Hörde i dag att Reinfeldt nu igen i TV säger sig värna om lågavlönade metallarbetare och undersköterskor, samt att han vill sänka skatterna ytterligare. Föga förvånande vill Moderaterna sänka skatterna mest för de som tjänar mest och redan nu har fått de allra största skattesänkningarna.

Funderar på varför ingen journalist ställer några följdfrågor till Reinfeldt, om varför Anders Borg i avtalsförhandlingar har gått ut och sagt att han tycker att lönerna är för höga för de kommunalarbetare som tjänar 15.685 kronor i månaden. Och då ska vi inte ens prata om hur sjuka och arbetslösa behandlas.

Tänk om Juholt hade varit lika tvetydlig.

p { margin-bottom: 0.21cm; }

Som ersättare i Landstingsfullmäktige fick jag en kallelse om att vara med på det budgetmöte som håll på i tre dagar i början av den här veckan. Det är för min del första gången som jag medverkat i Västerbottens läns Landstingsfullmäktige.

Skillnaden mellan blocken var faktiskt större än vad jag trodde. Som jag ser på skillnaderna handlar det om en politik för några få välbärgade människors vinstintresse eller en politik för alla människors rätt till en bra och kostnadsfri sjukvård efter behov. Det handlar enligt min mening om fungerande helhetslösningar eller om uppsplitringar i olika vinstdrivande och konkurrensutsatta vårdbolag.

De borgliga verkar tro på mer konkurrens istället för samarbete samt att som nu ha en sammanhållen och fungerande verksamhet. Själv tror jag att sjukvården fungerar mycket bättre om vi ser sjukvården som en helhet som ska fungera för samtliga oavsett om man är rik eller fattig. Om jag eller någon av mina nära och kära blir sjuk, vad har man då egentligen för nytta av att kunna välja vårdbolag eller vårdcentral? Huvudsaken är väl ändå att sjukvården fungerar och att kompetens finns tillgänglig i hela Västerbotten när det behövs.

Den utveckling som vi nu ser i vad de borgliga kallar för en modern sjukvård innebär uppsplitringar och privatiseringar av en fungerande helhet. Det innebär bland annat gräddfiler för de som har pengar eller har turen att arbeta i ett företag som köper sjukvård åt sin personal i så kallade VIP-kort.

Jag funderade under mötesdagarna på vem som borgarna egentligen vill gynna. Vill man gynna utländska riskkapitalbolag som vill komma in i den Svenska sjukvården bör man rösta borgligt. Vill man ha en sjukvård för alla samhällsmedborgare med vård efter behov oavsett storleken på plånboken bör man definitivt rösta på Socialdemokraterna, Vänsterpartiet eller Miljöpartiet.

Det är nu dags att börja ifrågasätta borgarnas ideer med konkurrens när det gäller nödvändiga samhällsfunktioner. Vi har ju redan sett vad som har hänt med järnvägen, skolorna och med el-marknaden. Det vore tragiskt om borgarna även fick stycka upp, konkurrensutsätta och privatisera sjukvården. Det är dags att säga som det är, konkurrens kan vara bra när man väljer affär eller restaurang, men inte när det gäller allmän skattefinansierad sjukvård.

Läser man det budgetförslag som borgarna har lagt kan man se att de vill privatisera och konkurrensutsätta vår gemensamma sjukvård. De skriver även i sitt budgetprogram att de medborgare som inte gör ett aktivt val av vårdenhet automatiskt kan bli listade till privat sjukvård om ett privat sjukhus ligger närmast bostaden. ”Patienter som inte gör något val av vårdenhet blir passivt listade på den vårdenhet som ligger närmast bostadsorten. Alliansen anser att passiv listning ska ske till närmaste vårdenhet oavsett om vårdenheten är driven av landstinget eller en privat aktör. Vid nyetablering av hälsocentral ska efter tre månader en omlistning ske till den nya hälsocentalen av de passivt listade. ” när jag läser borgarnas budgetförslag ser jag en stor risk för ett segregerat samhälle där sjukvården blir dyrare och sämre för de allra flesta medborgare. Vad händer med alla som inte får något VIP-kort och för alla som inte har en arbetsgivare som betalar dyra sjukvårdsförsäkringar?

