Tydligen så finns det människor i den här byn som inte tycker om att man som barnfamilj flyttar in i byn, nej tydligen så vill dom att byn ska dö ut.
Man får höra hela tiden. Du får inte gå på den här stigen…. det är min mark; gå inte förbi mitt hus, ni stör katterna. Du ska inte skriva på internet för då kommer det att gå dig illa…
Vi har hållit oss för oss själva, har tom varit rädd att folk ska tycka att vi håller oss för mkt för oss själva, men tydligen räcker det att man existera för att reta folk. Men säg till mig att jag ska hålla tyst om orättvisor så kommer jag bara att skrika högre! Så det så.
Sabra och Shatila var två flyktingläger för palestinier i södra Beirut i Libanon.
På kvällen den 16 september 1982 gick 150 beväpnade falangister (libanesisk kristen milis) under ledning av Elie Hobeika in i flyktinglägren Sabra och Shatila för att hitta den beväpnade PLO-milis som Israel trodde gömde sig i lägret.
När falangisterna lämnade lägren 36 timmar senare lämnade de efter sig minst 700-800 döda palastinier, män, kvinnor och barn.
Detta skedde under Ariel Sharons tid som israelisk försvarsminister och han var den som släppte in falangisterna, palestiniernas svurna fiende, i Sabra och Shatila.
Han hade sagt till falangisterna några timmar innan intrånget att PLO hade mördat Gemayel , falangisternas ledare och Libanons president, den 14 september och israelerna var därför väl medvetna om falangisternas ilskna känslor gentemot palestinierna.
Det visade sig i efterhand att ingen palestinier varit inblandad i mordet. En syrisk agent, Habib Tanious Shartouni, erkände sig skyldig till mordet.
Massakern ledde till omfattande protester både i Israel och runt om i världen.
Premiärminister Menachem Begin avfärdade all kritik som riktades mot Israel för massakern.(som alltid).
Det var känt att falangisterna släpptes in i de palestinska flyktinglägren för att driva ut PLO:s "terrorister", men ingen hade kunnat förutse resultatet, sade han.
(Nä, visst …:/)
I februari 1983 kom den statliga israeliska Kahankommissionen fram till att försvarsminister Ariel Sharon hade ett "personligt ansvar" för massakern.
Sharon tvingades avgå som försvarsminister i februari 1983 men stannade kvar i regeringen som minister utan portfölj.
På Mias Kairoblogg finns det beskrivet vilken syn som mötte journalisterna när de fick lov att gå in i lägren 2 dagar efter det att falangisterna släpptes in…. Man ryser av avsky för de människor som kan göra så mot andra människor…
Varnar känsliga för starka bilder i nästa film…. men detta får inte glömmas bort!
Fredsaktivisten Rachel Corrie står framför ett palestinskt hus i Gaza som ska rivas av israelerna. Trots att hon bär orange jacka och har en megafon stannar inte föraren. Rachel Corrie krossas under traktorn. Hon är den första mänskliga sköld som dödas i oroligheterna i Gaza.
De andra fredsaktivisterna försöker rädda livet på Rachel Corrie. Förgäves. Hon dör på sjukhuset.
Min tanke är då.. Ska man få utreda sina egna brott? Ska man skippa polisen och åklagaren och låta de misstänkta själva få utreda brotten de är misstänkta för? Låter helt vansinnigt eller hur?
Utanför fönstret slår våren ut.
Marken blir grön igen.
Allt som var dött, väcks till liv,
det kan också vi.
Så länge vi andas.
Ute till havs styr en fiskebåt.
Längs en fri horisont.
Den gungar så tryggt in mot hamn
som jag i din famn.
Så länge vi älskar.
Det är för oss solen går opp.
Lyser som guld, för kärlekens skull
Solen går upp, så oskuldsfull
Lyser på oss för kärlekens skull.
Högt på ett berg står en katedral,
och pekar upp mot skyn.
Men det är för himlen i dig,
och jorden i mig
Vi älskar varandra.
Det är för oss solen går opp.
Lyser som guld, för kärlekens skull
Solen går upp, så oskuldsfull
Lyser på oss för kärlekens skull.
—
Lyser som guld, för kärlekens skull
Lyser på oss, för kärlekens skull
Här kommer jag i fortsättningen skriva det jag lär mig på Arkeologiprogrammet på Umeå Universitet. Mycket för att jag lätt ska kunna gå tillbaka och läsa själv =)
Senaste kommentarerna