Museibloggen by Anki Berg

Kulturhuvudstadseffekt

Av , , Bli först att kommentera 0

Idag hölls ett efterlängtat möte om hur arvet efter Kulturhuvudstadsåret ska förvaltas, eller rättare sagt kan förvaltas – om vi vill, och är beredda att bidra. Initiativtagare till träffen var Projekt Effekt, med projektledare Sirpa Kärki och medarbetare Hanna Sondell i täten, vars uppdrag är just att ta tillvara effekterna efter året. Det lades ner så (enormt) mycket pengar, tid och engagemang inför och under 2014, så att inte dra nytta av det vore ju resursslöseri av värsta sort. Utgångspunkt för Projekt Effekt är att se på effekter ur ett besöksnäringsperspektiv och att öka besöksfrekvensen i hela Umeåregionen.

Vi var ett 20-tal personer från olika kulturorganisationer och företag närvarande, och vi var överens om behovet av att hålla ett kulturnätverk levande. Några saker kunde vi lätt identifiera som sådant vi saknar, och kommer att prioritera i det fortsatta arbetet: ett nytt gemensamt mål, en digital kulturkalender, en gemensam form för paketering och någon som tar stafettpinnen efter Projekt Effekts slut. Det låter säkert som lull-lull för utomstående, men det är mycket konkreta frågor som vi kommer att fortsätta driva.

I februari ses vi igen och jag längtar redan. Det här är så kul och viktigt, och kan verkligen ge effekt för så många.

20161130_083521[2] kopia

Sirpa Kärki ledde dagen om hur vi bäst tar tillvara effekterna efter 2014. 

Siktet inställt på en ny basutställning

Av , , Bli först att kommentera 1

Förra veckan tryckte vi på omstart-knappen för en ny kulturhistorisk basutställning. Wow och äntligen! Nu har vi en lång och mödosam resa framför oss att hitta finansiering, ett innehåll som tar fasta på all ny kunskap som finns samlad om vårt län och framförallt att hitta en tilltalande form. Målbilden är klar. Finansieringslösning och tidplan ska vara klar om prick tre år. Det kanske låter länge, men tro mig, det är det inte.

I samband med ombyggnationen av museet 2012–2013 så revs den sista av de gamla basutställningarna ut. Den hade gjort sitt efter mer än 30 år. När de byggdes var de hypermoderna och museimän och kvinnor från hela landet kom till Umeå för att titta på den nya tidens utställningspedagogik och teknik. Åren gick, och medan vi levde med ett stolt arv, blev vi omsprungna både en och två gånger. Jag minns när nya museibyggnaden på Murberget invigdes 1994  – jag var 23 och i början av min museiutbildning – och de supermoderna utställningarna visades. Wow, vilken upplevelse! Gissar att fascinationen var lika stor över våra utställningar 20 år tidigare.

Arbetet med en ny basutställning påbörjades redan 2010 men en ombyggnad av huset och ett kulturhuvudstadsår kom emellan och satte helt stopp för fortsatt planering – de uppkomna frågorna var tvungna att hanteras först. Nu är dock tiden mogen och vi hade ett första omstartsmöte förra veckan alltså. Efter en heldags mangling i storgrupp har vi nu definierat tematik och bärande spår, och hunnit påbörja diskussionen om medskapande och delaktighet i processen. Underlaget ligger nu hos museets ledningsgrupp som ska sätta ramarna för nästa steg på resan.

”Vaddå bastuställning?” frågar vän av ordning. Ja, begreppet kanske är lite omodernt men i högsta grad levande i branschen. En basutställning tar ett större grepp om en epok eller historiskt skede, på länsmuseerna ofta med en geografisk utgångspunkt, och finns på museet över lång tid, i jämförelse med de många tillfälliga utställningar som vi visar.

Minns du det här?

VBM_PE_20110722_148_påsikt

Den gamla basutställningen på våning 2 var byggd för den moderna museibesökaren, med vuxna och barn i samspel. Foto Petter Engman, 2011.

 

VBM_PE_20110722_107_påsikt

Många besökare minns säkert den timrade stugan Handsktummen, med dockor i verklig storlek som såg ut att sköta sysslorna, eller i rummet intill där de sov tillsammans på golvet. Foto Petter Engman, 2011.