Jag vet att det finns många privata företag som är seriösa och bedriver en bra vård. Fast jag vill ställa frågan om det verkligen är rimligt att våra gemensamma skattepengar ska gå rakt ner i fickorna till privata vårdbolag istället för som nu till den sjukvård som vi äger gemensamt?

Får Moderaterna fortsätta att styra de borgliga småpartierna är jag rädd för att vi snart i Sverige kan ha en sjukvård som till stora delar liknar den som Barack Obama i USA nu försöker göra om till en mer Europeisk modell med helhetslösningar. Då ska man veta att USA är det land i hela världen som per innevånare satsar mest pengar på sjukvård samtidigt som den inte fungerar för alla medborgare. Bland det första borgarna gjorde när de fick makten i Sverige, var att ta bort den tidigare stopplagen som gjorde det olagligt att privatisera allmän akutsjukvård.

Vill man ha gräddfiler för de rika och privata sjukhus ska man rösta på de borgliga partierna. Jag tror inte på borgarnas politik med fler privata sjukhus och privata sjukförsäkringssystem.

Själv känner jag efter tre dagar i Landstingsfullmäktige en mycket stor tacksamhet till alla Västerbottningar som har röstat på Socialdemokrater eller på Vänsterpartiet/Miljöpartiet som vill ha ett fungerande välfärdssamhälle och som vill satsa på en fungerande sjukvård för alla efter behov oavsett hur rik man är.

Vårt mål är att, år 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Det känns även skoj och mycket inspirerande att vi rödgröna partier har ett tydligt miljömål, Västerbotten ska ta täten bland landstingen för att uppnå en klimatneutral och hållbar verksamhet med målet att bli Sveriges mest klimatsmarta landsting. Vidare vill vi satsa på ökad tillgänglighet och en ökad patientsäkerhet.

Jag vill även passa på att önska alla mina bloggläsare en riktigt trevlig midsommar.

Läste i den senaste SIFO-undersökningen att Socialdemokraterna nu har 36.2%. Om det vore val i dag skulle både Kd och Centern kunna hamna under fyraprocentsspärren. Jag tror och hoppas att många svenskar nu har förstått att Sverige mår bäst av en rättvis fördelningspolitik istället för ytterligare skattesänkningar för de rikaste i samhället. 

Eller som Juholt säger, "Jag har högre ambitioner för Sverige".

Läs gärna boken Jämlikhetsanden som bygger på forskning om att jämlika samhällen fungerar bättre än samhällen med stora klyftor.

Jag tror och hoppas att en majoritet av väljarna vill att vi nu bekämpar barnfattigdom.

Jag tror och hoppas att en majoritet av väljarna säger nej till ytterligare utförsäljningar och privatiseringar av våra gemensamma tillgångar.

Jag tror och hoppas att en majoritet av väljarna vill se en seriös och fungerande miljöpolitik. Det är inte rimligt att nuvarande regering lånar ut pengar till investeringar i kolkraftverk.

Jag tror och hoppas att en majoritet av väljarna vill att vi satsar på utbyggd infrastruktur i hela Sverige. Sverige behöver bland annat en Norrbotniabana samt ökade resurser på järnväg. 

Sifo – M 29.0, Fp 6.2, C 4.5, KD 3.6, S 35.2, V 4.5, Mp 9.1, SD 6.8.

p { margin-bottom: 0.21cm; }

Nu har det åter igen kommit ut en rankinglista där SN rankar olika kommuners företagsklimat. Frågan är vad det egentligen är som man rankar. Det är inte speciellt förvånande att det är Moderatstyrda kommuner som toppar SN:s rankinglista. De kommuner som ligger högt är kommuner där man har privatiserat och konkurrensutsatt en hel del av vårt gemensamma ägande. Kommuner som till underpriser har sålt ut skolor, energibolag samt annat gemensamt ägande har en mycket hög placering på SN:s rankinglista.

