Sen ankomst

 Att jobba i Umeå till skillnad från i Vännäs har både för och nackdelar!

Har snart varit "Umeå-arbetare" i en månad nu och rutinerna börjar sätta sig. Det gäller att planera på ett helt annat sätt. Dels på morgonen, att komma upp i tid för att sedan pressa sig genom bilköerna på väg till jobbet. 

Jag fattar inte varför alla verkar vara ute och åka bil kl.7.30 – 7.45 och är placerade i rondellerna mellan Kullakorsningen och Statoil där jag ska svänga. Värsta proppen…vissa dagar är det kö hela vägen. Och inte är det bättre då man ska ta sig hem sådär vid 17.10-17.30….samma propp är det då också.

Hörde just på TV´n att vägen mellan Umeå och Vännäs är en av länets farligaste vägar, där många skadats i traktifolyckor de senaste åren. Och dessutom sa de att denna vägsträcka inte kommer att få några trafiksäkerhetsåtgärder inom överskådlig framtid!
Ja, ja vad ska man säga…KÖR FÖRSIKTIGT är väl på sin plats!

Nog om trafiksituationen för denna gång!

När man väl tagit sig till och från arbetet så är det dags att laga middag sådär vid 18-tiden. Vilken himla tur att man inte har småbarn som ska hämtas på dagis och som är akuthungriga och trötta vid hemkomsten. Sen är det faktiskt riktig skönt att efter middagen kunna sitta kvar vid bordet och prata i lugn och ro och inte behöva flänga iväg för att jobba kväll (något som tillhörde vardagen tidigare) eller om man inte skulle jobba kväll så var det något barn som skulle ha skjuts någonstans. Rätt härligt med stora barn som klarar sig allt mer själva! Även om det stundtals är rätt tomt här hemma! Men man vänjer sig väl!