En falsk och cynisk flyktingpolitik

Av , , 5 kommentarer 21

FN-organen säger att antalet flyktingar uppgår till 50 miljoner.

Det var fel och falskt av Fredrik Reinfeldt att inte understryka att Sverige inte kan ta emot alla samt att inte berätta att hans sätt att ”öppna sitt hjärta” gick ut på att ta gigantiska summor pengar från biståndsbudgeten. Det är lika fel och falskt av den nuvarande regeringen att göra samma sak. Varken Reinfeldt, Löfven eller Språkrören öppnar sina hjärtan. Eller sina plånböcker. Däremot är de, allihopa, bra på skådespel.

Jag anser att Sverige ska fortsätta att ta emot flyktingar. Och tillhöra de länder i Europa som tar störst ansvar. Men flyktingmottagandet måste framöver klaras oändligt mycket bättre än idag. Alla vi som såg programmet ”Uppdrag granskning” (Den slutna cirkeln) den 25 mars vet hur dåligt flyktingmottagandet är. Direkt inhumant. Allt pekar på att de flyktingar som beviljats asyl och uppehållstillstånd i Sverige kommer att omvandlas till en permanent arbetslös underklass – i utanförskapsområden. Det finns idag 155 utanförskapsområden med nästan 520 000 invånare. Av denna dryga halvmiljon är strax över hälften utrikes födda och ca 32 procent är födda utanför Europa.

Låt oss sedan titta på hur regeringen plundrar biståndsbudgeten.

För det är inte bara de utsatta flyktingar som kommer till Sverige som behandlas illa. De som inte kommer till Sverige behandlas också illa. Och alldeles förbannat cyniskt. ”I år går nästan var fjärde biståndskrona till att betala för asylsökande” (DN 30/4). Regeringen (S och MP) tog ytterligare nästan 500 miljoner från Sveriges utlandsbistånd för att bekosta den ökade asylinvandringen – till Sverige! ”Sammanlagt innebär det att 9 miljarder kronor för 2015 försvinner ur biståndsbudgeten – nästan en fjärdedel – till att finansiera mottagandet av asylsökande” (DN igen). Detta innebär en väldig nedskärning på Sveriges insatser mot fattigdom och ohälsa säger en representant för en av landets största biståndsorganisationer (Diakonia). ”Det motsvarar Sveriges samlade årliga bistånd till allt som har att göra med hälsovård, allt till barns utbildning, allt till att få fram rent vatten och allt katastrofbistånd tillsammans. Detta är mer än dubbelt så mycket som går till Afrika per år”, säger denne representant. På detta sätt ställer det politiska etablissemanget svaga grupper mot varandra.

Det politiska etablissemanget leker, på det mest cyniska sätt, ”humanistisk stormakt”. Men i verkligheten behandlar detta överbetalda skattefrälse både de flyktingar som kommer till Sverige – OCH de fattiga som blir av med Sveriges bistånd – mycket illa. Cynismen och falskheten är fruktansvärd.

Återigen: se ”Uppdrag Granskning” (Den slutna cirkeln) från den 25 mars. Detta program beskriver verkligheten på ett sant, och därför mycket smärtsamt, sätt för alla självbelåtna välgörenhetsivrare. Sådana personlighetstyper som lever sitt liv i vad en psykolog skulle kalla politisk ”förnekelse”. Just denna ”förnekelse” något som gör det möjligt för dessa att belåtet viska ”du är en riktig fet-humanist” när de tittar sig själva i spegeln varje morgon. Om självgodhet och självbedrägeri vore straffbelagt skulle dessa ”förnekare” sitta inne på livstid. Inte bara de ledande politikerna utan även deras låtsashumanistiska hejarklack runt om i landet.

Detta är det osmakliga resultatet då man inte vågar utmana makten – men samtidigt vill vara med och gapa om ”öppna hjärtan”.

Det som krävs i Sverige idag är ett väldigt upprustningsprogram för att renovera gamla, och bygga nya, för- och grundskolor, äldreboenden, vårdcentraler och lasarett. Men framförallt bostäder. Men detta kommer inte automatiskt. Det enda som kommer automatiskt, för de asylsökande i Sverige och fattiga utomlands, är arbetslöshet och modullägenheter samt svält. Och när arbetslösheten väl slagit rot och modullägenheterna börjat massproducerats i Sverige samtidigt som sjukdomarna ökar i Afrika, kommer arbetslöshet, misärboende och svältdöd att sätta sin prägel på samhället. Hemma, i Afrika och på andra ställen.

Därför måste vi kämpa för en akut upprustning av välfärden. Detta kräver resurser. Resurser får man inte genom att krypa för Makten. Det får man genom att sparka Makten mellan benen. Hårt. Och med båda fötterna.

Det krävs både återtagna skattesänkningar från Alliansregeringens tid och att resurser från de mest vinstrika storföretagen och bankerna ianspråktas. Vinsten i de tjugo mest framgångsrika svenska företagen uppgick ifjol till 450 miljarder. Även kapitalexporten, som leder till avindustrialisering i Sverige och industriuppbyggnad i diktaturländer, måste stoppas. Landet har inte råd med den förlust av jobb, skatteinkomster och kunnande som en fortsatt industridöd innebär. Både ökade skatteintäkter och företagsvinster måste sedan koncentreras till ett väldig nysatsning på jobb och bostäder om välfärden ska kunna försvaras. Och utlandsbiståndet försvaras.

En viktig del i detta består av en demokratisk kontroll över kapitalströmmarna. Detta för att styra skatteinkomster och vinster till de akuta och nödvändiga investeringar som krävs. Samhället måste ta över ägandet av bankerna och övriga kreditföretag. En demokratisk facklig rörelse utgör en viktig del av samhället. Kommunsektorn en annan.

Arbetarpartiet kommer aldrig att reducera sig självt till att bistå Regeringens, Oppositionens och Svenskt Näringslivs önskan att splittra arbetare och fackföreningar genom att bygga barriärer – i form av arbetslöshet och nya och värre utanförskapsområden med modulbostäder – mellan svenskfödda och de som nu får asyl och uppehållstillstånd. Det är Arbetarpartiets plikt att utmana Makten för att skaffa de resurser som krävs för att, så många som möjligt, ska få ett drägligt liv. Och för att förhindra att arbetarrörelsen samt facket splittras.

Första Maj ska inte vara någon promenad i solskenet. Det kommer att bli en regnig dag för de med mörkt sinne. Slut upp i morgon.