Skulle vi i Umeå kommun gjort som Moderaterna tidigare ville, att sälja ut Umeå Energi samt även fler andra välskötta vinstdrivande kommunala företag skulle Umeå ha en betydligt högre placering än plats 187. Något att tänka på är att det bland annat är tack vare Umeå Energis mångmiljonvinster som vi i Umeå kommun nu har ett överskott i den kommunala kassan. Dessutom är Umeå Energi ett föredöme när det gäller att ställa om till ett hållbart samhälle. Samma sak gäller för årets sjunkbomb Skellefteå med plats 247, även Skellefteå har ett kraftigt vinstdrivande Energibolag i gemensamt kommunalt ägande.

Att företagsklimatet i Umeå och Skellefteå skulle vara så dåligt som SN vill påstå får vi nog ta med en stor nypa salt, vad som till stor del styr rankingen är hur mycket högerpolitik som bedrivs. Skulle SN:s rankning stämma skulle knappast tillväxten vara så pass kraftig som den nu är i Umeå. Det är bara att se hur många utmärkelser som Umeå har fått genom åren när det gäller tillväxt, IT-stad, Kunskapsstad, Kvalitetskommun, Ungdomsstad, Kulturstad med mera. Många företag vill ju paradoxalt nog etablera sig i Umeå.

Ett exempel som motbevisar SN:s ranking är Trondheim i Norge, här har man förstått farorna med att privatisera gemensamt ägande och börjat utveckla alternativ till marknadsliberalismen. Man har till och med uppfunnit en ny metod för att byta politik, den mycket framgångsrika Trondheimsmodellen som har bidragit till att Norge idag har en mycket bra fungerande politik för välfärd. Vi har i många år av högerns tankesmedjor blivit itutade att konkurrens och privatiseringar skulle vara något bra och nödvändigt. Norrmänn, myror och pingviner har förstått att det kan fungera mycket bättre om vi hjälper varandra. Det är nu hög tid att vi börjar tänka i nya banor och ifrågasätter vilket samhällsklimat vi egentligen vill ha. Det finns forskning som bevisar att jämlika samhällen med solidaritet och hög grad av gemensamt ägande fungerar mycket bättre än samhällen där man privatiserar vårt gemensamma ägande och vår gemensamma välfärd.

p { margin-bottom: 0.21cm; }a:link { }

Började dagen på Ålidhems centrum med att lyssna på Appeller av Ulf Liljegren, Åsa Zetterberg, Eleonore Larsson och Helén Pettersson. Vi fick på Ålidhem bland annat höra tal om den nu ökande arbetslösheten och barnfattigdommen samt att Socialdemokraterna inte skulle acceptera att människor ställs utanför samhället. Sen blev det att gå i 1:a Majtåget till Döbels Park och sedan till Rådhustorget för att lyssna på fler Appeller och huvudtalaren Lars-Anders Häggström som är förbundsordförande för Handelsanställdas förbund. Samtliga talare talade om ett nytt och rättvisare Sverige. Riktigt bra av Lars-Anders att ta upp hur mycket skillnaden mellan låginkomsttagare och höginkomsttagare har accelererat de senaste åren, samt hur den Borgliga politiken nu håller på att slita sönder hela vårt samhälle med ökade klyftor och orättvisor som följd. Lars-Anders talade även om det helt felaktiga beteendet av Anders Borg då han som finansminister uttalar sig om att Handelsanställda skulle ha för höga ingångslöner. Det visar tydligt vilken människosyn Moderaterna har då de ifrågasätter de lägsta lönerna samtidigt som man gynnar de som redan nu är förmögna.

Lyssnade senare på andra tal bland annat av Håkan Juholt som talade om att Pingviner organiserar sig bättre än vår Borgliga regering, de har förstått att det är bättre att hjälpa varandra istället för att skapa onödigt mycket konkurrens och utslagning av människor.

