Äntligen!

Gissa om Bubblan var lycklig nu när hon så sakteliga har fått börja springa lite lös. Ikväll var vi ute en sväng i skogen och hon var lycklig som få. Jag var lite orolig att hon inte skulle komma när jag ropade eftersom hon inte har varit så mkt lös efter sjukdomen, men min Bubbla kunde jag lita på, hon hade full koll på vart jag var i mörkret (och jag på henne eftersom hon hade en lampa på halsbandet) jag gömde mig och hon kom direkt – bästa, bästa Bubblan!