En elev på en högstadieskola vred på brandslangen, lät den rinna över natten och ställde till skador för nära en miljon kronor. Nu vill personen slippa undan påföljden för detta och förklarar att allt bara var ett skämt. När man läser artikelkommentarerna verkar det finnas en del vuxna (?) som vill hålla med förövaren, allt var ju bara ett skämt, en lek, som gick en aning snett…

I dagens skolkorridorer haglar förolämpningar och kränkningar mellan eleverna. När en vuxen påpekar det olämpliga i att säga så, urskuldrar sig den ansvariga ofta med att "Det var ett skämt" och den utsatta vågar inget annat än hålla med.

Jag har avbrutit misshandelsliknande situationer, där den ena av kontrahenterna förklarat situationen med "Det var ett skämt" och den andra skräckslaget nickat. Om det här är den moderna humorn så lämnar den en dålig smak i munnen efter sig!

Jag blir lite ledsen när jag läser om vargen som skjutits i Dockas… Först flyttas den långt bort från sitt revir och påbörjar en lång vandring hem igen. Förmodligen kände den sig vilsen och långt bort från välkända marker. När den väl kommer nära hemmet, skjuts den, eftersom renarna snart ska kalva i området den ska färdas genom…

Att man överhuvudtaget försökte flytta vargen, ner till Dalarna, berodde ju på att den var genetiskt värdefull för den svenska vargstammen. Men varför då avliva så snabbt? Regeringen och Naturvårdsverket talar med dubbla tungor i det här ärendet, anser jag. Med tanke på vad själva den misslyckade flytten kostade, vill man visa att "i det här landet bryr vi oss om våra vargar", de är så värdefulla för vår fauna att vi investerar en massa pengar i dem… för att i nästa andetag avliva samma värdefulla individ, när den inte uppför sig som önskat.

Jag vet också vilken attityd de renskötande samerna i området har till våra rovdjur och jag kan, delvis, förstå den. Detta efter att som barn många gånger, med hjärtat i halsgropen, besökt vår närbelägna sameby för att höra om det skjutit vår bortsprungna hund. Han kunde lätt misstas för en varg på håll och vi fick alltid nekande svar. Naturligtvis, vargen var fridlyst på den här tiden! (Som tur var återfann vi oftast den kärlekskranka jycken hos löptiken i grannbyn!)

Jag önskar att det fanns en enkel lösning på det problematiska förhållandet mellan rennäringen och våra rovdjur. Att urskiljningslöst döda är kanske inte rätt metod.

Att björkarna håller på att slå ut har jag inte missat! Det har gått åt flera förpackningar pappersnäsdukar och jag känner mig igenmurad i alla bihålor, svalg och örongångar… Visst small det bara till och sen började det lysa grönt överallt? Tur att det finns mediciner som dämpar det värsta, men just nu blir jag mest trött av dem.

Men, kanske borde jag inte bo i "Björkarnas stad"? Framförallt inte på våren… Snörvel! Måste sluta nu, för jag ska gå och snyta mig! Vi hörs!

Sömnbrist orsakar fetma, nu är det "kliniskt bevisat"! I och med att kroppen lider brist på sömn utsöndras det hormoner i blodet, vilka gör att kroppen börjar lagra fett. Hormonerna gör också att vi känner ett sug efter energirik mat med snabba kolhydrater.

Tröttheten vi känner gör också att vi inte blir så sugna på att motionera eller förbränna extrakalorierna vi stoppar i oss, på annat sätt. En ond cirkel, helt enkelt. Men, man kan också ställa sig frågan vad det är som förorsakar sömnbristen? Är det den enskilda individen, som är omdömeslös och inte förstår sitt eget bästa och därför sitter och ugglar till sent på natten?

Troligtvis inte. Sömnbrist har blivit ett relativt utbrett symtom under de senare åren. Troligtvis, enligt min uppfattning, är vår uppbyggnad av samhällsstrukturen en starkt bidragande orsak. Människor förutsätts vara vakna och aktiva större delen av dygnet, sysselsatta antingen med arbete eller fritidsaktiviteter.

Jag ser många ungdomar (skolelever) vars högsta önskan är att bara få sitta still på en stol och vegetera, kanske är det ett symtom på stressen runt om i samhället? Att "bara få vara" är idag en ganska sällsynt lyx och många blir rastlösa av att inte ha något inplanerat i kalendern under en hel dag, eller vecka. Stresshormonerna påverkar ju också sömnen, man sover dåligt och vaknar lika trött, eller tröttare, som när man gick och lade sig.

Det borde vara lag på att alla skulle få uppleva åtminstone några stressfria dagar om året. Tänk vad mycket det skulle kunna göra för folkhälsan!

Dagstidningarna har varit fulla av reportage om Usama bin Ladens död och även VK har hakat på. Jag läste i gårdagens papperstidning att fyra ganska unga personer fått svara på frågan om hur UbLs död hade påverkat dem. Det var intressant läsning!

Tre av de fyra tillfrågade svarade att de inte bryr sig om att han har dött, det påverkar inte dem på något sätt, säger de. Den fjärde säger att det är bra att han är död eftersom han var en diktator och tycker att man hade kunnat avsätta honom på annat sätt än att döda honom, samt att demokrati alltid är värd att kämpa för…

Förmodligen var dessa personer väldigt unga när attackerna mot Twin Tower ägde rum och kanske kan de därför ha svårt att placera in namnet i rätt kategori, men svaren är ändå rätt så symtomatiska. Den som ställer frågan refererat till något allmänt känt, som har hänt "förr i tiden". De som svarar tycker att "det som har hänt har hänt, varför bry sig?"