Denna idiotiska teknik håller på att förvrida huvudet på mig!!! Bra när det fungerar säger 40-talisterna, men va fan vet dom egentligen??? Lätt att säga så när man har massa pengar på banken och ska gå i pension, leva livet vid stugan med havsutsikt. Till råga på allt så dumpar dom över alla problem på oss och bara sticker från sitt ansvar! Köttberg tror jag Nuder sa vid något tillfälle…. ska han säga förresten. Baah!!

Precis så här blir det när ingen servar mig med kaffe. Fel på bryggen kanske?? Förmodligen eftersom det bara är 40-talisterna som klarar av sådana här situationer. Jag tar stormsteg mot ålderdomen om man ska tro alla förståsigpåare, det hackas och kaxas runt varje hörn man passerar, inget är sig likt när man fyllt 40, men jag e int bitter, förutom att portot har blitt så dyrt!! Ve och fasa vad jag ska få utstå mycket under helgen i studion. Men vem vågar påstå att jag är bitter på allvar?? Svaret är förstås 40-talisterna. Dom vet hur det känns nämligen, dom kan identifiera sig med mig.

Men var inte detta en blogg om Wolfman Jacks studioinspelning till att börja med?
Jo i och försig men alla skriver ju bara om sig själva och hur bra vi är och det ska bli så bra allting. Så jag tänkte bli balansen under denna vecka, pinnen som håller upp vågskålen så att säga. Men den gode Magnus har rätt på en punkt, trummpinnarna ska flyga i morgon!!! Jag ser fram mot att själv bli en 40-talist! Ta med kaffe så kanske vi kan vara vänner en helg dag tillsammans småttingar! Eller vad tror den ohängde sångaren och gitarristen???

Kaffe och dopp dagen före dopparedagen. One day too early, men vem bryr sig.

På tal om dopp, vi har så förbannat fina vänner som lovat oss hembakade bullar och nån pava java när vi sitter och svettas där nere i katakomberna. We like, BIG TIME!

Imorgon gäller det, alltså. Klockan halv tio plockas Robban upp på flygplatsen och efter en smula acklimatisering, en bit mat och en hög intima dukumentärfrågor styr vi skutan mot studion.

Starköl – check.

Klockan tolv nollnoll ska allt vara på plats och klockan tretton nollnoll ska första låten vara påbörjad.

Fredag klockan 13.20: Första låten klar, efter en omtagning.

Henke knäpper upp skjortan och sveper två baljor Mollbergs röda, ger ifrån sig ett fullblodsvrål och yrar nåt om hur det gick till på på 80-talet …

Någon viskar nåt om blodtryck…

Olof klipper till denne någon på truten, efter att ha överlämnat något objekt i dennes famn…

Henke sansar sig något, fäller en syrlig kommentar åt de vettskrämda dokumentärfotograferna och räknar in nästa låt… EN TVÅ TRE FYR

Kaffe – check.

Låt nummer två visar sig vara en tuff öt att knäcka och herr Olofsson sliter sitt hövdingshår och en sönderflisad trumpinne viner genom luften, träffar en ljuskanna i taket, rikoscherar iväg över rummet, välter förstärkare, river trumset, totalhavererar de stackars dokumentärfilmarnas utrustning. Vid det här laget har trumpinnen fattat eld av den kolossala värmeutvecklingen den bygger upp. Gardiner fattar eld, Robert Plant-frillor pyr oroväckande, polisonger sprakar och frasar medan trumpinne fenix bygger upp moment.

– STOPPA DEN!, vrålar någon, men inser snabbt att loppet redan är kört och söker skydd bakom en helstack.

Vem är denne trumpinne fenix egentligen? Fortsättning följer…

Magnus

Ikväll har vi repat med vår goda vän Johan Wållberg. Han kommer att figurera i fem av plattans totalt 10 dängor. There was some honkin’, some boogie-woogie madness och lite helt vanlig whacka-whacka IN YOUR FACE. Ingen är då gladare än oss! Johan är en genialisk virtuos och det känns kanon att arbeta med honom igen.

Låtarna sitter som en schmäckboll rakt i nyllet, EL34:orna glöder likt skärseldens piskande eldsflammor, greenbacksen vibrerar och frustar som aldrig förr och modet är på topp. Tre dagar kvar, tre dagar kvar!

Förra helgen spelade vi in en musikvideo för hitlåten "Watch Out", och den kommer att släppas lagom till det att skivan är färdiginspelad. We will keep you up to date!

Vi kommer även under skivinspelningens ljuva gång göras sällskap av ett mindre dokumentärfilm-team, som kommer att trycka up en massa kameror i fejjan på oss och tvinga oss att svara en massa obekväma frågor. "Här, kan du hålla den här lite snabbt bara?"

"SMACK!!!"

Hörs imorgon… ja, tack, hej!

Magnus

Ädla anhängare och ärade kamrater, och ni som har tänkt rocka…

Salut!

Den 4/9, alltså nu på fredag, slänger vi oss in i warewolfmobilen (Renault Trafic 1989) och styr den 3,3 liter/mil törstiga besten, som inte allt för sällan lämnar stora brinnande pölar av GUD VET VAD efter sig ("lätt på gasen Henke, LÄTT PÅ GASEN!"), mot el studio grande, with a capital S. Nämligen "beep", som ju ligger alldeles vid "beep" här i stan.

Där låses vi in av våra skötare, för att under söndag eftermiddag förhoppningsvis bli utsläppta, ut i "verkligheten" igen. Eran verklighet! Vår verklighet är sittandes nere vid floden någonstans i Mississippideltat med varsin diddley bow i handen och en flaska bourbon i skjortfickan (se "replokalen").

Under dessa intensiva tre dagar kommer vi att banda 12 stycken låtar, allt i gammal klassisk anda ála Wolfman. Allting spelas nämligen in live direkt i studion. Snabbt enkelt och ärligt!

Vi kommer även att föreviga vissa moment på rörlig bild, för att sedan kunna bjuda er på något lite mer matigt. Allt läggs givetvis upp här på bloggen.

Ikväll är det dags att repa (se "Mississippideltat) och finputsa en del små små detaljer (Henke, någon?). Vi hoppas kunna återkomma ikväll, eller imorgon bitti med en liten status update om hur det gick.

Första inlägget: Klart!

Hoppas du fortsätter hänga med oss och än en gång, varmt välkommen.

Magnus