Många tal handlade om det helt absurda borgliga Fas3 systemet som nu har blivit en förnedrande återvändsgränd där långtidsarbetslösa har fastnat. Vi behöver åter igen en politik som handlar om solidaritet, långsiktiga hållbara investeringar och vettiga utbildningar.

Jag har i dag hört många kloka och intressanta tal, jag längtar redan nu tills nästa års 1:a Maj.

Åter igen har Sveriges regering fått hård kritik från Europarådets grupp för korruptionsbevakning då Moderaterna och Kristdemokraterna vägrar att redovisa vem det är som ger dem politiska partibidrag.

Det är nu i Europa bara Sverige, Malta, San Marino och Schweiz där inte alla politiska partier redovisar sina ekonomiska bidrag. Ju mer som mörkas och tystas desto mer nyfiken blir jag på vilka det är som ger bidrag till de Borgliga partierna utan att vilja redovisa detta.

Började dagen med att åka fyra varv på Nydalas skidspår, en upplevelse som varmt rekommenderas i det härliga påskvädret. Helt otroligt vilket bra arbete som har gjorts då skidspåren fortfarande är riktigt bra och välskötta.

p { margin-bottom: 0.21cm; }

Hörde i dag av Finansminister Anders Borg att låga skatter skulle vara bra för att bekämpa det faktum att vi nu har en av Europas högsta ungdomsarbetslöshetssiffror. Jag tror tvärtom att skattepengar som används till välfärd och infrastruktur skulle kunna minska den nu höga arbetslösheten.

Tänk om vi hade haft en regering som fokuserade på rättvisa och inte som nu med en upp och nervänd Robin Hood politik där de redan rika får de absolut största skattesänkningarna samtidigt som sjuka, arbetslösa och pensionärer får betala mer i skatt än alla som har ett arbete.

Det som skulle kunna minska arbetslösheten är att istället för att sänka skatterna för redan rika, investera i infrastruktur och välfärd. Om vi nu skulle satsa pengar i våra förskolor och skolor skulle vi få en stor framtida vinst i att vi får människor att fungera bra i ett samhälle redan i unga år. Om vi nu skulle göra nödvändiga satsningar i framtida infrastruktur skulle vi i Sverige åter igen kunna bli ledande i den nödvändiga omställningen till ett grönt framtida samhälle. Skulle vi nu satsa de pengar som behövs till våra järnvägar skulle även vi i Sverige kunna ha en järnväg som fungerar lika bra som i Schweiz.

Att finansiera skattesänkningar med att sälja ut vårt gemensamma ägande i form av skolor och andra statliga och kommunala verksamheter kan man bara göra en gång sen är de verksamheterna borta.

Sverige behöver ett mer långsiktigt ekonomiskt tänkande med kloka och nu nödvändiga investeringar istället för stora skattesänkningar för de redan rika i samhället.

Har skrivit ett för långt svar på en insändare i VF, här kommer den längre versionen till alla som orkar läsa min blogg. Vi får se om den kortare versionen kommer in i VF snart.

Svar på insändare i VF 110409

Det har nu vid tre tillfällen skrivits insändare med frågor till oss i Mariehems Socialdemokratiska förening. Den första insändaren som även publicerades i VK besvarade vi samma dag som den publicerades i VF 110301, det svaret blev publicerat i VK men inte i VF. Efter det att VK publicerat vårt svar, har även samma frågor skickats ytterligare två gånger via VF.

