Jag vill först hälsa alla tidigare läsare av min blogg välkommen tillbaka. Det är hög tid att återuppta bloggandet, det forum där man har fritt utrymme att själv formulera både frågorna och svaren. En rimlig chans att spegla vardagspolitiken och de utmaningar som jag möter i mina uppdrag. Hoppas att ni också kommenterar det jag skriver. Jag läser alla kommentarer och ifall det finns ett allmänintresse, ett relevant perspektiv och en följdfråga så ska jag självklart både publicera kommentaren och även försöka svara.

Vi närmar oss valet. Det märks i debatten och det börjar även märkas i vårt interna partiarbete. Just nu är fokus på landstingets folkomröstning och kyrkovalet. Men även nomineringsarbetet till fullmäktigelistor och riksdag. För egen del har jag ju meddelat valberedningen att jag står till förfogande för omval till kommunfullmäktige men inte till byggnadsnämndens ordförande. Det beror på att jag efter tre mandatperioder känner att jag vill anta nya utmaningar men det beror även på att jag unnar byggnadsnämndens verksamheter en ny ordförande, en ny energi med nya perspektiv att komma in och fortsätta utveckla det politikområdet.

Frågan om vilket uppdrag som finns för mig nästkommande mandatperiod avgörs vid vårt representantskap den 31 oktober. Jag står till förfogande men det är partiets medlemmar som väljer via sina ombud.

Några ord om den s.k. Umeandan också.

De borgerliga partierna vädrar morgonluft då eran Lennart Holmlund närmar sig sitt slut. Efter snart tjugo år av socialdemokratiskt styre ser de sin chans att ta över. Dom spekulerar om vänstervridning i politiken och i stort sett varje debattartikel och fullmäktigedebatt spetsar dom med hot om att nu ska allt som byggts upp av samarbeten, tillväxt och utveckling ta slut. Inget kunde vara mer felaktigt men jag förstår att dom borgerliga politikerna här ser sin chans.

Anders Ågren frestar väljarna i debattartikel VK 2013-08-16 och välkomnar ”de mittenorienterade Umeåbor som tidigare har röstat på Socialdemokraterna” och säger sig själv representera ”det politiska mittfältet”. Men är det någon som på fullt allvar tror att moderaterna, hur Nya dom än beskriver sig, på allvar överväger att ändra inriktning? Inget i vardagspolitiken tyder på det.

Det som framstår som ändrade ambitioner döljer nämligen samma gamla vanliga moderata politik. Tro inget annat. Moderaternas lösning handlar fortfarande om sänkta skatter, utförsäljning av våra gemensamma tillgångar och konkurrensutsättning av det offentliga. Det är medicinen oavsett det handlar om vård, skola eller omsorg och nu senast dök receptet upp även i den bostadspolitiska debatten.

Samtliga gruppledare i den borgerliga alliansen i Umeå kommunfullmäktige känner mycket väl till att jag har tillämpat samarbeten i mina ordförandeuppdrag, jag brinner för tillväxtfrågan och ser möjligheter i de förslag som läggs oavsett vilket parti som lägger fram förslagen. Det känns därför inte seriöst att sprida bilden av att utan Lennart faller detta. Men saknar man visionära och sakpolitiska argument kan man ju ropa på vargen.

Men detta kommer vi att få tillfälle att diskutera framöver för nu är det bara ett år kvar till nästa kommunval. Det blir ett spännande år.