Bevaring av skelett material. Del 2

Jordmånen

En viktig faktor är jordens sammansättning. Skelettet förstörs t ex långsamt i täta lerskikt och mycket snabbare i luckra sandjordar. I kalkrika jordar är gynnsamma för bevaringen, obränt skelett material förstörs inte men i sura jordar med lågt PH-värde bevaras det mycket dåligt. Däremot kan sura jordar bevara organiskt material mycket bra, det har man sett i samband med alla mosslik man hittat t.ex. Tollund och Grauballe männen i Danmark och Bockstensmannen i Sverige. Bockstensmannen i Halland 1935 av lantbrukaren Albert Johansson när han harvade torv. Mossfyndet visade sig vara de ytterst väl bevarade lämningarna efter en man i 30-35-års ålder. Hår, skäggstubb, hjärna och andra mjukdelar var bevarade och han bar en fullständig medeltida klädesdräkt som bestod av hätta, mantel, kjortel och hosor. Han låg sannolikt framstupa i mossen och kroppen var genomslagen av pålar från ryggsidan. Skelettet visar inga andra tecken på att ha varit utsatt för yttre våld. Han är daterad till ca 1350. Han finns numera på Varbergs museum.

Klimatet spelar även en roll i bevarandet, fuktiga och varma miljöer påskyndar nedbrytningen, medan torra, såväl heta som kalla, klimat bevarar. Som t.ex. kroppar av både människor och djur som blivit naturligt mumifierade i torr och het ökensand och djupfrysta hela kroppar av människa och t.ex. mammut som bevarats av permafrosten i arktiska klimat.

Nästa del: Tafonomi – Nedbrytningsprocesser

KÄLLA: Osteologi, Benens vittnesbörd av Ebba During.