människor, som inte lider av svåra, livshotande sjukdomar, t ex ryggbesvär eller andra kroniska tillstånd, som även de kan vara smärtsamma nog, bör bredda sitt sökande efter arbete och kanske byta karriär, kan jag hålla med om. Så t ex att om man inte klarar av sitt gamla yrke, kanske p g a tunga lyft, så kan man söka sig till ett arbete som inte innehåller några lyft.
 
Däremot bör Försäkringskassan skilja på människor som rehabiliteras efter en svår sjukdom, och som kan se fram emot att återkomma till ett yrkesverksamt liv efteråt, och människor med progressiva sjukdomar, som kontinuerligt förvärras och där det inte finns någon chans till ett fortsatt förvärvsarbete, inom någon bransch. Dessa människor bör ju rimligtvis få fortsätta att få sin sjukersättning, på obegränsad tid, och den förstnämnda gruppen tills de bedöms som åter arbetsföra.
 
I dagarna skall regeringen ånyo fatta beslut rörande förändringar i sjukförsäkringen. Förra gången blev lagen ett hastverk, utan riktig eftertanke eller hänsyn till de invändningar och reservationer några av remissinstanserna framförde. Låt oss nu hoppas att de lyckas bättre denna gång, men prognosen är inte särskilt god, eftersom man återigen hastar fram en lagändring. Kanske finns det även denna gång grupper av människor som glöms bort, man kan ju, som bekant, inte dra alla över en kam.

Åter till den gamla, goda tiden?

Av , , Bli först att kommentera 0

 

Nu knorrar Skolverket igen! Lärarnas slutgiltiga betygssättning skiljer sig från de betyg Skolverkets Nationella Prov visar att eleverna ska ha! Enligt Skolverket beror detta på att lärarna är för ojämna i sin bedömning och sätter andra betyg än vad NP visar.
 
Att så är fallet kan vara ett utslag av Skolverkets egen otydlighet, ingenstans i instruktionerna till NP sägs att enbart detta prov är betygsgrundande, i stället ska lärarkåren se NP som en vägledning vid betygssättningen. NP ska ses som ett prov bland alla andra.
 
En vanlig tolkning av betygskriterierna är att läraren ska se till elevens prestation under hela kurstiden och sätta betyget utefter de mål eleven lyckats uppnå i slutet av kursen. När NP tidsmässigt förläggs till början av vårterminen, som nu är fallet, kan man tänka sig att eleven fortsätter att utvecklas kunskapsmässigt även efter att NP är genomfört och därför når ett högre betyg i slutet av terminen. Detta kan förklara en del av de, i Skolverkets ögon, felaktiga betygen.
 
En annan förklaring är att eleven vid provtillfället inte presterade på sin egentliga nivå, kanske underpresterade på grund av nervositet, sjukdom eller annat, eller, i vissa fall, överpresterade. Om man då haft ett antal andra prov under kurstiden, kan man jämföra resultat och upptäcka dessa elever.
 
Det är dags för Skolverket att ta sitt ansvar! Vill man ha betygsresultat i fullständig korrelation till NP bör Skolverket explicit uttala att proven är strikt betygsgrundande. Vidare bör då Skolverkets egna provkonstruktörer även åta sig rättningen av proven och sedan återsända betygslistor till respektive skola.
 
Ett sådant förfarande skulle avlasta lärarkåren allt arbete med att själva konstruera relevanta prov under resten av elevens skolgång och rättningen av dessa. Arbetstiden skulle helt och hållet kunna ägnas till att förbereda eleverna för NP och övning av de färdigheter som anses relevanta i dessa prov. En minnesgod läsare kanske kan dra parallellen med gamla tiders studentexamen och rysa vid tanken på en återgång till svunna tider, men ett sådant här system skulle bespara lärarkåren en hel del arbete med ovidkommande saker och, framför allt, snygga till betygsstatistiken för Skolverket!
 

Regn och rusk

Av , , Bli först att kommentera 0

I morse var det tungt att ta sig iväg. Tungt att ta sig ur sängen, tungt att ta sig till stallet. Men så fort jag öppnade stalldörren möttes jag av mjuka, välkomnande gnäggningar. Alla hästarna blev så glada att se mig! Då kändes det, faktiskt, värt besväret. Tröttheten försvann väl inte helt, men livet kändes lite mer uthärdligt.

Fram med kraftfodret, på med täcken, av med benlindor och ut med hästarna till hagarna. Idag var det inte lika halt, som det varit tidigare. Mest lerigt, men, tack och lov, fortfarande lite fruset i botten. Det har varit en kämpig period under någon tid nu, med leriga hästben och hästar som varit ovilliga att röra på sig i hagen eller ens gå in i den!Så fort snön kommer blir det bättre, allt blir renare, man slipper tvätta hästben varje dag och kan ägna sin dyrbara tid till annat.

I morse flöt stallarbetet på bra och alla hästarna mådde bra och verkade nöjda med att mumsa på morgonhöet ute i hagarna. Det blir så stillsamt när hästar äter hö, malande käkar och några nöjda frustningar är allt som hörs. Den känslan som hästarna skänker, gör det värt att kliva upp i svinottan och träffa dem.

Jaha, vad kan man säga?

Av , , Bli först att kommentera 0

Idag läste jag på en nyhetssida att regeringen är beredd att betala ut en bonus, till vissa skolor som ökar sin andel elever med godkänt betyg i svenska. Detta skulle då röra sig om skolor som ligger i bostadsområden där det ofta förekommer bilbränder och skadegörelse. Vad vill de säga med detta? Att bilpyromaner och vandaler inte kan läsa och skriva svenska? Eller implicerar de att det är invandrarungdomar som bränner bilar och slår sönder sin omgivning?

Visserligen har det under sensommaren förekommit både bilbränder, vandalism och stenkastning mot räddningstjänst och polis i några av Sveriges städer och sådant bör inte ske, men blir det bättre av att ungdomarna uppnår ett godkänt betyg i svenska? Kan inte det här beteendet ha andra orsaker än att man inte blir godkänd i svenska i skolan?

Jag kan för min inre syn se rektorer som ivrigt gnuggar händerna av förtjusning, här blir det kosing! Sjävklart blir de glada om den enskilda skolans ekonomi förbättras, det är deras jobb att se till att ekonomin flyter.

Men hur kommer detta att genomföras då? Ökade resurser? Knappast, i alla fall inte innan bonusen betalats ut!

Annat elevunderlag? Tja, det är svårt att påverka elevernas val av skola och reklamkampanjer och dylikt kostar pengar, så inte innan bonusen betalats ut!

Vilken annan väg finns då? Jo, man kan försöka påverka de betygssättande lärarna… Lärarnas rätt att sätta betyg är absolut, säger deras fackföreningar. Men i dagarna kom en undersökning som visar att 40% av Sveriges lärare någon gång utsatts för någon form av påtryckningar i samband med betygssättningen. Påtryckningarna kan vara allt från enstaka kommentarer till regelrätta hot. Enligt min åsikt, så finns det risk att i dessa utvalda "bonus- skolor" så kommer ett flertal lärare att utsättas för påtryckningar, i någon form. Åtminstone tills första bonusen betalats ut!