—————-

Beatrice Ask har uttalat sig i fråga om handläggningen av post från polis/åklagare vid misstankar om brottet sexköp enligt 6:11 BrB. Brev till förmodade sexköpare skulle särskiljas med hjälp av grälla kuvert så att andra än den misstänkte skulle förstå att brevet handlade om brottet sexköp.

Tidigare har hon enligt min uppfattning visat att hon inte förstår utsatta kvinnors situation, vilket jag inte vill gå in närmare på just nu. Och därför är jag egentligen inte förvånad över hennes utspel. Däremot är jag rädd att diskussionen om sexköparens integritet & principen om att man inte är skyldig innan man blivit dömd faktiskt, hur illa det än låter, har skadat mer än det gjort nytta, För det får man väl ändå hoppas att hon trodde hon gjorde något bra för utsatta kvinnor och barn trots att det var ett riktigt smaklöst förslag hon gav uttryck för.

Förutom att partnern, då det potentiella brevet kommit, förstår vilket brott som brevet från polisen gäller så kanske partnern ändå förr eller senare skulle ha fått veta vad maken/makan "roat" sig med. Men oavsett om han/hon får kännedom om det hela så måste man ställa sig frågande till hur inskränkt ministern tänkte. Förstår makan/maken vad ett sådant brev innehåller så förstår eventuella grannar men även eventuella unga personer i familjen samma sak! Kan det någonsin vara ett samhällsintresse att en misstänkt persons barn ser brev som innehåller misstankar om brott som föräldern kan ha begått, Beatrice Ask?

Även om debatten har handlat om justitieministern och hennes kompetens och förtroende som minister så har hon lyckats att lyfta frågan om sexköp på agendan.

Först och främst bör vi ändå fråga oss varför polis- och åklagarmyndighet hanterar post avseende misstankar om brottet sexköp annorlunda än andra brott och i andra hand om det är befogat med detta undantag?

Oavsett varför man valt denna väg så är mitt svar: -nej, det är inte befogat! Om man hanterar dessa misstänkta annorlunda än andra personer som misstänks för brott så visar samhället att den misstänktes och de som döms för sexköp inte behöver/ska behöva ta fullt ansvar för sitt brott. Samhället tillåter alltså sexköpare att komma undan sitt ansvar lindrigare än andra brottslingar gör för de brott de begått. Varför?

Det handlar om köp av sex, om prostitution i Sverige. Prostitution anses medföra allvarliga skador både för individen som prostituerar sig och för samhället. En omfattande kriminalitet är också vanlig i samband med prostitution, som till exempel människohandel för sexuella ändamål, misshandel, koppleriverksamhet och narkotikahandel.

Insatser för att motverka efterfrågan av köp av sexuella tjänster är avgörande för att komma tillrätta med prostitution och de problem sexhandeln medför. Om lagstiftaren menar allvar med att bekämpa prostitution och människohandel samt narkotikabrott – då kan man inte samtidigt skydda de personer som utgör fundamentet för verksamheten!

Därför kan jag ändå ha viss förståelse för Asks uttalande trots att hon uttryckte sig klumpigt. Det är bara det att detta inte är rätt väg att gå för att nå framgång i denna fråga. Det är inte den misstänkte gärningsmannens familj som ska vakna – det är VI som samhället består av som måste agera och kräva ett slut på diskriminerande regler som möjliggör att brott som till övervägande del begås av män mot kvinnor inte tas på yttersta allvar.

Ett vanligt brev till den vanliga adressen är opartiskt, likvärdigt och rättssäkert men det är framför allt JÄMSTÄLLT & RÄTTVIST! Det är hög tid att vi i Sverige år 2010 på allvar värnar om kvinnors och barns rättssäkerhet och integritet!

——————-