Behåll den kommungemensamma förvaltningen – och tjäna mellan 300-400 miljoner kr per år i kampen för att förebygga ett gigantiskt underskott 2028

_____________________________________________________________

Här följer åtgärd nr 2 för att förebygga skräckscenariot med ett budgetunderskott på mellan 7,5 – 10,0 miljarder kr.
Det handlar om att bevara den kommungemensamma förvaltningen.

”Styrkan från golvet” har sin motsvarighet inom tjänsteorganisationen.
En god ledning som strävar efter bra personalpolitik skapar stark uppslutning kring behovet att minska budgetgapet. Med detta övergripande mål stadigt förankrat blir det lättare att få alla att dra åt samma håll och skapa delaktighet, samverkan, flexibilitet samt rensa ut dubbelarbete (luft) ur verksamhet och organisation och ersätta individuellt revirtänkande med en gemensam helhetssyn.

En uppslutning kring behovet att minska budgetgapet kommer också att bidra till att öka resurserna till bl a förskola, skola och omsorger.

Året 2009 beslöts att Umeå kommun skulle omorganiseras. Tolv förvaltningar skulle ersättas av en enda kommungemensam förvaltning. Arbetet med att skapa denna sjösattes år 2010. Efter ett antal år som präglats av oundvikliga inkörningssvårigheter har den gemensamma förvaltningen börjat fungera allt bättre. Tanken var att den skulle spara in 100 miljoner/år i form av uteblivna kostnadsökningar. Detta har uppnåtts flera gånger om.

I samband med budgetupptakten i februari i år kunde dåvarande ekonomidirektör Susanne Aidanpää rapportera att vinsten med den nya kommungemensamma förvaltningen – jämförd med prognosen för den tidigare organisationen bestående av tolv separata förvaltningar – uppgick till 210 miljoner i form av uteblivna kostnadsökningar. Men inte nog med detta. Susanne Aidanpää kunde också rapportera följande: ”Umeå kommun [har] dessutom gjort ökade satsningar på kollektivtrafik, kultur, fritid, näringsliv mm med mer än 200 miljoner kr/år inom befintlig budgetram.” Denna vinst har kommit bl a skola och omsorger till godo. Jag såg länge snett på den kommungemensamma förvaltningen. Men har man fel så har man. Och eftersom ingen, någonsin, har försökt ifrågasätta Aidanpääs siffror så gjorde inte jag det heller.

Betydelsen av de siffror som Aidanpää presenterade är att Umeå kommun tjänar mellan 300-400 miljoner per år, i uteblivna kostnadsökningar, på den kommungemensamma förvaltningen. Man måste ju vara ett riktigt politiskt stolpskott för att medvetet kasta bort 3-4 miljarder av umebornas skattepengar, under en tioårsperiod, för att inte behålla denna förvaltning.

Jag blir mörkrädd för hur Umeå kommun ska klara sig utan Susanne Aidanpää, Jonas Jonsson och Lennart Malm. Tre musketörer jag verkligen respekterar. 

Arbetarpartiets  uppfattning är denna: den kommungemensamma förvaltningen måste få längre tid på sig för att kunna utveckla sin fulla potential. Det har hela tiden funnits ett mer eller mindre aktivt motstånd från de som vägrar att acceptera att släppa sina inpinkade revir. Och det är inte förrän alla har lärt sig att acceptera att helheten går före det egna reviret, som den fulla vinsten med den nya förvaltningen kan utvärderas. Vi tror dessutom att vinsten kommer att öka ju större kommunen blir.

Konsultfirman som gjorde en utvärdering åt Umeå kommun, formulerade sig bl a på följande sätt rörande den kommungemensamma förvaltningen.

”PwC anser inte att kommunen bör gå tillbaka till en organisation med flera förvaltningar. Istället bör fokus läggas på att fokusera på ett antal förbättringar på kort och lång sikt i det fortsatta arbetet.”

Firman gav alltså stöd åt de som ville behålla den kommungemensamma förvaltningen. Till dessa hörde ”Team Aidanpää”. Med flera. Men inte partier som Moderaterna, Socialdemokraterna, V och MP, med flera.

Apropå det: Det var Anders Ågren (M) som inledde angreppet på den kommungemensamma förvaltningen. Snart stod hela Alliansen bakom. Vänsterpartiet anslöt sig! Denna oheliga koalition visade sig däremot vara villiga att slänga 300-400 miljoner per år i sjön. Eller i Umeälven. De heroiska Socialdemokraterna försvarade förvaltningen – i en hel vecka – innan de gav upp.

Med tanke på att kostnaderna överstiger intäkterna varje år var beslutet att skrota den kommungemensamma förvaltningen troligtvis det mest ansvarslösa beslut som överhuvud kunde ha tagits. Jag tror S:t Per förlåter mig om jag säger att det var så in i h-vete dumt.

Dessutom: Förutom den gigantiska ekonomiska förlusten på 3.4 miljarder är det nästan osannolikt ansvarslöst att nöta ut personalen i tjänsteorganisationen genom att kasta in dem i ännu en uttröttande omorganisation.

Herregud.

 _________________________________________________________

Arbetarpartiet utgör en kunnig och orädd opposition som bekämpar skrytprojekt och vill skapa personal- och medborgarmakt i Umeå. Våra motståndare inom S, M, C och V har infört en tre-procentsspärr för att hindra oss från att återväljas till kommunfullmäktige. Hjälp oss därför att få 10 %  av rösterna – så att vi kan fortsätta att utmana de etablerade.