Bland annat svarade vi att ”Nydalasjön är och har alltid varit en mycket angelägen 
fråga för oss. Vår uppfattning är att vi som Mariehemsbor och som Umeåbor, 
har något helt unikt som utmärker Umeå både i EU och även i ett Svenskt perspektiv.
 Vi har en nästan helt orörd sjö på promenadavstånd vilket 
gör Mariehemsområdet mycket attraktivt inte minst för barnfamiljer som 
inte har möjlighet att resa långt eller köpa en egen privat sommarstuga, 
detta gör att vi som politiker känner ett stort ansvar för att skydda sjön från 
ytterligare exploatering i syfte att även i framtiden kunna erbjuda alla oavsett 
storleken på plånboken en fantastiskt fin natursjö med en tyst och rogivande miljö. 
Vi tror att detta kommer att bli ännu mer viktigt i framtiden då Umeå är en starkt 
växande stad. Det finns även forskning som betonar hur viktigt det är för stadsbor 
att ha tillgång till naturliga tysta grönområden. Det finns besökare som tycker att 
Umeå är en helt fantastiskt fin stad på grund av de för allmänheten mycket fina 
och tillgängliga naturområden som vi har i direkt anslutning till våra bostadsområden.
 Av den anledningen vill vi behålla den lilla remsa med skyddande växtlighet som 
fortfarande finns kvar, vi vill även nyplantera skyddande skog och sätta upp 
bullerplank i syfte att även för framtida generationer kunna erbjuda en naturlig 
frisk sjö med tystnad och trevliga fritidssysselsättningar som exempelvis bad 
och idrott.”

När det gäller frågan om ytterligare gallring av skyddande växtlighet vid Nydalasjöns närområde svarar vi att Nydalasjön är en mycket känslig sjö med låg cirkulation av vatten, av den anledningen anser vi att all den växtlighet som nu skyddar Nydalasjön ska finnas kvar. Detta är även ett bra skydd mot buller för de som vistas runt sjön. Vi vill gärna återplantera skyddande växtlighet samt sätta upp bullerplank som skydd för Nydalasjön. Vi delar den vårdande ansvartagande uppfattning som man har i Tekniska nämnden. Bullermätningar är gjorda och 55 dba kommer att sträcka sig långt ut på sjön. Ett bullerplank när östra länken står färdig kan reducera bullret men problemet är att Trafikverket bara vill betala för korta sträckor vid campingen, kinabron och badet. Det absolut sista som vi vill göra i detta läge, är att börja såga ner skyddande bullerdämpande växtlighet och glesa ut.

Den andra frågan som handlar om önskemål om bullerdämpande asfalt, har vi ingen annan uppfattning än att vi gärna ser en vägbana som så långt det är möjligt minskar allt det buller som tyvärr kommer att bli en realitet när vägbygget är färdigt. Som säker alla förstår är det ingen fråga som en lokal politisk förening avgör, den frågan får vi skicka vidare till Trafikverket och hoppas att de delar vår uppfattning.

Vi blir förvånade över de hot som beskrivs, eftersom vi inte har någon kännedom om det påstådda hotbrev kan vi bara beklaga om det stämmer.

Vi har i vårt tidigare svar skrivit att insändarskribenten samt alla andra som är intresserade av vår politik är varmt välkomna till något av våra öppna medlemsmöten, vi kommer under våren att genomföra öppna medlemsmöten. då kommer vi bland annat att svara på frågor som berör Mariehemsområdet och Nydalasjön. Syftet med våra öppna medlemsmöten är att man i sund demokratisk anda ska kunna påverka politiken i sitt närområde. Vi brukar även dela ut Mariehemsbladet där vi informerar om politik och aktuella händelser som berör Mariehemsområdet.

Styrelsen i Mariehems Socialdemokratiska förening

Vaknade i morse 05.00, blev hämtad med en taxi till Umeå flygplats 05.50 för att klockan 06.50 flyga mot Stockholm och en konferens om vårt innanhav Östersjön. Väl ombord på planet blev vi informerade om en lampa som lyste och indikerade att bränsletillförseln till en av motorerna inte fungerade trotts att motorn fick bränsle. Efter en lång väntan fick vi besked om att flygningen blev inställd. Och att vi fick boka om till ett senare plan. Tyvärr missade vi en del mycket intressanta föreläsningar då vi var framme först vid lunch.

