Dagarna innan påsk gick remisstiden ut för Översiktsplan Umeå kommun. Museets kulturmiljöavdelning har lämnat ett noga genomarbetat svar och värjer inte för att vara kritiska. I stora drag handlar kritiken om att planen tar för lite hänsyn till vårt omgivande kulturlandskap – det vill säga brukad jord, bebyggelse och fornlämningar – när nya områden för bebyggelse ska utvecklas och staden förtätas.

”Varför är det så viktigt med hänsyn till kulturarvet?” frågar sig vän av ordning som vill anstränga sig lite extra för att förstå.

För att gå rakt på sak, och nämna det mätbara först: kulturarvet har ett ekonomiskt värde. Kulturarvet sysselsätter direkt och indirekt tusentals personer inom besöksnäringen, upplevelseindustri, hantverk och byggföretag bara för att nämna några. Även inom fastighetsmarknaden har kulturhistoriskt värdefull bebyggelse dragningskraft i sig självt.*

Att de miljömässiga vinsterna i ett levande kulturlandskap är stora, är uppenbart. Det handlar om biologisk mångfald och ytterst om mänsklighetens överlevnad. Tycker du att jag drar det hela till sin spets? Fundera då ett slag på alternativet. Att vi inte tog hänsyn till kulturarvet överhuvudtaget – hur många generationer skulle då överleva på vår planet? Det är uppenbart att vi måste ta tillvara uppodlad mark och skog, och fortsätta vårda den. Byggnader, stenrösen, brunnar för att inte tala och alla tusentals lämningar som finns längs med vattendragen har ju haft – och har – funktioner att fylla.

Det kanske svåraste att mäta är den upplevda känslan av kulturarvet. Historiska miljöer är viktiga för människan, och har genom tiderna varit platser dit man har återvänt. Du som fortfarande tvivlar på kulturarvets nödvändighet: lova att du undviker gamla stadsdelar nästa gång du besöker en storstad, eller stannar hemma när sällskapet vill besöka Ale stenar på bilsemestern.

Det här är frågor som borde engagera flera!

Ett tips till fördjupning på ett lättsamt och informativt sätt hittar du här. Det är Riksantikvarieämbetet som nyligen utkom med en rapport som heter Räkna med kulturarvet och som ger tydliga och bra svar på viktiga frågor.

Ett annat tips är att komma till museet på onsdagkväll 26 april kl 19.00. Då kommer f d stadsarkitekt Hans Åkerlind att delta i ett samtal med konstnär Johannes Samuelsson och Erik Persson om stadsplanering och demokrati med utgångspunkt i mötesplatsen Apberget, som var en central punkt i stadsbilden i Umeå tills för några år sedan.

Vem bestämmer om vårt gemensamma utrymme, och hur kan vi säkerställa att viktiga värden bevaras? Kom och gör din röst hörd och lyssna till andra.

* Exempel ges i ”Räkna med kulturarvet” som är länkad till i texten.

Ska sådana här gamla hus underhållas, eller är det bättre att ge plats åt nytt?