Väl framme bjöds vi på lunch, något som är ganska typiskt för oss som väljer att äta vegetarisk mat är att man får vänta längre på maten samt att den oftast är mera välgjord, dagens lunch var inget undantag. Den första föreläsningen vi var med på var om Risker och sårbarhet med ökad sjötrafik. Det höjdes varnande röster för att riskerna med sjöfart ökar i samband med kraftigt ökande antal oljetransporter. Man ställde även frågan om vad som kan bli följderna av en allvarlig oljeolycka? Samt om våra planerade åtgärder verkligen är tillräckliga? I genomsnitt transporteras nu cirka 550.000 ton olja varje dag utanför Skånes kust och den mängden beräknas öka i framtiden. Ungefär 10% av fartygen på Östersjön är i dag svartlistade. Fartyget Prestige som förliste vid den galiciska kusten den 19 november 2002 efter att först ha gått igenom Östersjön är ett skrämmande exempel. Skulle något liknande inträffa i Östersjön vid liknande väderförhållanden kan följderna bli katastroffala. Kustbevakningen kan bara ta upp olja om vindstyrkan är mindre än 5 meter per sekund. Man ställde sig även frågande till varför Sveriges regering inte har undertecknat den Internationella Bunkerkonventionen, konventionen innebär civilrättsligt ansvar för föroreningsskada orsakad av olja, bunkerkonventionen trädde ikraft internationellt den 21 november 2008. Sverige har ännu inte tillträtt konventionen. I framtiden vill man se säkrare fartyg, ekonomiska styrmedel som gör det dyrare att släppa ut olja samt ett förstärkt skydd för känsliga områden. Enligt Sjöfartsverket finns det nu möjlighet att bygga eldrivna fartyg som är helt utsläppsneutrala förutsatt att den elektricitet som används kommer från en miljövänlig framställning. Det finns även fartygsfärger som inte skadar den marina miljön.

Andra exempel på oljekatastrofer är Exxon Valdez grundstötning utanför Alaska detta är förmodligen världens mest kända oljekatastrof. Ett annat är BP:s oljeborrning i den Mexikanska golfen. Även om många oljafartyg har blivit bättre då man har börjat med dubbelskrov är det fortfarande mycket som behöver göras innan våra oljetransporter kan anses säkra.

Dagen forsatte med en föreläsning om mer båttrafik på Östersjön är ett hot eller en möjlighet.

Rederiföreningen efterlyste mera Internationella regler, bättre teknik, bättre kompetens bland sjömännen samt kvalitetssjökort. Man vill även lägga mer resurser på att kontrollera dåliga fartyg. Som det är nu ställs krav på lots om fartyget är längre än 70 meter, är fartyget kortare behövs ingen lots även om de kortare fartygen är i dåligt skick. Frågan är om detta är rimligt.

De hot man kan se är att Svenska handelsflottan minskar och flyttar sin verksamhet till andra länder.

Enligt Naturskyddsföreningen är sjötransporterna ett mycket energieffektivt sätt att transportera gods. Fast tyvärr är sjötransporterna dåligt reglerade. Sjötransporterna släpper ut mer koldioxid än flyget. Naturvårdsverket vill även sänka svavelutsläppet från 1% till max 0.1%, detta kan få negativa effekter för den svenska industrin, risken finns att vi tappar arbetstillfällen. Samtidigt hävdar Naturvårdsverket att kravet är både nödvändigt och fullt rimligt. Tekniken finns, det finns även bolag som är villiga att börja använda bränslen med mindre svavel och bättre avgasrening under förutsättning att de garanteras långsiktiga avtal. Även här ställer sig Naturvårdsverket kritiska till Sveriges regering som inte vill underteckna den Internationella sjöfartsorganisationen, IMO:s regler IMO, (International Maritime Organization) är en mellanstatlig rådgivande sjöfartsorganisation med säte i London och är en internationell sjöfartsmyndighet. Ett gott exempel är Norge som har skapat en kväveutsläppsfond som belönar de som använder fartyg som har låga utsläpp av kväve. Naturvårdsverket anser att Sverige nu bromsar Internationella miljökrav. Även inom EU har man enligt Svante Axelsson på Naturvårdsverket börjat kritisera Sveriges miljöpolitik. Man har tidigare inom EU ansett att Sverige har varit ett fördömde. Vägtrafiken har i dag mycket tuffare miljökrav än sjöfarten. Teknik och lösningar finns, enligt Håkan Friberg på Sveriges redareförening finns det nu nollutsläppsfartyg som bör prioriteras.

Nästa tema var framtida Energisatsningar i Östersjön. Enligt Anders Nilsson som håller på med Vindkraft och är projektledare på Blekinge Offshore, beräknas vindkraftverken till havs öka med minst 6.000% i Sverige, utanför Blekinges kust planerar man en vindkraftpark med 5-600 vindkraftverk, dessa beräknas kunna producera 8 twh, vilket motsvarar cirka 5% av Sveriges nuvarande elbehov. Även Piteå kommun har planer på en gigantisk vindkraftpark med 1101 vindkraftverk. Ett hinder för vindkraft är omfattande krav på miljökonsekvensbeskrivningar som är dyrt och kan ta ända upp till 5-7 år innan något beslut kan fattas, samt även försvarets krav på säkerhetsavstånd på ända upp till tre mils radie från militärflygplatser då de är rädda för att vindkraftverken ska kunna störa deras radarsystem, många anser att försvarets krav är orimliga.

Vi fick även en föreläsning om vågenergi av Jan Sundberg, det finns en enorm potential i vågenergi enligt Jan är det möjligt att Norge med sina gynnsamma förhållanden för vågkraft ska kunna försörja hela Norden och hela Tyskland med elektricitet genom vågkraftsparker. Nackdelen med vågkraft är att det krävs stora ytor samt att det kan uppstå magnetism, fördelarna är att den har liten påverkan på den marina miljön samt att det har en låg visuell påverkan. Man har planer på att bygga en vågkraftpark utanför Smögen på Västkusten, Östersjön har begränsningar på grund av små vågor och stora istäckta områden vintertid, det finns dock bara i Östersjön en potential att framställa 25 twh el genom vågkraftparker.

Vi fick vidare föreläsningar om Naturgas och dess möjligheter samt information om teknik som gör det möjligt att binda koldioxid i marken.

Dagens sista föreläsning hölls av Professor Fredrik Wulff vid Stockholms universitet. Temat var Orelistiska miljömål – forskning, politiska beslut och konkreta handlingar för en bättre Östersjömiljö finns det ett samband?

Ulf började med att prata om vattendirektivet som är en positiv drivkraft för Östersjöns framtid. Allvarliga hot är övergödning och överfiske. Kvävet som till stora delar kommer från våra jordbruk är ett hot mot övergödning. Ett problem är att vi i Sverige har ökat vår köttproduktion, ett problem med köttindustrin är att om vi i Sverige ställer krav kan produktionen flytta utomlands, samt att konsumenten frågar mer efter billigt kött istället för hållbarhet och kvalitet. En övergång till ekologisk köttproduktion behövs samtidigt som det skulle innebära att våra jordarealer inte skulle räcka till vår stora konsumtion. Vi behöver enligt Ulf en förändrad jordbrukspolitik. Ett annat allvarligt problem är att EU nu har en kraftigt överdimensionerad fiskeflotta samt att deras fiskmetoder slår ut fiskearter som man inte ens tar hand om. Skulle samma metoder användas på land skulle vi jaga älgar med militärmakt samt döda alla andra djur i dess närhet utan att ta hand om dessa. En positiv nyhet var att man nu har hitta en ny fiskeart som syresätter våra havsbottnar. Frågan om Östersjöns framtid är nu en internationell överstatlig fråga. Det är en fråga om hur lång tid vi har att vänta. Vi har dock tidigare även sett framgångar då det gäller Östersjöns återhämtning. Några exempel är att säl och havsörnarna har ökat, man har även lyckats minska mängden DDT och PCB i vattnet.

Dagen avslutades med frågan om vad vi kan göra? Allt fler vill använda Östersjön för sina intressen. Det krävs en samsyn om vi ska lyckas bevara vårt innanhav. Många är bereda att ta sitt ansvar och med rätta styrmedel kan det gå att genomföra.